Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Suspendisse quis nisl at lectus accumsan accumsan. Sed vel odio ac justo ornare commodo. Cras blandit nisl sit amet nisi. Nulla facilisi. Maecenas commodo elit eget est. Aenean dapibus turpis vel nunc. Aenean in sem. Curabitur ac sem. Nunc sit amet nisl vel quam lobortis consequat. Donec massa sem, semper ac, mollis commodo, gravida ac, nibh. Donec placerat. Mauris venenatis sagittis leo. Quisque ligula eros, scelerisque eu, bibendum quis, imperdiet quis, magna. Duis sollicitudin, lorem id tincidunt venenatis, elit tellus venenatis ipsum, sit amet convallis mi mauris ac lorem. Quisque vitae pede sed dolor fringilla suscipit.

Vestibulum blandit, ante quis ullamcorper egestas, pede orci vehicula risus, quis sollicitudin eros nunc eget neque. Sed hendrerit lobortis orci. Ut bibendum dictum sapien. Nunc pulvinar dui imperdiet nibh. Quisque vulputate, mauris vel convallis facilisis, nulla lacus molestie neque, vitae consectetuer lacus enim sit amet lorem. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada fames ac turpis egestas. Morbi odio. Etiam massa. Vestibulum commodo, sem quis sollicitudin convallis, neque quam vehicula arcu, eget porta turpis massa id augue. Nullam sit amet felis non velit porttitor aliquam. Nullam ipsum tellus, laoreet at, faucibus vitae, auctor in, eros. Nunc et odio. Mauris id est. Nullam semper massa nec mauris.

Maecenas eu ipsum. Nunc in lacus eget ipsum rhoncus sollicitudin. Phasellus ante. Nullam augue. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada fames ac turpis egestas. Sed imperdiet elementum urna. Vestibulum at justo non massa fermentum varius. Integer id leo nec arcu mollis malesuada. Aliquam hendrerit suscipit ipsum. Ut ac nisl. Nulla commodo massa non ante. Curabitur sit amet urna. Nam id neque. Praesent at diam a orci gravida consequat. Sed eu lorem sed lectus pulvinar aliquet. Suspendisse quam. Mauris consequat adipiscing massa. Nulla sed purus vel elit consequat lacinia. Nam tempus varius sem. Curabitur vulputate turpis vitae nulla.

In cursus elit a leo dignissim blandit. Donec at leo id nibh fringilla imperdiet. Cras egestas dictum massa. Sed eleifend dignissim eros. Proin nisi. Phasellus at magna. Integer porttitor risus nec lectus. Duis nisl urna, rhoncus vel, facilisis eget, aliquet ut, ante. In eros. Proin vulputate, diam vitae pellentesque gravida, dolor urna dapibus orci, ac facilisis libero arcu vitae leo. Proin auctor luctus neque. Nam aliquet adipiscing libero. Morbi ipsum pede, convallis non, ultricies vitae, bibendum non, sapien. Donec pharetra.

Proin porta nisi ac arcu. Donec rhoncus quam eget lectus. Duis massa urna, ornare a, vulputate id, fermentum ac, nisi. Proin consequat massa vitae leo. Proin vestibulum facilisis justo. Suspendisse dolor nibh, viverra sit amet, sollicitudin nec, bibendum nec, enim. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada fames ac turpis egestas. Quisque viverra, ante lacinia accumsan blandit, mi odio hendrerit nibh, facilisis ultricies diam ligula sit amet erat. Etiam turpis magna, vehicula sit amet, gravida ac, ornare eget, enim. Sed lacus. Aliquam aliquet pulvinar enim.

Natten till fredag den 13:e denna månad sov jag ingenting nästa. Bara massa idéer. En av idéerna var att starta upp mitt bloggande om webbutveckling igen och dela med mig av över 14 års erfarenhet.

Här kommer ni kunna läsa om HTML, XHTML, CSS, CSS-hack, Explorer-problem, webbdesign, Photoshop, klassisk ASP, ASP.NET, ASP.NET MVC, MySQL, SQL Server, W3C, standarder, och mycket annat. Det kommer dels vara upplagt i form av lösningar på mina egna problem som jag berättar om, men även i form av grundläggande och avancerade kurser samt introduktioner.

Stay tuned!

10.15-11.00: Hvilke multimediastandarder skal benyttes på offentlige nettsider, og hvordan bør det gjøres?
Stipendiant Audun Vaaler, Høgskolen i Østfold (http://media.hiof.no/difi/)

Bilder
Et par tommelfingerregler for formater på bilder:

JPEG: Foto, komplekse bilder. For publisering av bilder med tap av informasjon (tapsbasert komprimering).

PNG: Tekst i bildeform, pynt, foto i maksimal kvalitet, logoer. For publisering av bilder/tegninger/logo uten tap av informajson.

GIF: Brukes likt med PNG, men med så mange begrensninger at man bør bruke PNG. Men skal man lage web for IE 6 eller tidligere, må man bruke GIF (IE 6 og nedover støtter ikke PNG).

Video
Opptak/redigering: Fritt valg.

Koding: VLC, ffmpeg, Quick Time, Firefogg

Publisering:

Lyd
For publisering av lyd med tapsbasert komprimering skal minst en av følgende standarder brukes:

• Vorbis, innkapslet i OGG
• MP3, uten innkapsling

Ved publisering av lyd (tapsfri) er det obligatorisk å bruke FLAC, og det skal kapsles inn i FLACs eget innkapslingsformat eller OGG.

Skalerbar grafikk:
Ved publiserbar grafikk skal man bruke SVG 1.1.

Los
Rådgiver Susanne Daae-Qvale, Difi (www.los.difi.no)

LOS; felles terminologi for offentlige tjenester. Tjenesteorientering, ikke livssituasjon. Brukerorientering, unngå avsenderorientert vokabular.

Kjernen i LOS er ca 400 faste emneord med definisjoner. Mer enn 1500 søkeord (synonymer, utgåtte termer, ord i dagligtale, osv).

Navigasjonsstruktur, 15 hovedtema, 78 undertema.

Så kommer det et bilde av en modell som skal forklare de ulike begrepene. Store og små rundinger, små firkanter, dokumentikoner som viser sammenhengen mellom hovedtema, undertema, emneord og dokumenter.

Poenget med LOS er altså at Difi har laget et sett med nøkkelord som de vil at stat/fylke/kommune skal ta i bruk slik at brukerne møter det samme vokabularet over alt. Det later til å være en god idé. LOS har stått på stedet hvil i to år, men nå er Difi i gang med en revisjon av emneord og tema.

I følge Difi er LOS et viktig verktøy for å bli lettere å finne av søkemotorer (SEO). Lurer litt på hvorfor. Er det fordi det er et standard sett med metadata? I såfall står dette i kontrast til det Roar Eriksen har sagt om at metatagging nesten er bortkastet arbeid, da Google legger svært liten vekt på dette i sin algoritme.

Et annet spørsmål, i hvertfall for vår del, er hvor godt dette standardsettet med emneord passer til fylkeskommunen. Er alle emneordene like relevante for fylkeskommunen? Det ser ut til at LOS er utviklet med hovedvekt på kommunene.

Litt oppsiktsvekkende: LOS-strukturen med emneord er ikke brukertestet! Det betyr at det er de som jobber med dette i Difi som har satt seg ned og bestemt hva de synes er de beste emneordene.

12.45-13.30: Krav til universell utforming av offentlige nettsider
Rådgiver Mehran Raja, Difi

Om WCAG.

Oj, krav 1.2.1.-1.2.9. Lydfiler skal transkriberes (A)! Multimedia (lyd og bilde sammen): Lydspor skal tekstes, videospor skal enten transkriberes eller synstolkes (A). Videospor skal synstolkes (AA). Lydspor skal oversettes til tegnspråk (AAA).

Det betyr at når denne standarden blir obligatorisk, så må videooverføring av Fylkestinget følges av transkribert videospor og tekstet lydspor. Eller synstolkes. For å tilfredsstille AAA-kravet må også lyden oversettes til tegnspråk. Dette gjelder først og fremst opptak. Det vil si at Fylkestinget live har ett sett krav å forholde seg til, mens opptaket som ligger på nett har et annet, mer utførlig sett med krav å ta hensyn til. Dette er omfattende arbeid, og vil kreve betydelige ressurser.

Viktig å være oppmerksom til kravene til semantisk merking av overskrifter, avsnitt, tabeller, lister etc. Krav 1.3.1.

13.30-14.10: Kvalitet på nett
Anders Nedland Røneid, Difi

—

14.25-15.10: Ny innbyggerportal
Lisbeth Dahle, Difi

—

15.10-Slutt: Språk på nett
Anniken Willumsen, Difi, og Guri Sandvik, Dirnat

Klart språk-prosjektet i Difi tilbyr gratis kurs. Det er kanskje noe å tenke på for de som har ansvar for innholdet på et nettsted?

Direktoratet for naturforvaltning har fått utarbeidet en egen språkprofil som skal hjelpe dem til å få et mer samkjørt og helhetlig språk på nettsidene. Samtidig skal de redusere antall publisister og rute alle nye innlegg gjennom en redaksjon som skal sitte og lese korrektur på innleggene. Personlig synes jeg dette høres overdrevent strengt ut, selv om språket sikkert blir mer uniformt over hele linja. Dessuten synes jeg det kan være litt ålreit med en smule variasjon i språket, innenfor visse grenser selvsagt.

Personlig fiasko er desværre en fornemmelse, der kan følge i kølvandet på den vestlige kulturs individualisering af den enkelte.

Individualiseringen kan f.eks. være at man skal være ”selvsikker”, have det ”rigtige” job/studie og ”klare sig godt”, den ”rigtige kæreste” eller være kommet til det ”stadie i livet”, der stemmer overens med ens alder.

Man skal udleve sit ”potentiale” og nå ”sine mål”, dermed forstået, at man så også skal have nogle ”mål” og helst være godt på vej til at nå dem.

At skulle leve op til forventninger og normer omkring opførsel, tankegang og sociale relationer samt karriere eller studie kan opleves som en umulig opgave.

Følelsen af at ikke kunne leve op til egne og andres forventninger kan give følelsen af afmagt og opgivenhed.

Opgivenhed kan føre til følelsen af personlig fiasko på et eller flere punkter samtidig.

At give op kan lede til en trækken sig tilbage fra verden og føre til at man føler sig isoleret og bliver alene.

Aleneheden og ensomheden behøver ikke at betyder, at der ikke er mennesker omkring en, men måske forstår de blot ikke, hvordan man reagerer eller har givet op overfor en.
Personlig fiasko og opgivenhed kan føre til stress og et øget forbrug af stimulanser, som f.eks. cigaretter, alkohol, medicin m.m. samt eventuelt til selvskadende adfærd.

At tale, blive forstået og kunne give udtryk for sine meninger kan hjælpe til et bedre liv og måske kan være starten til en anden måde at se livet på.

Måske giver du dig selv skylden for, at du ikke kan leve op til det, du mener, du bør leve op til?

Ved narrativ terapi og coaching eksternaliserer vi problemet, så det ikke er dig, der er problemet, men problemet, der er problemet.

Eksternalisering gør det muligt at se på problemet og hvorledes det influerer på din tilværelse samt hvilken historie, der er bag problemet.

Ved narrativ terapi og coaching udforsker vi også dine mere foretrukne historier, som fortæller om hvordan du gerne vil leve dit liv, og hvad du har lyst til. Vi arbejder med hvordan de foretrukne historier kan blive mere tilstede og mere synlige i dit liv fremover.

I Spirit and Mind ApS tror vi ikke på, at ”det skal være skidt, før det bliver godt”, eller at genoplevelse af gamle traumer er nødvendigt for at kunne få det bedre.

Therapy and coaching in English is a possibility.

Priser:
250 kr for første time á 60 minutter. Efterfølgende timer 300 kr/time.
Der gives 20% rabat til studerende, efterlønsmodtagere og pensionister:
Første time 200 kr/time (60 min) herefter 240 kr/time

Henvend dig på 23397673 eller på kontakt@spiritandmind.dk

Klik her for yderligere information på Spirit and Mind ApS’s hjemmeside

Folk snackar om att webben är den nya plattformen, att allt ska vara webbaserat, osv osv. “I slutändan kommer webben vinna”, [över apps är underförstått] menar kännare som Chris Messina Han tror till och med att Steve Jobs egentligen hatar Apps. Jag tror de har fel allihop. Vi som faktiskt använder olika webbaserade gränssnitt märker många gånger att de är krångliga och svåra att göra som man vill med. Bästa exemplet just nu är Google’s Latitude-webapp till iPhone som faller fantastiskt platt trots att den är mycket tekniskt imponerande. Men mitt resonemang gäller likväl för datorer som mobiler, och allt däremellan. Jag har tidigare skrivit om apps vs webb.

Webben är till för text
Låtom oss ta en titt på vad webben är. Webben, vanligt förväxlat med “internet” är ett nät av HTML-dokument som skickas över ett protokoll som heter HTTP. Det som skiljer HTML-dokument från andra dokument är att de har länkar, som länkar ihop dokument på olika servrar, dessa länkar skapar ett nät, vilket på engelska heter web. HTML står för Hyper Text Markup Language. Text Markup Language. Sug på den. HTTP är Hyper Text Transfer Protocol. Text Transfer Protocol. Inte så konstigt, första versionerna utvecklades ju från början för att länka ihop vetenskapliga rapporter av olika slag.

Jag grovgenereliserar såklart, vi har formulär, plugins, javascript, osv som skapar interaktion och liknande, men de är alla eftertankar och efterkonstruktioner. Och HTML är en semantik, eller lingvistik för det språket som formatterar denna text. Det är egentligen inte konstigt, all data börjar med bitar, blir sedan text, och sedan GUI. Men kolla på en webbläsare. Den är också till för att föra över text. Den har en tillbakaknapp, ett adressfält (som blir brutalt felutnyttjat för att skicka applikationsdata), BOKMÄRKEN. Det är således inte konstigt att ingen brydde sig om att skapa lättillgänglig video för den, det var ju inte vad webben var till för. Flash blev ett hack som accepterades till en de facto standard i samband med Youtube först 2004, och först 2009 kom en seriös standard för video. Webben är väldans bra för blinda då en webbsida kan rendera i princip lika bra utan all grafik, speciellt om bilderna ersätts av en alt-text. Pun intended.

Google, webbens förkämpe byggde sitt imperium på egentligen en enda sak: En jävligt skarp motor för att matcha text med annan text. Den matchar din sökning med relevant resultat, matchar annonser med innehåll. Sökord är text, resultaten är text, till och med annonserna (de framgångsrika) är text Det är vad Google lever av, och det är grundstommen i det företaget som sådant. Deras mål är att göra all information sökbar – att matcha text med text. Mycket av Googles beteende idag har klara spår av den paradigmen, även om tekniken växer på helt andra områden än text. Google uppkom i en tid där informationen på denna webb var ostrukturerad och det var svårt att hitta rätt information. Idag har vi ett fenomenalt verktyg för att centralisera och strukturera information – Wikipedia, som ärligt talat ersatt mycket av vad webben en gång handlade om (tänk 1996). Vill du få reda på den genomsnittliga flyghastigheten av en europeisk svala kan du klara dig rätt ok utan Google, vilket var en omöjlighet innan Wikipedia. Istället har internetutvecklingen skett på andra fronter.

App Stores framgång visar egentligen bara på en sak: de programmen är så ofantligt mycket bekvämare att använda än webbplatser att det är befängt. Så mycket bekvämare att folk betalar för det som de på webben får gratis. Framför allt gäller det alla program som har att göra med interaktion av något slag. Text kan man läsa skitbra i iPhonens webbläsare. Och mycket riktigt är det jättesvårt att interagera med webb-element på en iPhone – webbinteraktion är gjord för att webben är text, och kräver alltså klassiska textredigeringsverktyg som tangentbord och mus för att funka bra. Är man begränsad till bara använda ett finger blir det svårt. Faktiskt är det lika svårt att använda program på datorn bara användandes ett finger. För det är dit vi är på väg, remember, att 99% av användarna skapar inte saker, de konsumerar. Så i 99% av fallen borde det räcka med bara ett finger.

Internet är inte samma sak som webb. Ingen vill Skypea i en webbläsare, eller ens MSN:a. Vissa gör det för att de måste då deras jobb blockar MSN. Vi använder klienter för twitter. Till och med Facebook börjar bryta ut ur webbrutan med chatt-funktionalitet och annat som blir krångligt i rutan, men skulle funka jättebra i ett fristående program. I mobilen har detta redan hänt.

Webben måste gå som datorn
Kom ihåg hur man såg på datorn in the early days. Det var en texthanteringsmaskin som bara hade text rakt upp och ner på en skärm. Indata och utdata. Helt naturligt att det kom sig att bli text, då text helt enkelt kräver mindre datamängd än bild, video, eller interaktion. Användningsområdet för första kommersiella datorn? Att lagra recept. Dvs att spara och söka i text. Först när NeXT “slösade med processorcykler” uppkom grafiken, och alla interaktiva möjligheter som det ledde fram till.

Webben måste göra ett liknande leap. Flash är ett steg i rätt riktning, men proprietärt, och dvs inlåst och kan således aldrig nå alla plattformar eftersom det krävs att Adobe utvecklar plugins för dem. Java-applets (app-lets) var tänkt att fylla detta tomrum, men verkar ha snubblat över sina egna fötter någon gång i slutet på 90-talet. Kanske kommer det dyka upp något baserat på HTML5 Canvas och Javascript, eller kanske kastas allt detta i sjön och det kommer nåt nytt. Hur som helst behövs en plattform med bra utvecklarverktyg för att snabbt skapa interaktiva applikationer. Som det Apple erbjuder iPhone-utvecklare, fast ännu mycket lättare, så att vi simpla html/javascript-kodare kan använda det. Program som kan kommas åt på olika sätt (via webb, andra program, osv), som kan uppta hela skärmen, som har UI-guidelines men som inte behöver följa dem, som har tillgång till teknisk funktionalitet i operativsystemet såsom plats, betalning, skärmen, kameran, enheter, osv.

Men då har vi kommit rätt långt från den definition av webb vi har. Snarare är det en gemensam standard för att göra program.

Tills dess får vi utvecklare göra som på datorerna och anpassa för ett par två-tre dominanta operativsystem, falla tillbaka på en “webb-only” version för gamla enheter, och med olika knep för att systematisera processen, fastän det kommer vara krångligt.

Vad som är Googles plats i en sån miljö är oklart. Microsoft fattade inte paradigmskiftet från operativsystem till webb. Förhoppningsvis fattar Google paradigmskiftet webb till applikation. Men de är smarta lirare och kommer förhoppningsvis på något bra att tjäna pengar på. Och det är ju inte så att folk kommer sluta använda webben, den kommer alltid att vara ett fantastiskt verktyg. Men håll öronen öppna för när Google ropar att “allt ska vara webb!”.

Det här är så långt som mitt tänk kommer denna gång, även om jag känner att det går att dra längre. Help me out with your wisdom!

//Sergej

Skärmdump från eutvecklings startsida

Idag skall jag lyfta fram en webbplats som jag säkert besöker varje dag, minst en gång. Jag hittar lätt svar på mina frågor om alt-texter, tabeller, länkar, title-attribut och annat som hör till när man jobbar med webbplatser inom offentlig sektor. Här finns säkert mycket för dig som jobbar med användbarhet, tillgänglighet och standarder på webben. Kanske har du redan räknat ut att det handlar om eutveckling.se. (Nu funkar länken, tack Catarina!)

Kort historia bakom eutveckling.se

När Verva lades ner vid årsskiftet 08/09 var det väldigt osäkert om det över huvud taget skulle komma att finnas något liknande, man hade helt enkelt inte talat om det på högre nivå. Peter Krantz, som då jobbade på Verva, passade då på att spara ner det mesta av materialet och lägga upp det på en privat webbplats. Läs gärna mer om eutveckling.

Därför skall du också använda eutveckling.se

På Eutveckling finns en google-baserad sökfunktion som är direkt kopplad till databasen för Vägledningen för 24-timmarswebben. Du kan alltså söka på vad du vill, och det finns svar. Så länge det handlar om webbdesign i alla fall, och som har något att göra med tillgänglighet, standarder eller användbarhet. Bra sökfunktion alltså.

På Eutveckling finns också verktyg för att testa din webbplats, bland annat kan du testa:

• Uppmärkningsspråk (HTML/XHTML)
• Syndikeringsformat (RSS/Atom)
• Stilmallar (CSS)
• Frånvaro av trasiga länkar

Snabba svar om tillgänglighet och standarder

Det finns också möjlighet att ställa frågor på webbplatsen, om vad som helst som hör till webbdesign. Inte bara Peter svarar, utan även tillgänglighetsexperten Roger Johansson på 456 Berea Street är inne och svarar på frågor. Och självklart informatören, webbredaktören och WordPress-bloggaren Lars Karlsson, alltså jag. Tveka inte att ge dig in i diskussionerna även du.

Riktigt bra checklistor, bilagor och kravmallar

Om du på något sätt jobbar med webben inom offentlig sektor så är det tjänstefel att inte känna till den här webbplatsen, eftersom den förutom sökbar databas innehåller mängder med bilagor, checklistor och kravmallar som gör ditt arbete som kravställare väldigt mycket enklare. Och det börjar bli bråttom, 2010 år snart här.

Här finns också vettigt och användbart stöd för att arbeta med tillgänglig och användbar webb, och mängder med konkreta kodexempel så att du själv slipper leta upp lösningen någon annan stans.

Liknande inlägg

• Tre webbplatser du inte får missa

Kommentera och prenumerera på bloggen

Dina erfarenheter av den här webbplatsen vill jag gärna veta, så skriv en kommentar. Och om du gillade den här artikeln, glöm inte att prenumerera på mitt RSS-flöde för fler gratis artiklar.

Tro det eller ej, men tydligen fattade regeringen i morse ett beslut om att inrätta en e-delegation, vilken, med Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand bakom rodret, skall samordna arbetet med it-baserade tjänster och lösningar i staten. Detta beslut innefattar nämligen en skrivning om öppna standarder och öppen källkod:

“E-delegationen ska i sitt arbete sträva efter att den offentliga förvaltningens e-tjänster i så stor utsträckning som möjligt ska bygga på öppna standarder, använda sig av programvara som bygger på öppen källkod samt sträva efter lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar.”

De skall även främja övergången till ny teknik, vilket med ett exempel innefattar IPv6. Detta är även det en glad nyhet av många anledningar; kanske främst för att IPv4-adresserna snart tar slut, men även för att IPv6 har inbyggd säkerhet. Kanske kan det ge en sporre till företagen att uppgradera sina nätverk i snabbare takt än som sker nu.

Detta är goda nyheter, men man skall inte sälja skinnet innan björnen är skjuten! Vi får se vad den slitgiltiga åtgärdsförslaget innehåller när det framläggs 30 september.

I disse tider med hundrevis av formater for tekstbehandling, kan Google Dokumenter være redningen. Det er et nettbasert tekstbehandlingsprogram der du kan lagre dine tekstdokumenter, regneark og presentasjoner. Du kan laste opp filer fra maskinen. Slik at du kan hente de opp igjen fra hvilken som helst PC. Kan være fint å anbefale til kunder som bruker publikumsmaskinene. Du må registrere deg med Google-ID (bruker du en av Googles nettjenester fra før, f.eks. Gmail, Blogger eller Picasa. Har du Google-ID).

Du kan laste opp følgende formater;
Tekstformater : html, txt, doc, rtf, odt, sxw
Presentasjoner: ppt, pps
Regneark: csv, xls, ods

Du kan senere flytte dokumenter tilbaker til maskinen (File – Download file as). Velg helst et åpent dokumentformat som odf, pdf eller html. Du kan også printe ut dokumentene. Tjenesten vil også snart være tilgjengelig for de som ikke er tolkoblet Internett hele tiden.

Registrer deg og prøv det ut. Det er enkelt og veldig praktisk!

- Mildrid

Før jul fattet regjeringen vedtak om å bruke HTML, PDF og ODF som obligatoriske dokumentstandarder i det offentlige. Les pressemeldingen.

Selv om vi ikke er statlige, bør vi likevel følge disse standardene. Før eller siden, kommer også kommunene til å måtte følge standarden.  Formatene HTML, PDF og ODF er typer alle kan laste ned og lese uavhengig om de har spesifikke operativsystemer eller programvare installert. Fordelen med åpne standarder er at informasjon kan utveksles med andre programmer. På denne måten sikrer man konkurranse ved at brukerne ikke blir låst til en bestemt programvare eller en bestemt leverandør.

Du kan allerede nå lære hvordan du lagrer dokumentene dine riktig. Bloggeren Martin Bekkelund har laget en guide.

- Mildrid

Toppleiinga i Microsoft kunngjer at dei åpnar sine kjeldekoder og vil samarbeide med konkurrentar og kundar om betre integrasjon mellom programvarer. Kva er den strategiske vurderinga og kva betyr dette for kommunane?

Trendane for IT bransjen framover er at marknaden, sterkt påverka av konkurransemyndighetane i mange store land etter kvar krev betre integrasjon mellom ulike system. Eit synleg eksempel på dette er kravet til offentleg standardar for åpne dokumentformat i offentlege tenester på nett- stortingsmelding nr 17. Microsoft kan velgje å konkurrere med desse kreftene som dei har gjort lenge. Eller å tilpasse sine marknadsstrategier til dei nye trendane. For kommunane betyr dette altså umiddelbart at det nok blir billegare å få spesialtilpassa integrasjon mellom ulike fagsystem med delvis innhold av Microsoftkomponentar. Men Microsoft sin marknadsstrategi er då sjølvsagt å holde på kommunane som kundar på flest mogeleg standardprodukt som vi veit har blitt mykje dyrare dei siste åra. Skal vi spare pengar i kommunesektoren er det framleis viktig at vi skaffar oss meir kunnskap om fri programvare og lisenspolitikken til dei ulike leverandørane.