Detta må tyckas vara lite konstigt, men riktigt så konstigt är det inte.

Jag var sju år, precis sju år var jag faktiskt, och den sommaren bodde familjen Vikström hos oss lite på landet, vi åt en massa fisk då, för Mats är så bra på att filéa och Anna och Erik och Wilhelmina och jag lekte sakletare och vi sprang i bergen och en dag hittade vi ett jordgetingbo, det slutade med att Anna och Kim fick två jättestora svullnader, Anna fick ett på läppen och vi kallade henne för Henke Larsson för hon liknade honom lite då när hon hade svullnaden och pannband.

Det var Fotbolls VM det året, och nästan allt vi gjorde andades fotboll, vi låtsades att vi vad GES och skrev När Vi Gräver Guld i USA, och målet på ängen har nog sällan varit så använt.

En morgon satt mamma i sitt nattlinne i sängen, det måste ha varit lite grått väder ute, för annars äter hon alltid frukost ute, men det gjorde hon inte den morgonen, hon läser Bohuslänsupplagan av Göteborgs Posten och jag bläddrar i del två. Sporten finns i del två. Fotbollen finns i del två. Tomas Brolin finns i del två. Den luktade som tidningspapper på landet ska göra och lite dagg, jag minns inte hur jag tog mod till mig, men jag pekade på bilden av honom och frågade mamma om hon inte också tyckte att han var söt, hon sa att det tyckte hon visst inte. Sen sa jag nog inget mer. Och jag frågade nog inte om någon var söt någon mer gång efter det heller. Men den kvällen drömde jag om att jag och Tomas Brolin var gifta och skulle bo i ett likadant hus som mina föräldrars på landet. Han skulle spela fotboll med våra barn på ängen.

Kom nyss hem från jobbet och höll nästan på att glömma bort tisdagstemat. Elektrisk. -Hmmm…lite svårt. Men här kommer min tolkning – ström rakt genom en sommarmorgon.