via maps.google.com & sweden.se

• www.klubbace.se — Club Ace
• www.smallstepforward.com — Cosy Den
• www.debaser.se — Debaser
• www.fritzscorner.nu — Fritz’s Corner
• www.hornstullstrand.se — Hornstull Strand
• www.landet.nu — Landet
• www.lasseiparken.se — Lasse i Parken
• www.marielaveau.se — Marie Laveau
• www.petsoundsbar.se — Pet Sounds Bar
• www.popaganda.se — Popaganda Music Festival
• www.svenskamusikklubben.se — Svenska Musikklubben
• www.myspace.com/baba_sonic — Baba Sonic

Moderaterna är dubbelt så stora som socialdemokraterna i Stockholm. Enligt SKOP så har M ett stöd på 38.6% medan S bara har stöd av 19.7%. Bara det är ju värt att fira. Att dessutom MP snart är lika stora som S i Stockholm gör ju inte saken mindre intressant. MP får 16.4% och är därmed nästan ikapp S i huvudstaden.

För S kommer denna mätning som ytterligare en kalldusch av många på raken. Att klappa ihop så fullständigt som S gör i Stockholm kommer att påverka partiet negativt i hela landet. Vinner man inte i storstadsområdena så är det svårt att kunna vinna i riket. Mona Sahlins dröm om regeringsskifte kan stranda på att man för en politik som inte alls lockar storstadsväljarna.

Den vänstersväng som S påbörjat och med de signaler det sänder ut skrämmer givetvis bort många väljare. Få, om en någon, går ju och önskar en rejäl skattehöjning i julklapp. De löften som S ställt ut måste finansiera. Allt fler inser att det inte finns någon annan som betalar de höjda skatterna, utan att det faktiskt blir alla som blir drabbade av vänsterpolitiken. Värst drabbar den låg- och medelinkomsttagarna.

Stockholm visar nu vägen för Moderaterna. Opinionsläget i Stockholm glädjer många, även utanför tullarna.

Bloggar: HAX och Edvin alam

I’m not a really a jewellery fan, but sometimes, but really just sometimes, I like it. So I was happy to hear that “David & Martin” are designing a collection for “Weekday“. It’s in the shops in the beginning of december! Hopefully there will be something like the Anker or the Chicken Foot What do you like more? Silver or gold? Gold looks so turkish on me

Galera, em primeiro lugar peço desculpas pelos reviews atrasados, prometo que quando voltar irei colocar em dia. Bem vamos falar da minha jornada para Estocolmo, na Suécia.

Tirar o passaporte foi fácil e rápido, só foi caro. Fiz a solicitação pela internet e agendei a verificação presenial no posto do Aeroporto dos Guararapes, em Boa Viagem. Na semana que antecedeu a minha viagem foi um pouco sufocado, por causa do trabalho na UFPE, pois tinha que preparar os últimos detalhes para a apresentação, corrigir alguns bugs. Deixei para comprar euros e pegar a declaração de saída de bens da receita federal apenas no dia do vôo. Quase esqueci do seguro viagem, fiz na sexta-feira 20/11/2009 em cima da hora, a STB já estava fechando.

Para chegar na Suécia, tive que passar por Lisboa em Portugal. Então sai de Recife no TAP 0152 às 23:50 do domingo 22/11/2009, sai de casa às 20:30, pois a receita federal só funcionava até as 22:00. Tinha que declarar a saída do notebook para a receita não cobrar imposto de importação na volta. A declaração foi tranqüila, depois fui comprar euros para viagem, a compra foi tranqüila, mas fiquei triste por soube que iria perder 30 centavos de real se eu não gastasse tudo e tivesse que trocar por reais na volta.

O embarque foi tranqüilo, passei pelo guichê da Policia Federal, mas o cara só fez olhar pro passaporte e para minha cara, e mandou e seguir. O vôo da TAP chegou antes do previsto por volta das 23:20. O tempo de vôo Recife-Lisboa foi mais de 6 7 horas, cheguei às 10:00 no horário de Lisboa (3 horas a mias que Recife). O vôo foi legal, a aeronave era um Airbus A330, peguei um acento do corredor, e um italiano miserável passou a noite roncado do meu lado. O serviço de bordo foi legal, serviram o jantar e café da manhã. Sinceramente não sei o que é pior se o sotaque pernambucano ou o portugues-acho que fico com o portugues. O bom era que você não se sentia tão deslocado em questão da língua.

No desembarque em Lisboa tive que passar pelo imigração, pensei que ira ser problemático, tipo o terrorismo que vemos nos filmes, um interrogatório sem fim. Inicialmente tinha um oficial falando que passaportes brasileiros iriam para uma fila referente ao países de língua portuguesa, chegando minha vez eu entreguei o passaporte e o ticket da conexão para a Suécia, ele só me perguntou quando tempo eu iria ficar na Suécia e qual era o motivo da viagem e nada mais, não pedia para ver reserva de hotel e nem perguntou se eu tinha cartão de crédito internacional ou se estava com euros. Esperei das 10:30 até 12:30 o meu vôo para Estolcomo, novamente de TAP no TP 0512. Foram mais 5 horas de vôo até a Suécia, cheguei às 18:30 (GMT +1) no dia 23 horário de local. O aeroporto de Arlanda é gigante, desembarquei no terminal 5, ao sair do avião foi seguindo as pessoas que desembarcaram, pois uma das coisas ruins da Suécia é a falta de placas em inglês, no aeroporto tem algumas com as coisas básicas. Segui umas pessoas que estavam no mesmo vôo que eu e cheguei à esteira de bagagem rezando para a TAP não ter perdido minha mala. Depois de uns 15 minutos esperando peguei minha mala, nesse 15 minutos não ouvi uma única palavra em inglês. Tinha uma morena gostosa do meu lado que inicialmente pensei ser espanhola, mas o diabo era brasileira, de Natal, ouvi ela falando e descobrir que ela morava em Estocolmo e era casada com um sueco rico maldito.

Não foi preciso passar mais pela alfândega da Suécia, desembarcando resolvi me aventurar no sistema de transporte público sueco, antes de sair do Brasil eu achei o site da companhia de transito e fiz minha rota do aeroporto até o hotel pegando dois ônibus, pois o aeroporto fica em Arlanda, fora de Estocolmo e o táxi sai por uns 45 euros, como eu já tinha comprado o ticket via internet do ônibus que fazia a rota aeroporto-estolcomo, tive que comprar outro ticket para mais um ônibus, dai tive que usar meu inglês “Joel Santana” para conversar com a mulher das informações. Como demorei na bagagem o último ônibus que fazia o trajeto para a estação que eu tinha planejado a viagem, já tinha saído e aí fiquei entre a cruz e a espada:ia de táxi ou me aventurava no metrô, perguntei para um funcionário do aeroporto se ainda tinha outro ônibus para a minha estação, ele disse que o último saia às 18:00, mas que eu podia pegar outro ônibus para a estação central e dela para a estação perto do hotel, resolvi me aventurar, peguei o ônibus abaixo da foto-quase esqueci de falar sobre o frio, me decepcionei com os 6 graus, não estava tão frio como pensei.

Chegando na estação central, sem muitas placas em inglês, apenas no maldito sueco. Não encontrei um balcão de informações com um ser humano para eu perguntar como chegar na minha estação, descobri que não aceitam pagamento eu euro, e como não troquei os meus euros por coroas suecas, não pude acessar a internet para ver como chegar no meu hotel, ai decidi para de aventurar já que não queria passar a noite perdido e desisti de acessar a internet. Peguei um táxi para meu hotel, acabei pagando 330 koras, cerca de 33 euros no táxi, mas cheguei em segurança.

Próximo post falarei qual as primeiras impressões sobre Estocolmo e postarei fotos da cidade e do congresso que estou participando ICSOC.

Dessa bilder är tagna i förbifarten. I ögonblicket. Detta är det Stockholm jag mötte. Jag vill dela med mig av bilderna eftersom jag tycker att de berättar mer än några ord kunnat göra om hur min helg varit. Bilderna är tagna med en mobilkamera modell äldre. Klicka på bilderna för att se dem större.

One year ago, on the 25th of November 2008, I took a plane to Stockholm, with no idea what was about to happen.

Which was exactly why I was in that plane, after all

I remember not having slept any during that night, as well as the five nights before. The five first, cause of partying, the last one cause of me having to pack all the stuff I hadn’t packed cause of the partying.

2008/11/25 - 3.00

I remember I was in a truly pathetic physical state before we boarded…

I remember we flew SAS, the Swedish airline.

I remember, while I was getting in the plane, that I picked a Swedish newspaper on the top of the pile, to realize two seconds later that it was actually written in Swedish.

When I asked the steward, in french, whether they had any french newspaper, I remember him looking at me eyes wide open, babbling something I didn’t quite get, but took as a “no“.

When I tried to answer “no problems” in english, I realized that maybe, there could be a gap between what I thought I could handle in english, and what I was really able to handle…

I remember having figured out, at that very precise moment, that this was only a foretaste of all the struggling I was about to go through. During one year…

2008/11/25 - 9.30

I remember I tried to understand what was the newspaper about, anyway. Unsuccessfully, of course.

I also remember that on the ad stuck on the seat in front of me, I couldn’t understand why numbers were followed by a weird symbol, that looked like a horizontal dick.

2008/11/25 - 11.30

I found out later that the horizontal dick actually stands for the symbol of the Swedish currency : the Swedish crown ; the SEK ; the…  :-

When we landed, I remember I thought that Arlanda airport smelled like an Ikea store.

2008/11/25 - 13.15

I remember the first Swedish landscapes I saw, through the window of the shuttle to Stockholm. It was covered with snow, and I found it gorgeous…

2008/11/25 - 14.00

I remember when I went outside for the first time in Sweden, I took a deep breathe, and smiled at the idea that I was about to spend a year in a place where I could actually breathe without coughing and spitting my lungs cause of the pollution.

I remember that once in Stockholm, we struggled to pick a cab and to pronounce the name of the place we had to go : Kungsklippan.

When we finally picked one, the driver dropped us 500 meters from where we got in. Which was actually where we had to go.

I remember it was 14.30 when we arrived in the apartment we had sublet.  When we got out of the apartment at 15.30, it was NIGHT.

2008/11/25 - 15.30

I remember we took the metro, and saw the most ridiculous ad ever… I thought Swedish advertising to be pretty… original.

2008/11/25 - 16.00

I remember I ordered a cappuccino and a kanelbulle  in “Espressino“, a caffe we stopped by on Götgatan. I remember that I had been dreaming of that moment for months.

I remember that during my stay in Stockholm, I’ve always had a thought for that moment, whenever I passed in front of this cafe, although I never went there again.

I remember on that day, I fell in love with Stockholm.

2008/11/25 - 17.00

All in all, I remember how far I was from realizing how much my life would change from that point.

Oh yes, the 25th of November 2008 was one of these days your life takes a new direction, without you actually figures it out.

I’ve come a long way, since. But I remember this day as if it was yesterday

Först av allt (med anledning av föregående inlägg):

Ära och berömmelse: Tomas

Hedersomnämnande: Manne

Okej, då kan vi börja denna blogg på riktigt. Rubriken är verkligen passande med tanke på den nuvarande situationen. För sex dagar och fem timmar sedan var förberedelserna för en tre-rätters middag i full gång. Tre kilogram kött hade införskaffats för tillfället ifråga. Förväntningarna för en lyckad kväll växte för var minut som gick samtidigt som ljuva aromer sökte sig ut genom köksdörren. Och så plötsligt SVART. Allt mörkt, ingen elektricitet. Yr och aningen flummig elkarl tillkallades, men problemet kunde inte lösas under kvällen. Middagen tillreddes således på grill på trappan och blev med tanke på omständigheterna väldigt lyckad och värden kunde söka sig mot sängen först en halv-fem-tiden på morgonkvisten då gästerna nöjda och belåtna traskade hemåt. Dagen därpå återkom elkarlen utan att kunna hitta felet. I skrivande stund ringlar tillfälligt i lägenheten skarvsladdar och det enda ljuset som fås kommer från golvlampor och skrivbordslampor. Och datorskärmar. Förhoppningsvis är problemet åtgärdat imorgon, men det är fullt möjligt att det tar ett par dagar till.

Så för att motarbeta detta mörker och denna novemberdysterhet lägger jag nu lämpligen in en bild som påminner om de ljusare tider som varit och som kommer igen:

Bilderna i detta inlägg är alla tagna från Stockholm i slutet av september, då vi med Sarah var och hälsade på systrarna två. Plus en äkta make. Nämnas kan att vi var och såg på Svansjön på Kungliga Baletten. En sannerligen intressant upplevelse att gå på balett, jag kan varmt rekommendera att man gör det en gång under sin livstid. Det torde dock räcka. Jag måste erkänna att utan program skulle jag nog ha haft svårt att tolka danserna till ens någon lite vettig handling.

Hittade i Stockholm en serietidningsaffär som sålde begagnade Fantomen (i färg t.o.m.) till det fenomenala styckepriset på endast EN krona. Motsvarar typ 10 cent. 10 cent! Jag köpte 20 stycken tidningar, det var typ alla som de sålde till det priset.

Därtill kan jag efter resan nu stoltsera med att jag gått ombord på en båt via bildäck. Samt att jag varit först med att komma av samma båt då den lagt till i hamnen. Det ni!

Sist en bild av min vackra och härliga fru, faktiskt t.o.m. världens bästa!

Tack för detta inlägg, trenden med åtminstone ett inlägg per månad spricker i alla fall inte nu i November.

-Frid!

Förlåt mig pappa för att jag inte skrivit, men jag har haft så mycket för mig, bakat pepparkakor och sånt, och kokat ingefärste och myst och sånt som man vill göra i november.

Idag har jag tänkt lite på Komms nya ordförande och det verkar ju inte helt bra.

Nu ringde telefonen här hemma. Det var en farmor. Jag önskar att min farmor fortfarande levde, för hon vart så himlans fin, men jag har en alldeles jättefin mormor istället. Hon är lite galen men fantastisk. Och hon gör världens godaste pepparkakor, jag använde hennes recept idag, men det blev liksom inte riktigt samma sak.

Och nu pappa, nu ska jag dricka Julmust och lukta på mina hyacinter.

The new Kista Galleria from word press mobile.

Redan nu står en hel del att läsa på Eurocons hemsida angående det planerade science fiction conventet i Stockholm, 17-19 juni 2011. Enligt hemsidan låter det väldigt trevligt:

Vi planerar en litterär kongress med flera parallella programspår på både svenska och engelska.Men det finns utrymme för nöje också – tanken är att alla ska ha roligt. Ni kan se fram emot tre dagar späckade med science fiction och fantasy i olika former, och det kommer att finnas chans att mötas på en informell träff kvällen före evenemanget startar.

Elisabeth Bear har presenterats som hedersgäst och har vunnit bland annat två stycken Hugo Awards (största utmärkelsen inom SF-världen en kan få?) och hennes senaste verk är den steampunkiga bokserien New Amsterdam. Verkar helt klart värt att kolla upp!

Nu ska jag ta mr Hund ut i regnet på en sista promenix för idag. Känns ju inte direkt lockande måste jag säga, men skönt när det är gjort. Är rätt trött så jag tänkte komma i säng i tid, måste vara tidigt på jobbet i morgon för jag ska hålla ett föredrag klockan 8 redan och lite vill jag ju förbereda innan även om jag så klart fixat det mesta redan.

Hoppas jag låter bli att shoppa gardiner och mattor i kväll när jag ska sova, blir så tröttsamt i längden.

Läste förresten att man kan “följa” sina anhöriga inom äldrevården numera, eller att man ska kunna göra det så småningom. I vart fall i Stockholm där man nu lanserat “Omsorgsdagboken“. Det förutsätter ju i och för sig att personen i fråga är någorlunda “pigg” i huvudet så att hon eller han kan ge sitt samtycke samt att de anhöriga som vill följa sin anhörig har e-legitimation. Mycket runt omkring så där som måste fixas för sekretessen är ju hög inom området vård och omsorg. Vilket är bra så klart, tro nu inte jag tycker annat! Lite spännande initiativ måste jag säga!

Men nu – ut i regnet! Uäähhhhh vad trist det låter!

It’s happened again – I am in full procrastination mode! Now don’t get me wrong, I am usually quite a decisive person – I am a card carrying member of the old ‘just do it’ school of thought – if you want to get something done there is precious little point in wasting time thinking about it. If you do, you usually end up achieving nothing, and that is exactly what is becoming more and more likely to happen in this case. Let me explain…

A few weeks back I agreed to go speed dating with a friend. She is a pretty organised type of person – she had booked a place for herself at the venue which was somewhere in one of the leafy suburbs of SW London, on a date in early December. She gave the details of the times, and the web address of the site that I needed to do the booking.

Get to know me in three...

I had fully intended to book it that weekend, but when I sat down at my PC to do the deed, I couldn’t even bring myself to visit the site – I just spent the rest of the evening on Youtube. I have been trying too figure out exactly why this is. I have no real problems with the concept of speed dating itself – it sounds as if it could be fun. One thing I have always had a bit of an issue with though is booking online. The thought of putting my payment card details out there on the web has always made me feel a bit uneasy, but on the other hand I have booked holidays and paid for insurance over the Web before, so I can’t see why this latest venture should pose any real problem.

As the day of the event draws nearer, my window of opportunity for booking my place is shrinking, so it is basically bite the bullet time if I don’t want to let my friend down. It is going to be done….soon! Wish me luck!

Yet another dissertation on the Middle Neolithic’s in Scandinavia is on the way, this time it’s Kim von Hackwitz who puts foward Längs med Hjälmarens stränder och förbi – relationen mellan den gropkeramiska kulturen och båtyxekulturen aka. Along the shores of Lake Hjälmaren and beyond – the relationship between the Pitted Ware Culture and the Boat Axe Culture. Stockholm Studies in Archaeology 51. Stockholm. Written in Swedish with an English summary.

The abstract as well as the thesis is available at academia.edu

Kim will hold her defense December 19^th at Stockholm University, I wish her the best of luck (I’ll be attending). I’ve only glanced through the pages but it seems an interesting read on the now century old but ever pressing issue on whether the Pitted Ware Culture and the Boat Axe Culture are two material cultures that express two different ethnical groups or whether as Kim proposes different expressions in culture that express a dynamic and active society that manifests itself through a variety of different places, which were maintained for specific purposes.

Magnus Reuterdahl

Har man en blogg ska man blogga. Så det gör jag nu.

Dock utan bilder och dylikt även om jag har massor i lagret. Jag försöker faktiskt lära mig att mobilblogga men det går åt helvete. Den enda fungerande plattform som också fungerar från mobilen just nu är twitter, så det är twitter jag hänger på för tillfället.

Igår för 23 år sedan föddes jag i Göteborg. För fem år sedan firade jag födelsedag i min första lägenhet med vodka och fanta. 11 våningen vid mobilia. 25 kvm och balkong. Och förra året i Stockholm med pojkvän och whiskey. Jag låg i koma på hemvägen och sov 75 % av restiden. Inte likt mig.

Igår firade jag även då med människor jag älskar. Jag åt en god lunch på stranden med mamma, myste med en vän på ett café och sen mötte jag upp förra årets födelsedagsfirarsällskap och fick välja present. Valfri. Rätt sött med tanke på att jag fyllde 23 och inte 3. Och med tanke på att det var vi och inte är.

Kvällen avslutades med en svingod middag på indisk restaurang.

Såhär sitter jag nu. Och har 364 dagar kvar till nästa födelsedag. Jag ska uthärda två dagar till i skolan och sen ska jag ta mina pinaler och bege mig uppåt landet. Det är nämligen så att morfar är skytt som mig, och föddes fem dagar efter mig, 43 år före mig.

Så på söndag är jag i Alsike och firar morfars 70 årsdag. Mormor! nu kommer vi snart.

Det ockuperade badet i Aspudden har i morse utrymts av polisen. Flera personer omhändertogs, men är nu släppta. Badhuset förseglades med metallskivor framför alla fönster, lösa inventarier bars ut och staket + väktare placerades för att hålla folk borta. En kvinna från kommunen gjorde sitt bästa för att provocera badhusvännerna genom att riva ner affischer och sno brevlådan. Badet håller på att rivas i detta nu.

Har man möjlighet bör man ta sig förbi en stund, många har stått utanför badet sen i morse och är trötta och behöver “bytas av”. Fika och sällskap finns utanför avspärrningen. Annars är det stormöte ikväll 19.00 som gäller.

Röda Lund besökte badet tidigare i höst och upplevde en fantastisk vilja och kreativitet i organiserandet av allt ifrån kulturaktiviteter till lösning på praktiska problem som elförsörjning. Vi stödjer de ockuperande aspuddsborna av hela vårt hjärta och tackar dom för inspirationen de ger alla oss andra. Ni och vi är samma sak. Också vi kämpar mot inskränkta, lögnaktiga politiker och deras påhitt. Trots avståndet till Stockholm så har ni stärkt oss här i Lund som kämpar mot det politiker och fastighetsägare vill riva. Oavsett om det är en fritidsgård, ett bostadshus, en stadsdelsförvaltning, eller ett badhus, så är vår kamp sammanlänkad. I praktiken ställer vi det orättvisa och ologiska samhällssystemet upp och ner. För första gången utgår inte makten från folket – den innehas av folket.  Det klagas så mycket på  svenskarna. Att vi är lata, att vi inte bryr oss, att vi inget gör, att vi inte röstar, att vi inte är med i de politiska partierna. Men när vi väl går till handling, då blir dom livrädda! Då har dom tappat kontrollen. Då märker dom att vi insett att dom inte behövs!

Glöm aldrig detta vänner, och det gäller alla: Vi kan själva!

Läs mer: Röda Lund Svensson ockupantscenen Proletärbella Dagens Konflikt

DN DN2 SvD SvD2 SDS GP

In diesem Jahr war ich oft in Stockholm, doch mein Besuch im Oktober war vorerst der letzte. Nicht das ich Stockholm nicht mehr mögen würde, aber aus Zeitgründen ist eine Reise dorthin in den nächsten Monaten sehr unwahrscheinlich.
Somit werde ich leider keines der zahlreichen Weihnachtskonzerte in diesem Jahr besuchen können und wenn sich die Gerüchte bewarheiten, das wir nächste Saison ohne Pause durchspielen, dann wird das mit dem Midnattsloppet und dem Tjejmilen wohl auch nicht klappen.
Vielleicht werde ich im Januar oder Februar für ein paar Tage fliegen, aber auch das steht eher in den Wolken.

Ganz ohne Stockholm wird das Jahr 2010 aber nicht enden, denn ich gehe nicht davon aus, das die nächste Saison wieder so lange dauern wird, dann geht es auf jeden Fall zur Weihnachtszeit in den hohen Norden. Also nur noch 12 Monate warten, das geht doch flott….. oder?

En oas i höstmörkret!
Njut av varm vit/vanlig/mörk choklad och någon av de fantastiska pralinerna som bjuds!

Ypperligt ställe att värma sig på efter en promenad eller en shoppingtur!
Litet minus på “privacyfronten” – då det är trånga och rätt intima lokaler!

Bild från chokladfabrikens hemsida

CHOKLADFABRIKEN

I’m writing from Stockholm, Sweden, where I came for ICSOC/ServiceWave 2009. This morning, while in the train, I noticed an advertisement of SAS for various bargain flights. What really caught my attention though, was a frame inside the advertisement, which seemed a lot like those on packets of cigarettes warning that smoking causes cancer etc. So looking a bit closer, I could deduce that it said “Flying leads to climate chaos”.

Weather aside, this place is pure amazement. Hats off.

Flygning leder till klimatkaos