Vi har idag kommit fram till den stora folkfestdagen i årets pridekalas. Sol på torget och inte en grisgubbe syns till. Regnbågsflaggor högt och lågt. Tillresta transdansare, uppklädda i neonnylon till tänderna minar till discodängor på scenen och publiken gapar förvånat och tanterna fnissar förtjust. Härligt och helt ofarligt! Alla etablerade politiska partier (utom den kristna högern förstås) är gayvänligare än någonsin. Och så förstås parad.

Eskilstuna slår åter på stort och firar Springpride. Tror det är 3:dje året, blir allt mer etablerat, välorganiserat och politiskt korrekt. Nu vill alla vara med. Bra förstås. Bra för Eskilstuna som knappast är kända för att vara tolerant sinnade i största allmänhet. Det ändras sakta. Springpride är en del av denna förändring.

I år invigs Springpride idag. Kvällens första “party-happening” snodde café Sylvia. Kunde inte låta bli att kika in och äta kvällsmat efter jouren. Alla ville vara lite gay ikväll, ialla fall lite glittergayiga. De hade tjusigt anslag med guldglittriga barbiträden och några coola Sthlm´s gäster. Tyvärr för lite folk tills vi gick hem.

Kände att en utsökt Golden Pride fick symbolisera SpringPride.

Springprideminnen kommer till mig, jag skall jobba i Pride Park den 1-3 augusti i Eskilstuna kommuns och Mälardalens högskolas tält är det tänkt…. fast jag tänkte smita iväg och gå parad mä… Länken går till Rebcca Stork och Helene Svanbergs insats på priden, två kalspinglor som jag verkligen hoppas att få byta några ord med på Priden. Hallå Svanberg och Stork, om ni läser detta så vill jag bjuda på en lämplig dryck i Pride Park eller bara slänga käft med er. Har vi tur är grabbarna B med också.

Ha det bäst, snart har jag semester och j-lar och an-ma det blir fyra veckor i rad i år, det var LÄNGE sedan sist. Handboll i Åhus, Poll Potts i Sundbyholmsparken, Pride och en massa tid med mina två älskade flickor. Attans så bra jag har det.

Jag skulle ha jobbat på HBT-mässan på Mälardalenshögskola idag men det var glest med mässbesökare så jag smet in på ett föredrag tillsammans med Ann-Sofie.

Det var ett föredrag way over expectations…. nedtonat, samtalsliknande och levande utan effektsökeri. Fascinerande nog kan jag glädja Rebecca med att jag inte alls noterade att det var en fd man som jobbade med förberedelserna när vi slog oss ner, det tog ett antal minuter innan det gick upp ett ljus för undertecknad och den snygga kvinnan där framme blev något mera än det. Tillställningen var som sagt mycket bra men jag undrar också om det inte finns mycket sorg i speciellt Helenes berättelse, hon ser sorgsen ut både på bild och i verkligheten men jag hoppas att jag har fel; berättelsen gav dock skäl att tro att föreläsningarna kan vara både en glädje och att röra om i ett öppet sår… ett sår skapat av människor som inte kan förstå andras livsval.

Jag hoppas de kan resa runt länge till med sin historia, den förtjänar att berättas.

PS.

Chansen finns att ta del av detta även i morgon på ABF-huset i Eskilstuna: 16:00-17:15 Ett könsbyte i allra högsta grad
Rebecca Stork och Helene Svanberg berättar vad som händer i omgivningen, privat och i arbetslivet när en person korrigerar sitt kön.

DS.