Skillnaderna mellan de medierade livet på internet och det utanför, med avseende på sociala relationer, behöver inte vara så olikt varandra. Aktiviteter medieras på internet och relationsbyggande bygger på för-existerande relationer. Tendensen är att inkludera livet utanför internet till internet, och vise versa, dvs. integrationen av internet i vardagen. Facebook utgör ett ypperligt exempel på hur dessa två världar möts samman och i förlängningen kan förstärka varandra. Detta då tjänsten baserar sig på för-existerande sociala relationer, från utanför internet. Möjligheten att förlänga nätverket på tjänsten blir beroende om man har haft kontakt med personen utanför internet.

Chansen att lära känna helt nya människor, från helt andra geografiska platser minskar. Marshall McLuhan menade att media, och teknikens utveckling, skulle skapa en “global by”. En by där man kan känna sig mer nära FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon än ens närmsta granne. Andra tankar kring detta är om att varje människa känner varandra i sex steg från varandra (se här).

Men om man avfärdar Facebook helt som en offline-replika så är man inne på fel spår. Facebook möjliggör kollektiva handlingar mellan personer som aldrig behöver ha träffat varandra tidigare. Detta kan ske genom spontana arrangemang, som att samla personer för en demonstration mot djurhållningen i Sverige. Än så länge är det många triviala uppslutningar som inträffar, som att samla personer till en knattematch i fotboll (läs tidigare inlägg). Det finns dock en oerhörd makt i detta, det är lätt att kalla det för demokrati, men det är en instabilitet som skapas. Människor kan agera utan förnuft och skapa oåterkalleliga situationer.

Detta kan relateras att människor “skammar” varandra på internet, filmklipp och berättelser om pinsamma händelser kan spridas och fastna på internet. Många saker fastnar på internet, det skapas digitala fotavtryck. Vem är du? Är en fråga som med rätta ställs av människor, men alltför ofta så kommer svaret från en sökning på Google.

Last month I finished an essay about weblogs and young parents. It concerned how the norms about young parents and the boundaries of private and public were negotiated in this space. Read it here, or as PDF (all in english).

Abstract

The purpose of this qualitative study has been to give an understanding of how norms and boundaries of private and public associated with young parents are expressed and negotiated on weblogs controlled by young parents. The understanding of this may lead to evaluate the weblogs as media and its role in society and culture.

The theoretical model used is based on a theoretical examination of norms as reflection of culture and society and how emotions can negotiate these norms. The model is further developed by considering how the media of weblogs restructure the boundaries of private and public and makes self-expression a question of negotiating these boundaries. Of this transformation the weblog can be considered a public space and therefore need behavior in such places also be considered.

The findings in the study show that a dominating normative perspective is supported and defended in the weblog. There is a potential for the weblog to be used as an organizing tool for the creation of a joint perspective that may cause effects in the society. Independency versus dependency is negotiated. Dependency on social welfare and parents for economical and social support are seen as unwanted and independency is premiered. Maturity and immaturity is also negotiated. Maturity is used as an argument for having a child at young age and immaturity is used a counter strategy to question the legitimacy of the young parent. Shame and pride are the overarching practical strategies for negotiating these norms. Pride has been used for changing norms to ones perspective or strengthening the perspective. Shame has been used upon others to make them feel uncomfortable about their perspective and to make them change it. Attention management is used to give focus on or to take focus from wanted or unwanted perspectives. The boundaries of private and public gets re-negotiated as leakages from backstage appear on the weblog.

Read it here, or as PDF (all in english).

När spridning av information på internet sker och vilka konsekvenser det får går inte att avgöra på förhand. Daniel Solove talar i sin nya bok The future of reputation (76 ff) om (det intentionella) skamgörandet av individer och företag på internet. Där det privata blir tillgänglig för den offentliga massan.

Normbrott är det som skapar skamgörandet. “Normpoliser” skapar en situation där någon eller något person som agerat i oenhetlighet med någon norm hängs ut för allmän beskådan. Bilder, filmer, blogginlägg är några medel för att skapa effekter av detta. Det kan i vissa fall handla om elektronisk mobbning. Detta är en oerhörd konsekvens av informations flyktighet och spridning på internet i både lokal och global skala. En vidgande spiral kan bildas där informationen sprids, växer och omarbetas och sparas för evigt på internet.

Skamgörandet jämförs med en lynchmob, där människor tar lagen i sina egna händer för att skippa rättvisa. Här märks det att “skamgörande” egentligen är intentionen bakom handlingen och handlar om hur man vill få en person att åtminstone “tappa ansiktet”. Det som sker är mer än så, det är ett nät av emotioner som uppstår i olika stadier under denna process. Den som blir uthängd behöver inte känna skam, utan kan stå för vad den har gjort med en viss “stolthet”. Se videoklipp nedan:

Om skammen upplevs så bryts banden till den konforma sammanslutning, eller referensgrupp, som upprätthåller normen och ett stigma skapas. Det sociala bandet till samhället kan även de brytas och en spiral av skam kan upplevas, då varje situation upplevs som en skamsituation. Senare empati från gärningsmännen hjälper sällan, utan det finns redan en digital brännmärkning.