Det var inte idag det hände, med modern tideräkning. Egentligen var det den elfte december som Karl XII blev skjuten, men nynazister är väl inte så bra på historia så de firar idag.

Karl XII:s död fick en viss betydelse för en släkting till mig: Han var nämligen soldat under ledning av general Armfeldt. De hade slagit läger utanför Trondheim och planerade att inta staden. Allt var elände: Det fanns ingen mat, de hade inga vinterkläder och kanonerna hade kört fast i gyttjan för att tjälen inte hade slagit till. Och efter några veckor nåddes de av dödsbudet från Halden. Eländes elände, nu gällde det att snabbt ta sig tillbaka över gränsen för att inte bli tillfångatagna av norska motståndsmän. Så de gav sig av, fast de inte hade vinterkläder, och fast det blåste upp till snöstorm. Över fjället skulle de, så det var bara att ge sig av.

Storulvån, augusti 2005. Här i trakterna gick soldaterna, fast i sämre väder.

Varje morgon var det män som inte vaknade. Varje kilometer var det soldater som föll i drivorna, och de andra tog genast deras kläder för att skydda sig själva. De flesta blev kvar på fjället, och många dog även när de kommit ner till Handöl, som var en alldeles för liten by för att kunna ta emot alla soldater. Man fyllde tunna efter tunna med amputerade förfrysta kroppsdelar, och det var en bråkdel av de som kom tillbaka som ansågs vara friska nog att fortsätta som soldater. Min släkting hade tur; han var en skicklig skidåkare och spion, och hade bland annat tagit norska krigsfångar. Kanske gav det honom vissa fördelar, för han överlevde. Det är därför jag sitter här idag.

Detta var alltså 1718; snart trehundra år har gått. En släkting till mig riskerade sitt liv för en kung han aldrig hade träffat, och jag vet inte om han själv dödade någon människa, men det är inte otänkbart. Jag har en förfader som varit beredd att döda sina bröder för den kung som nynazisterna hyllar som sin hjälte, och jag har en annan förfader som grundlade en by och därmed trängde undan samerna från deras mark och bidrog till kolonialiseringen av Sameland. Tittar jag på min släkttavla bakåt finns det inte en enda person som inte är född i det som idag är antingen Norge eller Sverige.

Jag har en hudfärg som gör folk snöblinda, blå ögon och ett norskt efternamn med försvenskad stavning. Jag talar svenska utan tillstymmelse till brytning, och jag är född i Sverige och svensk medborgare och har bott här praktiskt taget hela mitt liv. Ändå är jag inte välkommen i Sverige, enligt de högerextremister jag pratat med. De bryr sig nämligen faktiskt inte om ifall man är släkt med fucking jävla Gustav Vasa, utan det enda de bryr sig om är om man tycker som de och ställer upp på deras idéer om vad Sverige, svenskar och svenskhet är. Demokratiskt och fint, kan man tycka: Även “invandrare” kan bli svenskar om de verkligen anstränger sig och “anammar svenska seder och värderingar”. Det är bara det att jag inte ställer upp på de kraven.

Falafel och sallad på julbordet

Jag är dåligt integrerad i det svenska samhället eftersom jag varken vill ha skolavslutning i kyrkan eller skinka på julbordet. Förmodligen har jag ätit fler falaflar än köttbullar i mitt liv, och jag känner mig inte ett dugg hemma i den pseudoateistiska smygkristendomen. Jag hejar aldrig på Sverige i fotboll och sällan i Melodifestivalen, och den svenska flaggan får mig mest att tänka på Lex Luthors kommentar till Stålmannen: “När ska du lära dig att grundfärger inte matchar?”. Jag känner mig illa till mods när människor förklarar att “såhär gör vi i Sverige” som om det är ett argument i sig. Jag har heller aldrig fattat köttnationalisternas tal om att Sverige är förskonat från djurplågeri: Det var förresten vad britter alltid hävdade om sig själva, tills för sisådär femton år sedan.

Jag är hedning, vegetarian, och barn till gamla grönavågare. Jag räknas in under minst tre av fyra bokstäver i HBTQ. Jag har en hjärna som är uppbyggd enligt andra mönster än de flestas, och känner mig ofta som en främling i ett land där jag inte kan språket. När normen skärps och människor delas in i “svenskar” och “invandrare” hamnar jag ganska ofta på sidan “invandrare” eftersom jag inte beter mig “svenskt” – vad det nu innebär.

Överhuvudtaget har jag läst lite för mycket historia för att gå på myten om Sverige. Jag är inte oikofob, som de kallar mig – jag är svenskofob. Jag vill inte bo i Sverige, utan mycket hellre på jorden. Det handlar inte om att känna solidaritet med “de” som är “invandrare”, för min del. Det handlar om min egen rätt att vara den jag är – och jag är inte svensk mer än på papperet.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Sverige, svenskhet, Sverigedemokraterna, nationalism, patriotism, rasism, islamofobi, högerextremism, Schweiz, islam, Karl XII, historia, krig, soldater, bilder, Jämtland, Storulvån, 1700-talet, myter, normer, fördomar, kristendom, hedendom, vegetarianism, djurplågeri, speciesism, köttnationalism, djur, djurrätt, normer, fördomar, öppenhet, HBTQ, homofobi, NPF, ADHD, Aspergers syndrom, psykologi, svenska flaggan, Stålmannen, traditioner, värderingar, mat, julbord

Nyhed fra oktober 2009. Stort set samtlige danske medier gik videre med historien.

Lige nu er 19 danske teenagere i krig i Afghanistan.

Det viser friske tal fra Forsvaret, som Newspaq har fået indsigt i. De nitten teenage-soldater var alle 19 år ved afgang til det krigsplagede land. Samtidig er genemsnitsalderen for de danske soldater faldet med 3,5 år, siden vi startede krigen i Afghanistan.

De unge soldater og den faldende gennemsnitsalder kan være farlig for soldaterne selv. Unge mennesker har tendenser til at kaste sig ud i mange ting, og det kan give ar på sjælen, hvis man ikke får det bearbejdet, mener professor i psykologi Ask Elklit, der har forsket i traumepsykologi hos unge.

“Udsættes en ung soldat for nogle forfærdelige ting, så har han måske mere brug for at få det bearbejdet. Men det er ikke sikkert, at han erkender, at han har brug for hjælp. Måske vil han bare ligge det bag sig og komme videre og kaster sig ud i noget nyt. Men når det ikke er ordentligt bearbejdet, så sætter det måske langt dybere spor, end det ville gøre hos en 25-årig soldat,” siger Ask Elklit, der er professor og leder af videncenter for psyko-traumatologi på Syddansk Universitet, til Newspaq.

Den vurdering deles dog ikke på Københavns Universitets Institut for Psykologi. Her mener Faezeh Zand, at de lave aldre spiller en ubetydelig rolle.

“Der er ikke nogen, som kan forberede sig på krig. Lige meget hvor gammel du er. Folk bliver tit overrasket over deres egen reaktion,” siger hun.

I samarbejde med Forsvaret gennemfører Zand i øjeblikket samtaler med en række soldater, der netop har været udsendt for første gang. Heraf er mange helt unge. På baggrund af disse samtaler mener forskeren ikke, at teenage-soldaterne er dårligere rustet til at klare krigens hårde oplevelser.

Men teenage-soldaterne er ikke alene med deres unge alder i krigen i Afghanistan. Tal fra Forsvaret viser nemlig, at gennemsnitalderen for alle udsendte danske soldater er faldet, siden det første hold soldater blev udsendt til Helmand-provinsen i 2002.

Dengang var gennemsnitsalderen 31,37 år. Nu er den 27,8 år.

De mange 19-årige soldater, har inden de kan komme i kamp i Afghanistan været igennem et års træning herhjemme. De kan tidligst melde sig under fanen, når de er 18 år gamle.

Det verkar som att britterna har en väldigt stark och levande relation till sin Rudyard Kipling. Det kommer ut nya biografer, han kritiseras för sin konservatism, kolonialism, sexism — ja, det mesta. Samtidigt är han läst och älskad. I det här radioprogrammet får jag veta mer om hans händelserika liv, i Indien och England och USA. En detalj som fastnar: Rudyard och hans syster skickas som barn från Indien till England för att bo hos en fosterfamilj. Kiplings mor kommer för att besöka honom. Lille Rudyard ligger och sover, men när han hör att någon kommer in i rummet så slänger han instinktivt upp armen till skydd framför ansiktet. (Jag hoppas att mamman tog honom därifrån.)

För mig är Kipling först och främst den underbara berättelsen om mungon Rikki-Rikki-Tavi, som kämpar en tapper kamp mot ormarna i trädgården. Sen kommer förstås Djungelboken. Inspirerad av radioprogrammet läste jag nyss Havets hjältar, som inte utspelar sig i Indien utan på havet utanför Newfoundland. En bortskämd rikemansson faller överbord och får slita för brödfödan på en liten fiskebåt i ett halvår, och blir förstås en ny och bättre människa på kuppen. Klassisk äventyrsbok.

Men Kipling var så mycket mer. Poet. Journalist. I en dikt kombinerar han båda rollerna:
“I keep six honest serving men
They taught me all I knew
I call them What and Where and When
And How and Why and Who”
Om sin tid i fosterhemmet har han skrivit Baa baa black sheep som jag gärna vill läsa. Kipling fick Nobelpriset som den yngste någonsin, endast 41 år gammal, år 1907.

Sonen John hade en åkomma som gjorde att han fick frisedel, men Kipling, som beundrade de vanliga soldaterna mycket, tjatade igenom att John skulle bli inkallad i alla fall. Och sen dog John i första världskriget. Han var försvunnen länge, och hur Kipling kände förstår man av dikten My boy Jack. Orkar ni bara klicka på ett youtubeklipp så välj detta; blunda och lyssna.

My boy Jack är också namnet på en film som kom 2007. Rollen som Jack spelas av Daniel Radcliffe (Harry Potter).
En annan engelsk superkändis, Roger Moore, kan sin Kipling utantill. Här reciterar han soldatpoemet Tommy i tv:

———————–
Läs även andra bloggares åsikter om Rudyard Kipling, Nobelpristagare, My boy Jack, If, poesi, böcker, film

Soldater avfyrte skarpe skudd mot demonstranter i det afrikanske landet Guinea. Demonstrantene protesterte mot landets sittende militærjunta. I følge NRK drepte soldatene over 150 mennesker, mens over 1200 ble såra.

Opposisjonsaktivisten Mouctar Diallo fortalte den franske radiokanalen RFI at soldatene også voldtok flere kvinner.

Flere politikere, inkludert opposisjonslederen Cellou Dalein Diallo er blitt arrestert.

Lenker: http://www.abctv.no/node/6899?autoplay=1 

http://www.nrk.no/nyheter/utenriks/1.6796409

Norman Finkelstein i Democracy Now 16/9 om FN:s häromveckan publicerade rapport efter utredningen av Israel och Hamas i “kriget” kring årsskiftet. Rapporten fastslår att bägge sidor är skyldiga till krigsbrott och möjligen brott mot mänskligheten. Norman Finkelstein är son till två judiska överlevare från koncentrationsläger i Polen (inklusive Auschwitz). Han är en känd kritiker av Israels politik och som sådan måste han regelbundet försvara sig mot anklagelser om antisemitism, hur befängt det än kan låta. Han är författare till bl.a. Holocaust Industry. Tyvärr läses hans eminenta böcker också av högerextrema, rasister, “Förintelseförnekare” och annat intellektuellt crème de la crème. Detta används många gånger mot honom, bl.a. i Alan Dershowitz smutskastningskampanj som ledde till att Finkelstein slutade som professor vid De Paul university i Chicago (en mindre skandal häromåret). (Den korta intervjun i Democracy Now! följs av ett mycket intressant inslag om Daniel Ellsberg och Vietnamkriget.)

So the report basically is consistent with the findings of the other human rights organizations, that Israel targeted civilians, Israel targeted civilians who were carrying white flags, Israel systematically targeted the Palestinian infrastructure. The findings were consistent with those of the other human rights organizations: Israel is guilty of a very significant number of war crimes. And also, the findings which were—other reports, the same conclusions, that the Palestinians were not using hospitals to hide Hamas officials. There’s no evidence that the ambulances Israel targeted were carrying Hamas militants or ammunition. And most significantly, in terms of the coverage during the Gaza massacre, the report found, as did Amnesty International and Human Rights Watch, there’s no evidence whatsoever—and I would want to underline that—there’s no evidence whatsoever that Hamas was guilty of human shielding. But on the other hand, there is significant evidence, actually copious evidence, that Israel was guilty of human shielding.

[...]

The picture is fairly clear. Israel flew about 3,000 sorties over Gaza. Every plane came back. None was damaged. None was downed. There was no fighting in Gaza. If you read the reports that were issued by the—the testimonies of the Israeli soldiers, the one consistent theme in all of the testimonies was they never met any Hamas militants, they never engaged in any battles. Some of the Israeli soldiers expressed exasperation: “We came here to fight. We’re not fighting anyone.” There was no—there were no battles. There were no Hamas militants in the field. The basic fact was, as a couple of Israeli soldiers said—one of them said, “This was like PlayStation, a computer game.” Another Israeli soldier said, literally—I’m quoting exactly, almost word for word—he said, “It was like a child with a magnifying glass burning ants.” That’s what Gaza was like.

[...]

It was a massacre in Gaza. And you don’t really see that, because they’re measuring everything against what they call the laws of war. But you’re applying laws of war to a massacre. There was no war there.

[...]

What’s significant about the report, in my opinion, and what’s significant about what happened in Gaza, I think it marks a major turning point. It’s like the Sharpville massacre in South Africa. Now, Sharpville is not Soweto, but Sharpville was a turning point. Richard Goldstone is a liberal. Richard Goldstone is very supportive of Israel. And it’s now marking the breakup of liberal Jewish support for Israel.

Länk till ‘Breaking the silence’ (f.ö. titeln på en av John Pilgers dokumentärer).

Mer om rapporten:

Svd 1 ‘USA kritiserar Gazarapport’

Svd 2 ‘Skarp FN-kritik mot Gazakriget’

Svd 3 ‘Israel vägrar utreda påstådda brott’

Svd 4 ‘Goldstone leder Gazautredning’

DN 1 ‘USA kritiserar Gazarapport från FN’

DN 2 ‘Israel till angrepp mot “ensidig” FN-rapport’

DN 3 ‘Skarp FN-kritik mot Gazakriget’

Läs mer om och av Norman Finkelstein. Speciellt sevärda är debatterna han deltagit i (länkar kommer kanske senare).

Rødt kom dessverre ikke inn på Stortinget i år. Men Rødt gikk fram med 0,1 %, både i Akershus og på landsbasis. Rødt er fortsatt det største partiet utafor Stortinget. Svært mange Rødt-aktivister rundt omkring i Norge har stått på som bare det, og vi har vært sentrale i å avsløre hva FrP egentlig står for i forhold til helsevesenet, eldreomsorgen og arbeidslivet. I Oslo var Rødt svært nære på å komme inn på Stortinget. Jeg tror at alle dem som vurderte å stemme på Folkvord, men som ikke gjorde det, kommer til å angre på det veldig snart.

Styrkeforholdet på Stortinget utgjør en liten høyredreining sammenlikna med 2005. Det er svært synd at Rødt ikke blir representert på Stortinget de neste 4 åra. Det er så klart uansett bra at verken Høyre eller FrP får regjeringsmakt etter dette valget.

9. september la Rødt fram en ti-punktsplan for hva Rødt planla å gjøre og foreslå den første tiden på Stortinget, dersom vi kom inn. Den så slik ut:

1. Likelønnspott for å heve lavtlønnsyrkene i offentlig sektor
2. Heve sosialhjelpsatsene til SIFO-nivå
3. Ingen kutt i uførepensjon
4. Starte arbeidet med å trekke norske soldater ut av Afghanistan
5. Oljefritt Lofoten og Vesterålen
6. Fjerne statsstøtten til Human Rights Service
7. Gjøre det ulovlig å ta ut profitt fra barnehager og sjukehjem
8. Arbeidstillatelse for asylsøkere i behandlingsperioden av søknaden
9. Fjerne moms for frivillige lag og organisasjoner
10. Dekke kommunenes 2008-underskudd

Det blir interessant å se om noe av dette går igjennom nå som Rødt dessverre ikke blir representert på Stortinget. Nå blir det 4 nye år hvor Rødts medlemmer må jobbe ytterligere for å styrke Rødt, med mål om å komme inn på Stortinget i 2013. Kampen fortsetter. Vi må starte presset for norsk veto mot EUs datalagringsdirektiv, EUs postdirektiv, EUs helsedirektiv og EUs forbrukerdirektiv. Vi må øke presset mot oljeboring utafor Lofoten og Vesterålen. Kampen mot pensjonsreformen og helsereformen fortsetter også. Og dette er bare noen eksempler på kamper som vi står overfor i tida som kommer.

I 2011 er det fylkestings- og kommunevalg, og kampen for å kapre plasser i flere kommunestyrer i Akershus om to år starter nå.

Valgkampen er over. Klassekampen foregår hver dag, året rundt.

Danmark får lørdag en ny, officiel flagdag til ære for danske soldater, der har deltaget i internationale missioner, og det er godt!

Den eneste lille dråbe malurt i bægeret, jeg kan komme i tanke om, er, at initiativtageren – overkonstabel Kim Eg Thygesen – ikke kan deltage, da han passer sine opgaver som udsendt soldat i Afghanistan.

Mange vil påråbe sig en del af æren for dagen, men sandheden er, at den alene tilfalder én mand: Nemlig Kim Eg Thygesen.

Der er selvfølgelig noget symbolsk i, at netop Kim på dagen deltager i missionen i Afghanistan, også fordi Kims kamp har været så lang, og så fyldt med besynderlige forhindringer, at han flere gange må have rystet på hovedet over, hvor svært selv simple ting nogle gange kan være. Ikke mindst politisk har processen været en uskøn sammenblanding af den grundlæggende gode idé og snævre partipolitiske interesser – det har, for at sige det lige ud, politisk været en uskøn proces der ikke tåler gentagelse.

Herfra skal lyde en stor tak til Kim for, at du holdt ved og et tillykke med, at dagen nu er et faktum!

John Dyrby Paulsen
Forsvarsordfører, Socialdemokraterne

Lyssna på det här inslaget i P1 morgon, från Breaking the Silence som just nu har en utställning i Köpenhamn, plus en utförlig kommentar från Cecilia Uddén.

Kære Soldater, kære hold 7

Velkommen hjem. Jeg vil gerne på mine vegne og på vegne af en række medlemmer af Folketingets Forsvarsudvalg takker jer for i hvert fald 2 ting:

Det ene er en stor tak for, at I tog af sted. At I, med den risiko, I vidste, var til stede, valgte at bidrag til missionen på Danmarks vegne. På trods af risikoen for liv og lemmer og på trods af at det skete langt fra Danmarks grænser og langt fra jeres pårørende. Det er den ene tak.

Den anden tak, er en tak for den måde, I har løst opgaven på. Den har ganske enkelt været fremragende. Jeg hører det, når jeg taler med danske militærfolk. Og jeg hører det igen og igen når jeg taler med militærfolk fra England, USA og Nato. I bliver rost til skyerne, og det er ikke bare høflighed, men oprigtig respekt for den måde I har klaret opgaverne på. Det er imponerende.

I har fået en god uddannelse, og udstyret er såmænd heller ikke så dårligt endda. Men det der virkelig gør jeres indsats bemærkelsesværdigt er det engagement, det humør, den faglighed og det samarbejde I har vist i forbindelse med en hård mission, og en række meget store udfordringer.

Da I tog af sted, skulle I løfte en tung arv efter de tidligere danske hold. Det har I gjort på fornemmeste vis. Og I skal vide, at opbakningen til jer fra politisk hold er stor, endda meget stor. Men ikke alene har I vores politiske opbakning. I har også danskernes opbakning. Da vi her i foråret 2009 undersøgte danskernes holdninger til forskellige dele af forsvaret, var det glædeligt så stor en del af os danskere, der har en positiv holdning til forsvaret.

Der var dog én gruppe, der kom ind på en suveræn topplacering, og som bliver vurderet langt mere positiv end alle andre: nemlig jer – soldaterne i Afghanistan; jeres hold. I og jeres indsats bliver af danskerne vurderet overordentligt positivt. Og større ros kan I næsten ikke få!

I har haft en række oplevelser under missionen og en lang række udfordringer … og jeg ved at udtrykket ”Panterens klør” for altid vil betyde noget helt særligt for jer. Jeg tror, at I kommer hjem som klogere og mere indsigtsfulde mennesker. Men jeg håber og tror også, at I går til opgaven med at komme ud af battle-mode og tilbage til hverdagen med samme ildhu, som I har løst opgaven i Afghanistan – det fortjener både I selv og jeres pårørende.

Jeg ved godt, at jeres pårørende også har trukket en meget stor del af læsset. Derfor skal der også lyde en stor tak til jeres pårørende – uden dem og deres støtte var I ikke de fremragende soldater, I er. Jeg håber, at både pårørende og jer soldater løser opgaven med at forkæle hinanden og forstå hinanden her efter hjemkomsten, lige så godt som I løste opgaven i Afghanistan.

Og må jeg til slut så gentage den varme og dybfølte tak vi fra politisk side skylder jer.
Danmark har meget at være stolt af – I er om nogen en del af den stolthed! Tak for indsatsen!

OM MISSION!

Kyrkans uppgift är inte att skapa väckelse, utan att förkunna evangelium för alla människor. Vilken hudfärg människan än har, så är det vår uppgift att nå alla med evangelium. Gud gav oss budet: “Gå ut i hela världen och förkunna evangelium”. Soldater i alla läger, hade ställts inför krigsrätt, om de behandlat en officers order så som vi kristna behandlat missionsbefallningen. Gud kallar aldrig en människa utan att utrusta henne. Det vet jag av erfarenhet. Jag protesterade när Gud kallade mig till att förkunna evangelium. Men jag kommer aldrig att glömma den glädje och lycka som fyllde min själ då Gud sade till mig: “Billy, jag tar det du har och använder det”! Jag har valt detta motto: Världen ska evangeliseras under denna generation så att alla får höra evangelium!!!!

Hos profeten Hesekiel läser vi i Bibeln dessa ord: “Om jag säger till den Ogudaktige, du ogudaktige, du måste dö och då du icke säger något för att varna den ogudaktige för hans väg, så skall väll den ogudaktige dö, genom sin missgärning. Men hans blod skall jag utkräva av din hand.

Vad blir då vårt svar när vi ser utöver den mogna skörden?

Om han är vår Herre, finns det bara ett svar:

-”HÄR ÄR JAG, JESUS SÄND MIG, BRUKA MIG SOM DU VILL”.

Blir det ditt svar??

Ur boken “Till dig”. En uppmaning av Pastor och Missionär Billy Graham.

Jag fick en grön diary-bok i julklapp, redan året 1982, av min Pastorsbror Timo Närhi och hans fru Rosa. I den har jag för flera år sedan skrivit ner dessa rader. De berörde mej då och de berör mej än.

Jag har svarat : “JA”, på frågan! Och jag säger; “Här är jag, Jesus sänd mig och bruka mig som du vill”!

Jag missionerar på båtarna, krogarna, Clubarna, på gator och torg, på tåg-bussar-flyg…vart helst jag går. Rockhändelser, dansställen…..Listan kan bli lång! Jag missionerar på min blogg, på Facebook, i telefon, via sms, mms….I mina möten med människor överallt!

Jag har nått och når kända och okända personer…..Har framfört Guds kärlek till Finlands President Tarja Halonen. Hon fick en gåva av mej, en staty med” Guds bedjande Händer”! Och flera kort har jag sänt. Har fått julkort från Presidenten. Finlands Riksdagshus har jag missionerat ett antal gånger, dels genom att lämna en andlig tidning till alla där, en jul som julgåva, där berättelsen publicerades om hur jag bad för Riksdagsmannen Tony Halme till frälsning. Han låg i koma, men Gud gav mej en vision om honom! Jag har gjort flera Riksdagshusbesök i Finland…Når en massa folk där…Och Rocklegenden Remu Aaltonen i Finland, Skönhetsideal, artister..

Gud har kallat mej till att predika och han är med mej!

Min lycka är att predika evangelium om Jesus Kristus och jag blygs inte för det!
ALLA måste få höra det glada budskapet!

Evangeliet är Guds kraft till frälsning för var och en som TROR!

Gud välsigne dej min vän!

Båtpastor Ruth

Jag missionerar överallt. Här på Färjan!

…här missionerar jag på Silja Galaxy! Scotts -Henrik och en massa fans.

…för kända personer….Alex Erwik, hans man och jag.

Bild från P-T
Märkesåret 1809 ska uppmärksamma 200 år av fred och att Finland och Sverige blev två länder.
Därför har idag Kung Carl Gustaf, drottning Silvia och Kronprinsessan Victoria besökt minnesstenen vid gamla färjstället vid Pitholms heden.
200 år av fred – väl värt att fira.

Det sista slaget i Sverige under 1809 års krig stod i Sävar och Ratan utanför Umeå och det sista skottet på svensk mark avlossades i Pitsund.

Den svaga svenska krigsledningen resulterade i att den svenska armén tvingades lämna hela Finland åt sitt öde och dra sig tillbaka till det egentliga Sverige, där de den 25 mars 1809 kapitulerade i byn Säivis. Den finsk-svenska armén ca 12.000 man, dess återtåg blev en katastrof, sjukdom och svält härjade. Det var yrsnö, bitande kyla och soldaternas skor och kläder utslitna och maten tröt.
I Torniotrakten dog närmare 2000 finsk-svenska soldater. Anonyma sk. ryssgravar finns längst hela Norrbottens kusten på båda sidor om Tornio älv.
Källa: Östen Groths Ur Norrbottens Historia

I augusti 1809 försökte en liten svensk eskader om en fregatt och sex kanonbåtar förstöra den träbro, som den ryske generalen Kamensky låtit bygga över Pitsundet men efter en kort kanonad och ett misslyckat strandhugg, drog sig den svenska styrkan tillbaka. Betydelsen av denna episod har dock i högsta grad överdrivits i folktraditionen.
Källa: Alf W Axelsons Ur Pitebygdens Historia.

Detta innebar att Sverige och Finland skiljdes åt och att över 600 år av riksgemenskap då Sverige och Finland var ett land upphörde.
Kung Gustav IV Adolf avsattes och den franske marskalken Bernadotte valdes 1810 till svensk tronföljare och blev Karl XIV Johan.

Det omvittnas allmänt, att Kamensky på ett förtjänstfullt sätt efterföljde kejserliga ordern att fara skonsamt fram mot befolkningen i den ockuperade landsdelen.
När ryssarna drog sig tillbaka efter freden i Fredrikshamn i september 1809 lämnade de ett i stort sett oskadat landskap
källa:Alf W Axelsons Ur Pitebygdens Historia

Som en följd av kriget och de nya gränsen, som drogs vid Torneå och Muonio älvar, blev Norrbotten ett eget län. Trots att 1809 års krig innebar nya gränser, har gemenskapen mellan människorna inte brutits. Därför kallas gränsen för världens fredligaste.

Här föll den 25 augusti de sista skotten under Finska kriget 1808 – 1809.
Fosterlandets vänner reste dennna sten som en manifestation för världsfreden 1999-08-28
Så lyder texten på minnesstenen vid det gamla färjstället i Pitsund.

Jag har sökt i min släktforskning och hittat flera soldater och några är noterade som döda i finska kriget 1808 – 1809

Andreas Andersson Dunderborg född i Sikfors 1764-02-21
Soldat på rote 86 i Böle
död i Finland 1809-01-18
efterlämnade hustrun Marta Nilsdotter och sex barn

“Om en soldathustru blev änka var hon tvungen att söka sig en ny bostad så att den nye soldaten skulle kunna bo i torpet”

Erik Kempe född 1777
Soldat på rote 22 i Hemmingsmark
död i Finland 1808
efterlämnar hustrun Magdalena Sofia Jonsdotter och barn

Olof Ersson Krutborg född 1772-09-14 i Sjulnäs
Soldat i Roknäs
gift m Margareta Johansdotter
död som “afskeddade soldaten” 1851-09-28
och som alltså kom levande ifrån kriget.

Igår skrev Expressen bland annat om att de svenska soldaterna i Afghanistan inte kan skjuta tillbaks när de utsätts för bakhåll. Detta tydligen på grund av att de svenska vapnen har för kort räckvidd, trots att vapen med bättre räckvidd sannolikt ligger i något förråd hemma i Sverige.

Vi kan inte ha det så att journalister och politiker ska bli tvugna att påpeka sådana här uppenbara brister för att något ska hända. Myndigheten borde vara myndig att lösa detta på eget initiativ.

Självklart ska vi bidra till fred, säkerhet och återuppbyggnad i Afghanistan – och självklart ska våra soldater ha rätt utrustning. Jag hoppas även det sistnämnda är lika självklart för Försvarsmaktens ledning.

Ingen kan komma med en enda bra anledning till varför vi ska låta utländska poliser få arbeta i Sverige … åtminstone inte en som är till gagn för oss – Sveriges medborgare. Det finns däremot många anledningar till varför utländska poliser är bra för Bryssel, och de som bestämmer över EU.

Att vi ska låta dessa icke-svenskar få bära vapen mot oss är inte bara totalt vansinnigt, utan dessutom kriminellt. Vad säger den svenska poliskåren om det här? Att man inte längre verkar bry sig om det egna hemlandet blir mer och mer uppenbart? Men är man inte ens mån om att försvara de egna jobben? I så fall så är det nu en kritisk tid för oss alla. Vi måste inse att politikerna inom Mittenblocket har för avsikt att införa det här. Det vet vi eftersom man nu föreslagit saken.

Man vill helt enkelt inte ha svenska medborgare som poliser längre, för de kommer inte att vara tillräckligt hänsynslösa mot oss i den kommande svenska polisstaten. Tre fjärdedelar av Riksdagen behövs för att godkänna förslaget. Och det kommer man att få? För Mittenblocket arbetar för Bryssel i alla storpolitiska frågor – som den här. Det måste man göra, för om man sätter sig på tvären så sabbar man för sig själv, och karriären.

Att pudeln Thomas Bodström sagt att han inte stödjer förslaget är bara lite skickligt utfört skådespeleri, för när det väl blir dags att rösta om saken så kommer han och resten av sossarna att visa upp sina rätta ansikten. Var så säkra. För så fungerar Mittenblocket. De spelar teater för oss – publiken – den neddummade svenska befolkningen.

Vi tror att Thomas Bodström verkligen är emot de utländska, beväpnade poliserna på våra svenska gator och torg bara för att han säger så idag. Vi måste börja inse att om han öppet håller med högerhalvan av Mittenblocket så hade folk snart insett att de blivit lurade. De hade då börjat inse att vi idag endast har ett enda politiskt block: Mittenblocket.

Sossarna är nämligen idag lika mycket höger som moderaterna är vänster. De riktiga moderaterna hittar vi nu hos SD och andra högerpartier. Skillnaden mellan sossar och moderater är hårfin. Och endast om man är insatt i hur dagens block-politik fungerar, och hur medspelarna (politikerna) spelar sina roller, så kan man se teaterföreställningen för vad den är … ren och skär teater. Inte riktigt Dramaten-klass, men inte långt ifrån.

Vi måste nu se till att utländska poliser inte tillåts arbeta här. Varför? Om du inte kan förstå det så älskar du tyvärr dina ledare alltför mycket, för den man älskar hittar man ju inga fel på. Jag har inget emot utländska läkare, lärare, sopgubbar, veterinärer eller städare eller vad som helst annat. Men när det gäller soldater och poliser så är läget allt igenom annorlunda.

I dessa båda fall så är nämligen det svenska medborgarskapet ett mycket starkt skydd för oss … mot upprättandet av den framtida polisstaten. Och antagligen så kan inte polisstaten upprättas så länge som våra poliser och soldater är svenska. Vi vet nu att de politiker som föreslår att det svenska medborgarskapet inte längre ska behövas för att få arbeta som polis här hemma hos oss … inte är något annat än totalt inkompetenta (i bästa fall), eller landsförrädare alt. högförrädare (i värsta fall).

soldater blir mitt bidrag till dagens fototriss. S eller E (SE nya motiv) var begynnelsebokstaven på de bidrag vi skulle leverera, inte både och utan en av bokstäverna. Jag har varit på Krigsoperan i kväll och där fanns det hur mycket S som helst. Första tanken var skönsjungande, skönspelande och sköndansande men jag valde till slut SOLDATER som skjuter, såras och sörjer eftersom Krigsoperan handlar om kriget 1809 när Sverige och Finland delades och det krig som var det sista Sverige varit direkt med i. Soldaterna var, som i alla andra krig, de som fick ha huvudrollen vare sig de ville eller inte.

Margareta G som kommer att lägga ut betydligt fler bilder från dagens Krigsopera och den historiska marknad jag besökte i samband med föreställningen. Har du vägarna förbi Haparanda så rekommenderar jag varmt denna föreställning. Du får inte bara en bra historia utan även miljön kring skådeplatsen är underbar.

I hverdagen vår legger vi ofte ikke merke til viktige forandringer, da de kommer snikende. Og hvis vi merker de, så tenker vi ofte, at dette kun gjelder oss. Vi iaktar så og si alt igjennom vår personlige brille. Men mange ganger overser vi, at ikke bare livet vårt forandrer seg, men også omverdenen. Ikke bare hverdagen vår, men også våre medmennesker er preget av økende rastløshet. Ikke bare blir vi konfrontert med stadig nye utfordringer, men også våre venner, kollgaer og slektninger.

»Det fantes en gang en bonde der hesten løp vekk. Dette gjaldt en hingst som hadde vunnet mange priser. Straks kom naboen for å uttrykke sin medlidenhet ovenfor bonden for dette bitre tapet. ›Du er sikkert trist ‹, sa hun. Men bonden svarte  bare: ›Kanskje.‹ En uke senere kom hingsten tilbake og hadde med seg fem ville hester. Igjen kom naboen – denne gangen for å gratulere. ›Nå er du sikkert meget lykkelig‹, sa hun. Og igjen svarte bonden bare: ›Kanskje.‹ Neste dag forsøkte bondens sønn å ri på en av de ville hestene. Han ble kastet av og brakk et ben. ›For en uflaks‹, sa naboen. ›Kanskje‹, svarte bonden. Tre dager senere kom det offiserer til landsbyen for å rekruttere soldater. De tok alle unge menn med seg – bare ikke sønnen til bonden, fordi han var uegnet for krigstjeneste. (Opaschowski 1999, side 71)

 

Denne historien viser oss to ting. For det ene: Fremtiden kommer og deres røtter ligger i fortiden. For det andre: Likegyldig om nåtiden lover »godt« eller »dårlig«, kan alt forandre seg helt annet enn forventet. Likeledes forholder det seg med informasjons- og multimediasamfunnet. Ingen kan i dag med sikkerhet forutsi hva det vil bringe. Meningene til fremtidsforskerne om hvilke forandringer vi står ovenfor divergerer. Men de er enige i, at vi står ovenfor voldsomme endringer. Men de er også enige om:

Våre livsomstendigheter vil forandre seg i stadig kortere tidsrom, blant annet på grunn av fremskrittene i informa-sjonsteknologien.

Fra boken “Balance your life” av Lothar J. Seiwert

Copyright © 2009 SIMPLIFY

Del på bloggen

Når man er aktiv i fagbevegelsen, og ikke stemmer på Arbeiderpartiet, så får man ofte spørsmål om hvorfor.

Dette er hvorfor jeg ikke stemmer på Arbeiderpartiet: Jeg er ikke enig i Arbeiderpartiets politikk.

Arbeiderpartiet er for norsk medlemskap i EU. Jeg er mot norsk medlemskap i EU.
Arbeiderpartiet vil ha norske soldater i Afghanistan. Jeg er for å trekke de norske soldatene ut av Afghanistan.
Arbeiderpartiets stortingsgruppe stemte for å innføre EUs tjenestedirektiv i Norge. Jeg har deltatt aktivt i kampanjen for norsk veto mot EUs tjenestedirektiv.
Arbeiderpartiet er for pensjonsreformen, som blant ersatta besteårsregelen med en «alleårsregelen». Jeg mener at dette er en svekking av folketrygden. Besteårsregelen var en ordning i folketrygden som sørga for at pensjonen ble beregna ut i fra de 20 lønnsmessig beste årene en yrkesaktiv hadde hatt i løpet av et yrkesliv.
Jeg er motsander av helsereformen som Arbeiderpartiet, Høyre og Fremskrittspartiet innførte i 2001, som har ødelagt mye for det norske helsevesenet.
Arbeiderpartiet har i løpet av den pågående regjeringsperioden åpna for spekulative hedge-fond og økt andelen av Oljefondet plassert i aksjer til 60 prosent. Dette er to avgjørelser som jeg er sterkt imot.
Ap-leder Jens Stoltenber har trua med å tvinge kommunene til å slå seg sammen «hvis frivillighet ikke gir resultater». Jeg mener at de eneste kommunesammenslåingene som er akseptable, er de som kommer etter en bekreftende folkeavstemning i samtlige av kommunene som vil bli omfatta av en eventuelle sammenslåing. Den forrige partisekretæren til Arbeiderpartiet, Martin Kolberg, vil dessuten at lokalvalgene og de nasjonale valgene skal holdes på samme dag, hvert fjerde år. Jeg er veldig imot dette forslaget. Jeg vil heller ha dagens system.
Arbeiderpartiet er tilhenger av norsk medlemskap i WTO. Jeg er for at Norge skal melde seg ut av WTO, og jeg håper at WTO blir lagt ned fortest mulig.
Jeg er dessuten uenig med Arbeiderpartiet på en rekke andre punkter, som for eksempel i forhold til energi, miljø og innvandring.

Dersom man er mest enig med Rødt, så er det eneste fornuftige å stemme på Rødt. Den eneste måten man kan kaste bort stemmen sin på, er hvis man stemmer på en politikk som man egentlig ikke kan stå for sjøl.

I ett uppträdande tisdag före Knesset utrikes-och försvarsutskottet, förklarade Israel Defense Forces Stabschef Gabi Ashkenazi  att det fanns ett absolut IDF förbud mot misshandeln Västbanken civilbefolkningen i sin arrest. Ashkenazi s Knesset framförande följer vittnesmål i militärdomstol av befälhavaren för Kfir infanteri brigad, Kol. Itai Virob, där Virob motiveras slå palestinska fångar i undantagsfall. Befälhavaren var vittna i fallet med den 1 Lt Adam Malul i Kfir infanteri brigad, som anklagats för att slå en palestinier under en gripande på Västbanken.

“Jag kommer inte att tolerera någon oklarhet om detta,” Ashkenazi berättade Knesset utskottet. “IDF soldater är inte tillåtet att slå fångarna.” Ashkenazi hade ombetts att klargöra sin ståndpunkt i ett svar på en fråga från MK Aryeh Eldad (National Union).

I sitt Knesset vittnesmål, Ashkenazi att “Kfir Brigad gör ett mycket viktigt arbete och befinner sig i ständig friktion med terrorist element i Judeen och Samarien. Utan minskar [denna uppgift], det fanns ett behov att sätta frågor direkt efter vittnesmål av truppförbandets befälhavare, utan att rättsliga förfaranden. Det fanns ett behov av att se över de tillåtna gränser och förbud eftersom följande [Virob s] vittnesmål fanns det oro att soldater och befälhavare som skulle kunna förväxlas med. “

Ashkenazi tillade att han kräver att soldaterna inte bara agera i enlighet med lagen, utan också enligt etiska normer. “Jag anger tydligt”, sade han, “IDF soldater är förbjudna att slå civila efter gripandet, vare sig de är judar eller araber.”

Som rapporterades i Haaretz, militära generaladvokat Brig. Gen Avichai Mendelblit överväger ytterligare åtgärder mot Virob, inklusive en eventuell brottsutredning och rättegång. Ett beslut i frågan har skjutits upp till slutet av målet mot Malul.

Ref: Haaretz

Fem amerikanske soldater er blevet dræbt i en skyde på en base i den irakiske hovedstad Bagdad, det amerikanske militær siger.

Episoden skete i Camp Liberty nær Bagdad 's internationale lufthavn på omkring 1400 (1100 GMT), den militære ' s erklæring sagde.

Militæret har udgivet ingen yderligere oplysninger om hændelsen.

Tidligere i denne måned, en mand i en irakisk hær ensartet skudt to amerikanske soldater og sårede tre andre på en base nær den nordlige by Mosul.

Irakiske militære rapporter sagde, at han var en soldat også arbejder som en imam i en moské på basen.

Denne artikel er fra BBC News website. © British Broadcasting Corporation, BBC er ikke ansvarlig for indholdet af eksterne internetsider.

Idag hittade jag en tidning liggande på tåget. Då tågåkning alltid är en tråkig syssla var den givetvis välkommen. “Vad stod det i tidningen?” Asså… vill du verkligen veta?

Där stod ungefär vad du kunnat vänta dig. Jag kunde läsa om hur Mona Sahlin drar ner (s) ännu längre, en artikel om trädgårdsarbete och hur folk dött i påsktrafiken.

Men jag fastnade inte för något av det. Jag fastnade snarare för en massa småsaker. Som den här notisen:

En man i Bombay hypnotiserade en juvelerare till att lämna ifrån sig juveler? Vad ska vi tro? Är det möjligt? Om du söker på “hypno robbery” på google eller youtube hittar du mängder med nyhetsinslag som berättar om hur kassörer och bankirer blivit hypnotiserade till att lämna ifrån sig pengar eller andra värdesaker. Men medias rapporter räcker inte för mig i det här fallet, jag är fortfarande skeptisk. Jag vet inte om det är möjligt, men finns det inte en enklare förklaring? Kan det hela inte ha varit fejkat, och att juveleraren egentligen är kompis med hypnotisören och använder hypnos-historian som täckmantel för att sen dela på stöldgodset?

Jag har sett hypnotisören och mental-magikern Derren Brown göra något liknande i ett avsnitt av hans serie “Mind control”. Han går in i en affär och lurar expediten, genom suggestioner och förvirringstekniker att ta emot blanka papper som betalning. Men det liknar inte alls det som beskrivs i artiklarna om hypnos-rån, där offren verkade helt borta och inte hade någon minne alls från vad som hände.

Faktum är att Derren Brown själv yttrar sig i en intervju: “You have to realise that hypnosis doesn’t exist: it just works on people’s natural suggestibility, their expectations and capacity to unconsciously role play. You can’t make someone do anything they don’t want to do.”

Hypnotisören James Malone kommenterar fenomenet med hypnos-rån i sin press release:
“The story illustrates a common misconception about hypnosis, that it can make people do things against their will, while at the same time it is somewhat laughable that anyone has bought into this one.”

“While it is possible to temporarily distract and confuse someone by any of a number of psychological techniques, it could also be used as a fanciful cover story by people who were in collusion, with the alleged victims claiming to be hypnotized and therefore not in control.”

Jag tror vi fått tillräckligt med insikt. Om den indiska polisen vill hitta sin hypnotisör gör de nog klokast i att fråga expediten en gång till.

Här är en stor artikel med rubriken:

Han gick ner 92 kilo med en fettdiet? Låter väl inte så konstigt? Dock ska han veta om att de flesta forskare är överens om att fett-dieter ökar risken för… SHIT KOLLA! DET HÄR PUCKOT ÄR TILLBAKA IGEN!!!

Annkia Dahöqvist är med i expertpanelen. LCHF är som ett mirakel??!? Sure, men sist jag kollade var mirakel ungefär lika pålitliga som regndans.

Men ge inte trollen spelrum då!!! Du som undrar vad jag har emot “före-detta-Doktor” Dahlkvist, läs här och se henne göra narr av sig själv i TV.

Lyckligtvis fick inte fröken “alla-andra-har-fel” allt spelrum, utan expertpanelen innehöll två personer till som påpekade att LCHF faktiskt inte är utan biverkningar.

Mitt horoskop var mitt i prick! Där stod fantastiska råd som:

Fantastiskt, jag ska “ta det hela med ro”! Troligt att det bara gäller de som är födda i december…

Jaja, jag vet. Ingen tror på horoskop längre. Som tur är. Österländska horoskop är lite bättre dock. De har roligare symboler.

Apor födda 1980 ska inte bråka med sina vänner? Låter rimligt, men är du tupp, get, råtta, buffel, tiger, kanin, drake, orm, häst, get, tupp, hund eller gris är det bara att bråka på!

Jag hade velat vara ett coolt djur som drake, tiger eller apa. Tyvärr är jag råtta. Antagligen hela anledningen till att jag inte tror på österländska horoskop heller…

Här är en till rubrik:

Tydligen har svenska folket ingen lust att läsa samtliga riksdagspolitikers bloggar. Den här artikeln påpekar uppenbara saker som att vissa riksdagspolitiker inte får några kommentarer på sina bloggar. Stackare. Kanske skulle de sluta oroa sig kring sina blogg-stats och börja fundera över hur det går om man gör nästan hela sverige sura genom att rösta igenom lagar som Ipred och FRA?

De listar de mest populära sökorden på “bloggsök.se”

Okej, “wanja” ligger först… sen kommer “sex”…bara på andra plats? hur fasen kan wanja vara bättre än sex?…”blondinbella” är med… nr 6 är “kisse???” wtf?

Varför är inte “massasaker” eller “en blogg om allt jag tycker är intressant för tillfället” med? med? shit… jag skulle ha döpt min blogg till “BlondinArne har sex med wanjas kisse” isället. Då hade jag legat först!

Avslutar det här besynnerliga inlägget med den coolaste bilden på länge:

Det här är Apple Rozas, 7 år, som poserar med vattenpistol framför en grupp thailändska soldater dagen efter att thailändska armén dödade två demonstranter.

ps.
Nästan alla bilder i det här inlägget fotograferades direkt ur tidningen med mobilkamera. Ja, det är därför de suger!

ps2.
Har du blivit hypnotiserad till att lämna ifrån dig alla dina värdesaker nån gång? Kommentera och berätta!

Nu ska det handla om ett ämne som är väldigt känsligt.

Vissa delar av detta inlägg kommer nämligen att handla om förintelsen, och jag kommer säkert att röra upp en del saker i och med detta.

I alla fall så kommer säkert de flesta som läser det här inlägget att tycka det, och kanske finns det någon eller några idioter out there som anser att det till och med kan vara hets mot folkgrupp eller antisemitiskt.

Men i så fall har dessa idioter inte läst igenom mitt inlägg särskilt ordentligt, för de saker som står i det är varken hets mot folkgrupp eller antisemitiskt.

De läsare som har någon form av hjärna märker det när de läser igenom det, vad de andra gör befattar jag mig däremot inte med.

Det som jag skriver är skyddat av den i Sverige grundslagsstiftande yttrandefriheten och det kan de inte göra ett förbaskade dugg åt, för till skillnad ifrån dem så har jag läst den svenska lagboken och för de som inte vet det så heter den Svea Rikes Lag.

Men inledningsvis så börjar det hela med den franske politikern Jean-Marie Le Pen.

Följande artikel stod nämligen idag på TV4:s text-tv:

Le Pen får inte öppna EU-parlament

De dominerande partigrupperna i EU-parlamentet uppges ha kommit överens om att inte låta den franske högerextremisten Jean-Marie Le Pen leda öppnandet av nästa session i sommar.

Le Pen stod på tur att få hedersuppdraget att leda invigningssessionen med det nyvalda parlamentet i sommar.

En rad ledamöter har tidigare sagt att de inte vill välkomnas till parlamentet av en “fascist” som har ifrågasatt Förintelsen av judar under andra världskriget.

Dessa ledamöters agerande avslöjar dem själva som antidemokrater, och de partigrupper som har stoppat Le Pen från att leda öppnandet visar också att de är både fega och antidemokratiska i den här frågan.

Varför är då både de här ledamöterna och partigrupperna antidemokratiska?

Ja, det säger ju sig självt.

I en demokrati, i alla fall i en som är värd nammnet, så har nämligen alla människor rätt att ifrågasätta saker och ting eftersom både yttrandefrihet och åsiktsfrihet är två utav de viktigaste hörnstenarna som kännetecknar en demokrati.

Dessutom har Le Pen inte påstått att inte 6 miljoner judar dog under förintelsen, det som han har ifrågsatt är däremot hur många som har mördats.

För siffran 6 miljoner är ju faktiskt ganska mycket, och med tanke på att det var rent utsagt urusla levnadsförhållanden i dessa förintelselägrer både när det gäller mat, hygien och mycket annat så är det ju klart som korvspad att mängder av människor dog i svält och sjukdomar också.

För vad händer om en massa människor trängs ihop på små ytor, och på dessa får för lite och för dålig mat, samt knappt har några hygienmöjligheter?

Jo, det skapas snappt sjukdomar av olika slag, och på grund utav maten så dör många i svält också.

När det gäller döda människor så är det bara att ta en titt på alla de bilder på liken efter dessa människor, de allra flesta av dem syns tydligt ha dött av svält på grund av hur smala kropparna är.

Så var det i alla fall på utställningen “Fransson skottar snö” som har hållits på Värmlands museum och som handlade om Sveriges roll i förintelsen. Jag besökte nämligen denna utställning under hösten som har gått, så jag borde ju veta.

När det gäller alla som dog så var det ju inte heller bara judar som det var frågan om, utan också människor av andra folkslag.

Och när det gäller själva gasningen så var den inte den enda avrättningsmetoden, eftersom de tyska soldater, läkarna och andra som styrde dessa läger även hade andra sorters avrättningsmetoder till sitt förfogande:

Soldater, överstar m.m hade olika skjutvapen och läkarna hade t ex gift av olika slag.

Ja, det finns verkligen mycket som man kan ifrågasätta när det gäller denna “era” i andra världskrigets historia.

För oavsett vad saken än gäller så har man all rätt i världen att ifråga sätta saker och ting, detta är en mänsklig rättighet så väl som en demokratisk.

När det gäller de ledamöter som inte ville välkomnas av Le Pen så är det ingen som tvingar dem att gå till öppnandet av sommarens session, de är helt i sin fria vilja att strunta i det.

För det har de en demokratisk rättighet till.

Men det tänker de tydligen inte på, eller också vet de inte om att de har det.

Alla har väl sina familjeklenoder där hemma. Det här är en av våra. Gamla uttjänta bajonetter som har suttit på gevär. J:s farfar, som var yrkesmilitär på I2 i Karlstad, tillverkade väggljusstakar av dem.

Det är konstigt att en så snäll och lugn människa som J kan komma från en så stridbar släkt som han gör. Det är soldater och korpraler i parti och minut. De har varit med i de flesta krig vi gått igenom – från slaget vid Poltava till kriget då vi förlorade Finland 1809. Många av dem har fått sätta livet till för våra svenska kungars skull.

Egentligen tror jag inte att J:s förfäder var speciellt stridsbenägna av sig, även om det är roligt att skoja om det. De var nog snarare fattiga och rediga människor, som behövde ett yrke för sin överlevnads skull. Det var ju så det var förr i tiden (och även nu för tiden om man ska tro undersökningar som gjorts i USA). De fattiga såg sig ingen annan råd än att ta värvning för att få mat i magen på sig själva och sin familj. Men det räckte inte med att vara fattig och att vilja för att få bli soldat. Du måste vara en man med gott renomé också. En rejäl människa som det gick att lita på. Då kunde du få rotens förtroende att bli deras soldat – och om du hade otur; dö i främmande land.

 Det gjorde soldaten Anders Kjempe. Han blev skjuten i Anklam i Pommern i april 1807 under Gustav IV Adolfs krig mot Napoleon. Hemma i Sverige blev en 2-åring och en 5-åring faderlösa. Och hemlösa! För de fick flytta ut ur soldatstugan till förmån för rotens näste soldat. Anders Kjempe blev 27 år.

Anders Kjempes pappa, Erik Möller, var också soldat. Han dog under kriget i Finland 1795. Det var ett totalt onödigt krig mot Ryssland, som startades av svenske kungen för att öka hans anseende i Sverige. Det var inte många som dog av kulorna där, för kriget var dåligt planerat och det fanns inte tillräckligt med mat, kläder och utrustning till soldaterna. De hungrade, frös, fick sämre motståndskraft, smittade varandra och dog. Erik Möller blev 41 år.

Och så har vi Peter Silfvernagel – ryttaren som kämpade i Livregementet till häst under slaget i Poltava och klarade sig alldeles utmärkt. Han dog hemma i sängen 72 år gammal.

Dog hemma i sängen gjorde också soldat Grötfält, som då hade blivit korpral Rud. Under hans tid som soldat hade krigen i Sverige tagit slut. Han kunde lugnt ägna sig åt excersiser och arbete på soldattorpet. Kanske just av den anledningen blev han hela 86 år gammal.  

Det där var bara några av J:s soldater och det är genom att släktforska som jag har fått reda på allt det här. Att släktforska är lite grann som att vara detektiv. Man får lösa en massa spännande gåtor. Man får rota och leta och försöka komma på andra vägar för att hitta det man letar efter. När man väl har börjat går det inte att sluta. Lite grann som att spela golf, har jag förstått – de blir ju också totalt bitna och ska ut på golfbanan så fort de får en ledig stund.