Restaurerad putsdekor och fasadmålningar från 1800-talet.

Vid en besiktning av en fastighet i stort behov av fasadrenovering gjorde entreprenören en märklig upptäckt. Gömda under putsen fanns målningar som var över 100 år gamla, detta läser vi i tidningen Fastighetsförvaltarens webbutgåva.

Nu växer en kulturskatt fram under byggnadsställningarna på Tegnérgatan 4 – kvarteret Hälsan återfår sin skönhet anno 1884. Fastigheten som ligger i korsningen Tegnérgatan/Tulegatan i Stockholm, uppfördes 1884. Den är en av få byggnader vars fasad med rustiseringar och stuckaturer finns bibehållen under lager av puts och plastfärg. Efter årtionden av tillfälliga lagningar ska nu byggnaden restaureras med gamla metoder och material. Under 2008 visas den nya byggnaden såsom den uppfördes – för över 100 år sedan.

Fasaden är gjord av kalkputs som i dag är täckt med flera lager alkyd- och plastfärg. Nu ska det blottlagda tegelverket åter putsas upp med kalkputs och därpå målning med Goltlandskalk i sju tunna strykningar. Bottenvåningen och stuckaturdetaljer målas i linoljefärg.

– Det finns inte många hantverkare som ”har detta i fingertopparna” längre, att jobba på det här sättet. Huset ska inte få något av de moderna putssystemen som används vid nyproduktion av fastigheter i dag. Den här fasaden gör vi ”för hand” både vad gäller material och metoder. Detta är sann byggnadsvård, säger Stefan Karlsson som är arbetsledare på Stark Fasadrenovering och leder projektet.

Lagom till nationaldagen revs de första byggställningarna och den återställda fasaden kunde beskådas. Vi lyfter på hatten för fastighetsägaren Probitas, och önskar att flera följde deras exempel.

Läs hela artikeln här

Restaurerad putsdekor och fasadmålningar från 1800-talet.

Vid en besiktning av en fastighet i stort behov av fasadrenovering gjorde entreprenören en märklig upptäckt. Gömda under putsen fanns målningar som var över 100 år gamla”, läser vi i tidningen Fastighetsförvaltarens webbutgåva.

Nu växer en kulturskatt fram under byggnadsställningarna på Tegnérgatan 4 – kvarteret Hälsan återfår sin skönhet anno 1884. Fastigheten som ligger i korsningen Tegnérgatan/Tulegatan i Stockholm, uppfördes 1884. Den är en av få byggnader vars fasad med rustiseringar och stuckaturer finns bibehållen under lager av puts och plastfärg. Efter årtionden av tillfälliga lagningar ska nu byggnaden restaureras med gamla metoder och material. Under 2008 visas den nya byggnaden såsom den uppfördes – för över 100 år sedan.

Fasaden är gjord av kalkputs som i dag är täckt med flera lager alkyd- och plastfärg. Nu ska det blottlagda tegelverket åter putsas upp med kalkputs och därpå målning med Goltlandskalk i sju tunna strykningar. Bottenvåningen och stuckaturdetaljer målas i linoljefärg.

– Det finns inte många hantverkare som ”har detta i fingertopparna” längre, att jobba på det här sättet. Huset ska inte få något av de moderna putssystemen som används vid nyproduktion av fastigheter i dag. Den här fasaden gör vi ”för hand” både vad gäller material och metoder. Detta är sann byggnadsvård, säger Stefan Karlsson som är arbetsledare på Stark Fasadrenovering och leder projektet.

Operation Karlstad lyfter på hatten för fastighetsägaren Probitas, och önskar att flera följde deras exempel.

Läs hela artikeln här.

Exempel 1: På Kommunala Musikskolans hus vid Klaraborg har fasaden bättrats i flera omgångar med felaktiga färgtyper och felaktiga kulörer.

På flera gamla putsade hus i Karlstads innerstad ser man idag tråkiga exempel på hur husens ofta rikt dekorerade putsfasader förfaller eller far illa på grund av bristande eller felaktigt underhåll. Inte sällan sker det på grund av felaktiga materialval vid lagning, underhåll och målning. Felaktigt underhåll, t ex med sprutputs eller med felaktig färg som t ex akrylatfärg, kan få ödesdigra konsekvenser för putsfasaden och bli mycket kostsamma i förlängningen för fastighetsägarna.

Exempel 2: På k-märkta Landshypotek på Älvgatan har rosa sprutputs brutalt målats rakt över såväl fasad, plåtar och fönsterfoder. Under lyser den gamla kalkfärgen fram i tidstypiska färgerna gyllengult och gulockra.

Underhåll av en putsfasad kräver god materialkännedom och ska bara utföras av på området specialiserade fackmän. Flera av dagens aktörer på området förefaller tyvärr sakna denna kunskap och det finns därför anledning att som fastighetsägare vara särskilt noggrann vid valet av entreprenör för denna typ av jobb. Inte minst om man har det ansvarsfyllda uppdraget att förvalta ett hus med stort kulturhistoriskt värde. Och just bland fastigheterna med denna typ av fasader återfinns en rad k-märkta hus i Karlstad innerstad.

Exempel 3: Katolska Kyrkans vackra hus på Drottninggatan 38 bättringsmålades efter klotterangrepp. Med fel färgtyp och fel kulör.

Ända sedan medeltiden har man putsat fasader i Sverige, ett gott bevis på dess tidlösa goda egenskaper. Och fortfarande putsar man nya hus, både murade och byggda i trä. När timmerhusen började putsas under 1800-talet, kallade man det revetering. En livslängd på 50 år kan man gott vänta sig vid normalt underhåll av ett putsat hus. Putsen blir blöt vid regn, och måste få chans att torka ut för inte fuktproblem ska uppstå. Sönderrostade fönsterbleck, trasiga stuprör och hängrännor samt läckande tak förser putsen med mer väta än den förmår att göra sig av med och förkortar fasadens livslängd avsevärt.

Exempel 4: Västra torggatan, där Alfies pizzeria huserar i bottenvåningen, ett gammalt fint 1800-talshus med rikt dekorerad putsfasad. Men total avsaknad av underhåll. Puts och dekor trillar bort i  stora sjok.

För att uppnå bästa resultat, såväl etstetiskt som ekonomiskt, vid reparation och underhåll av en putsad fasad ska man använda samma material som använts från början. På hus byggda mellan 1850–1920 har man med största sannolikhet använt kalkputs och kalkfärg. Både dessa material är billiga i inköp och ger en en flexibel fasad som klarar mindre rörelser utan att spricka och som släpper igenom fukt och därmed torkar fort efter ett regn. Kalkfärgen ger dessutom en vacker sidenmatt yta med de livgivande färgskiftningar som vi vanligtvis förknippar med gamla putsfasader. På nyare underlag som kalkcement och cement används nyare färgalternativ som t ex kalkcementfärg eller silikatfärg som ger en hårdare och “dödare” färgyta, helt utan de vackra färgskiftningarna som kalkfärgen ger. Tyvärr rekommenderar mindre nogräknade målerifirmor per automatik de nyare färgerna på alla typer av puts, något som i förlängningen kan bli mycket kostsamt för fastighetsägaren.

Operation Karlstad kommer att inom kort göra en stadsvandring tillsammans med inbjudna företrädare från stadsbyggnadsnämnden, stadsbyggnadsförvaltningen, teknik- och fastighetsnämnden, teknik- och fastighetsförvaltningen och Värmlands Museum samt med kunniga fackmän och berörda fastighetsägare för att försöka komma till rätta med problemet. Är du intresserad av att delta så hör av dig till oss på tel 0730-20 52 82. Vi återkommer med ytterligare information om vandringen, talande bildexempel samt fördjupad fakta inom kort.

Sprutputs på gamla riksbanken, entrén mot Mitt i city. Den knäckebrödslika putsen släpper i stora sjok och blottar den gamla kalkmålade putsfasaden.

Sprutputs på gamla riksbanken igen, entrén vid Cafe Royal. Den gamla guldgula putsfasaden lyser igenom sjok av bortfallen modern sprutputs.

Rosa sprutputs på Landshypotek, målad rakt över plåtar och fönsterfoder. Under lyser den gamla kalkfärgade putsen fram i gyllengult och gulockra.

I Karlstad ser vi flera exempel på hur man renoverat de gamla kalkputsade fasaderna på våra sena 1800- och tidiga 1900-talshus med sk sprutputs. I princip innebär det att man sprutar på en filmjölkstjock gegga med färgpigment i över hela ytan. Inte sällan sprutas samma soppa rakt över ornament, dekorelement, plåtar och dörromfattningar. Och inte sällan fler gånger i rad, dvs flera renoveringar i rad. Det blir säkert billigt. Men ingen kan väl påstå att det blir bra. Resultatet blir att husen bäddas i ett knäckebrödstjockt lager som efter hand släpper i stora sjok. Dessutom åldras detta lager inte alls med samma behag och har heller inte den färglyster som den ursprungliga, kalkfärgsmålade fasaden. Nej, låt oss se en större omsorg om husen hos våra fastighetsägare. Och låt oss se ett större tillsynsansvar hos dem som har i uppgift att bevaka att dessa vackra gamla hus sköts på ett hantverksmässigt sätt, så att deras historiska särprägel och kvalitet bevaras. Kalkputsade hus från denna tid ska målas med pensel och kalkfärg. I det korta perspektivet blir det säkert dyrare. Men i längden bevarar det värdet på huset långt bättre än den billiga och kortsiktiga metoden med sprutputs. Dessutom är det fantastiskt mycket vackrare att se på.

Vill du se exempel på hus som sprutputsats så kolla Gamla Riksbanken, Landshypotek på Älvgatan, Sockerslottet samt dess granne mot älven (kolla speciellt översta våningen mot Bryggaregatan där den beiga sprutputsen släppt i ett stort sjok och den gamla guldgula originalfasaden har blottlagts). Du hittar lätt massor av flera exempel. Sprutputs är mer regel än undantag i Karlstad idag.