Något mycket ovanligt hände nyss. Jag blev glad när jag gick in på Sydsvenskans nätsajt och såg rubriken Lund får 600 nya studentbostäder. Inte en dag för sent. För många av mina vänner kan detta innebära det första egna kontraktet på en hyreslägenhet någonsin. För många av mina vänner kan det också betyda att inte ett skit händer. För fortfarande behöver den här staden hyresrätter som inte är till för just studenter. Den ej studerande gruppen ungdomar är fortsatt helt bortglömd i bostadspolitiken i den här staden.

Men låt oss nu tacka dom som fört upp bostadspolitiken allra högst upp på agendan – Lunds husockupanter! Det lönar sig att ockupera men vi behöver också ockupera mera. I år byggs bara 86 studentbostäder, det i en stad med akut bostadsbrist.  Och byggandet av de 600 studentlägenheterna kommer att ta flera år. Bostadsbristen består i flera år, skriver Skånskan. Det är ju själva fan att politikerna ska vara så jävla sega. Vilken tur att den här staden är full av folk som tar saken i egna händer.

Emelie och jag är trots allt här för att studera, så nu ska vi visa att vi faktiskt presterar något också. Tips nummer fyra blir alltså att studera i NYC.

Förutom intervjuer och deltagande observation har vi även spenderat en del tid pluggandes. Vart då? Jo givetvis på Starbucks.

I hopp om gratis wireless gick vi glatt dit. Jag köpte den första Frappuchinon för dagen. Sen frågade Emelie hur vi fick internet. Skulle visst krävas att man först köpte nån form av kort. Sen skulle man ringa upp nån snubbe som skulle fixa det… Det blev fort jobbigt så det slutade med att vi intalade oss själva att det vore bra för oss att undvika FB ett tag. Som sociala mediefreakz klarar vi oss inte utan konstant uppdaterande – men detta fick bli en prövning.

Äntligen är drycken återigen i min strupe

Extremt peppande pluggmiljö

Under tisdagen tog vi plugget upp en nivå då vi besökte tjusiga Columbia University. Emelie berättar mer nedan.

Blev en kort visit då vi snart fick reda på att herr Tu var sjuk. Men som tur är räknar han med att vara frisk till imorn.

Kolla in Duy Linh Tus sida. Han är ganska fyndig faktiskt när han skriver om sig själv i tredje person. Vi tror han kommer vara alldeles fantastiskt rolig att intervjua imorgon. Efter detta ska vi delta i en paneldebatt om sociala medier. Efter det ska vi gå direkt till festen. Åh kontraster kontraster, vi har sagt det så många gånger och säger det igen. New York är kontrasternas stad.

Tjusigt campus - med tydliga Atenkomplex

Krävs en shuttle för att ta sig runt hela området...

Beautiful campus

Jag sjunger (?) i lycka över att få besöka Columbia (OBS. Detta är innan jag vet att intervjun är inställd)

Idag hade jag också en ganska märklig dag fylld av just kontraster. Började med att hänga runt å shoppa vinyl i various skivaffärer på lower east side. Tog sedan en lång och lite förvirrad promenad bort till Greenwich village och åt fejkkyckling i wrap på underbara S’Nice. (Tecken på storhet: En av killarna kom fram till mig efter en stund när jag började bli mätt – med en doggybag. “How did you know?” sa jag. Han bara log. Det var fint)

Sen blev jag stoppad på gatan av en man som frågade om jag bar läppstift för dagen. Jag svarade att jag aldrig bär läppstift om dagen. Han tyckte att jag därför borde gå in i vanen som stod längre fram på gatan. För där skulle jag få läppstift. Sedan skulle jag sända iväg en kyss till alla de stackars amerikanska soldater som skulle vara utsända över jul/nyår. Tagline: “De behöver din kyss”.

Jag är inte den. Inte den som stöttar the american dream och har någon som helst tanke om att en satsning på militära styrkor är the way to go. Men så såg jag en lycklig kvinna som kom ut med ett nytt nr av Cosmopolitan och en klubba i handen. Jag vill också ha… Så jag gick in.

Se på den piffiga, rosa vanen

Slutade med att det just då dök ett brasilianskt tv-team som ville filma/intervjua mig när jag blev läppstiftsinsmord samt kysste mitt vykort till militärerna. “What are you writing for the troops?” frågade kvinnan glatt och körde micken upp i ansiktet på mig. “Ehh I’m saying Happy New Year. XO XO from Sandra”.

Sen skämdes jag lite, tog min klubba och tidning och gick iväg med mina knallröda läppar.

Jag fick mitt första jobb precis innan jag tog studenten, första månaden fick jag bara några tusen kronor i lön, eftersom jag inte jobbade så mycket till en början. Trots det tänkte jag “Wow, pengar! Jag plockar bara upp massa skit på hyllor och jag får 100 spänn i timmen för det! WOHO!” Om jag hade fått 60-70% av lönen hade jag varit lika nöjd ändå, jag fick pengar och erfarenhet, vad mer kan man önska sig? Centern föreslår att unga ska få 2/3 av ingångslönen det första året de jobbar, detta eftersom det skulle göra det lättare att anställa unga och få dem in på arbetsmarknaden.

Hur kan man vara emot ett sådant förslag? Vilka negativa effekter finns det? De flesta unga bor hemma under gymnasietiden och något/några år efter det, och skulle därför inte ha några problem med att klara sig på en lägre lön. De som är äldre och har eget boende har oftast en bättre utbildning och kvalificerar sig för bättre betalda jobb, och skulle därför oftast klara sig bra på en något lägre lön, i alla fall i ett år.

Vissa menar att alla som gör samma jobb ska få samma lön, det kan jag hålla med om, men nu handlar det inte om jämlikhet och rättvisa, utan det handlar om att få in unga på arbetsmarknaden. Och är det verkligen så orättvist att ge unga lägre lön när det i samma veva gör det lättare för dem att få jobb och erfarenhet? Det kan mycket väl bli lättare för unga att få jobb än för äldre, är det verkligen så synd om unga i det fallet?

AB1, AB2, AB3,

Statsbudsjettet for 2010 er ikke akkurat voldsomt lystig lesing.

Rett skal være rett. Det er noen bra deler i statsbudsjettet. Det er for eksempel bra at skattefradraget for betalt fagforeningskontingent øker. Når det er sagt, er det jammen mye som er galt med statsbudsjettet også.

1. januar 2010 trer lovendringa som likestiller tredelt turnus med skiftarbeid i kraft. Det er bra. Det som ikke er er bra, er at dette ikke følges opp i statsbudsjettet. Sykepleierforbundet har påpekt at denne loven vil gi økte lønnskostnader, men at de ikke kan se at loven følges opp av bevilgninger.

Regjeringas statsbudsjett går inn for en reduksjon av antall ansatte i NAV. Dette er alvorlig og galt. Dette grepet blir ekstra kritikkverdig med tanke på at statsminister Jens Stoltenberg har sagt flere ganger at arbeidsledigheten kan øke ytterligere.

Regjeringas statsbudsjett vi gi kommune-Norge et underskudd på 19,1 milliarder kroner . Det er et mindre kommunalt budsjettunderskudd enn 2008-rekorden på 24,7 milliarder kroner, men det er fortsatt totalt uakseptabelt. Det svært nødvendige krafttaket for kommuneøkonomien i Norge uteblir.

Det er skuffende at regjeringa bryter sitt eget løfte om å øke studiestøtten. Det er ille at regjeringa fortsetter å bruke store pengesummer på norsk deltakelse i kriginga i Afghanistan. Det er også galt å svi av ufattelige store summer på kjøp av nye bombefly. Dette er et lillaturkis statsbudsjett.

Lenker:

Rødt om statsbudsjettet: http://roedt.no/nyheter/2009/10/r%c3%b8dt-om-statsbudsjettet/

Rød Ungdom misfornøyd med statsbudsjettet: http://sosialisme.no/nyheter/2009/10/statsbudsjett_2010_voldtekt/ 

Fri Fagbevegelses samleside for statsbudsjettet 2010: http://www.frifagbevegelse.no/politikk_ff/statsbudsjettet_2010/

Heeia kjekkinger!

Jeg som liksom skulle slette alle innleggene mine for å være flink å blogge oftere, men det ser visst ikke ut som om jeg er så veldig flink til det. Vi får satse på at jeg klarer å være litt flinkere.
Jaja, da kan jeg jo oppsummere dagen min veldig kort. Skolen, med sine 7 bråkete timer. Vi har studenter på skolen, så det er jo koseligt! De er utrolig koselige alle sammen av de jeg har snakka med, men klassen min har bare 3 eller 4, og det er litt kjedelig. Skulle gjerne hatt flere! That’s life. Åjaa, vi begynte å arrangere sanger i musikken. Det er et slags HipHop program, jeg bare MÅ spør hvor jeg kan få tak i det! Trine & meg kommer til å eie alle. Jeg skrev dikt også på skolen, her kommer det;

Jeg siter her og tenker
venter og lengter
Svarte natten nå senker
seg over elv og benker
Kun for deg
mitt hjerte banker

Hva synes du?

Ellers, har jeg bare vært irritert på de som ikke har sendt batteriet mitt (enda!) og vært på titus, den kristne ungdomsklubben jeg går en del på. Det var så herlig i dag! Å være kristen er helt fantastisk!
Men da har jeg ikke mer akkurat nå, såååå…

Shallabaiiiz lesere!

- Kristine KB

Nyteknik skriver om en undersökning som studenttidningen Lundagard har gjort som visar att teknikstudenter lägger ner minst sidor och kronor per poäng. 44,2 sidor per högskolepoäng mot 224 sidor för juridikstudenterna. Anledninge att kurslitteraturen är billigare för teknikstudenter sägs vara att de i större utsträckning använder sig av utländsk litteratur och då den används globalt blir därmed priset lägre. Min erfarenhet av utländsk kurslitteratur är att de skriver väldigt mycket om ingenting. Svenskarna verkar vara bättre att paketera informationen kort och koncist. Stämmer det att amerikanarna får mer betalt för sina böcker ju fler ord de innehåller?

Det er så utrolig inspirerende å holde kurs og foredrag for unge studenter som virkelig vil bruke kunnskap og nybåren kunnskap. For meg som kurs / foredragsholder er det samtidig en stor utfordring å holde litt igjen, slik at alle studentene får med seg det de kom for å få!

Glade og ivrige studenter fra Høgskolen i Buskerud

Denne uken har vi hatt både 2. og 3. klassinger fra HiBU på besøk. 2. klasse har hatt undervisning i Turistbasert aktivitetsutvikling og 3. klasse har fått en grundig og djup gjennomgang av Opplevelsesøkonomi. Og til slutt møttes utvklingsgjengen og teorigjengen til felles presemtasjon.

Jeg ble stolt av å høre både de nye ideene og hvilke refleksjoner og kommentarer som kom fra teorigjengen!

Tusen takk for fine dager på Geilo! Og spre det glade budskap; Skal du tjene penger, engasjere gjesten i produktet ditt og øke prisen, samt graden av menningsfullhet… Forstå og fordyp deg i Opplevelsesøkonomi.

Studenttidningen Lundagård skriver och förfasar sig över annonser angående arbete som strippa i Danmark som publicerats i Metro Student Magazine. På ett sätt tycker jag att det är ganska skönt att man i artikeln inte känner något behov av att argumentera eller göra några vidare efterforskningar vad gäller hur det egentligen ser ut att arbeta som strippa i Danmark. Det är som att det redan är självklart för läsare att en annons om strippor är förnedrande för de som läser och oetisk. Eftersom det fanns en klar koppling till prostitution, då det enkelt även gick att köpa sex på klubbarna, så kanske fördömandet blir ännu enklare. Jag saknar dock nyanser i Lundagårds artikel. När vi gång på gång läser om studenter (tjejer och killar) som strippar eller säljer sex så kanske vi får gå lite djupare in på fenomenet. Det kanske hade varit på sin plats att intervjua någon som jobbar som strippa i Danmark, eller ställa sig frågan varför just studenter anses vara en lukrativ målgrupp?

Skriver i veckans upplaga av tidningen Kristdemokraten om regeringens reformer av studiemedelssystemet.

De senaste årens reformer inom skol- och utbildningspolitiken utgör den borgerliga regeringens kanske främsta framgångssaga vid sidan om jobbskatteavdragen. Kårobligatoriet försvinner från och med den 1 juli nästa år och dessutom föreslås akademierna bli mer fristående från politiken samtidigt som utbildningens kvalitet, hör och häpna, ska vara en faktor att ta hänsyn till då medlen till universitet och högskolor fördelas. Nu bygger Allians för Sverige på förbättringarna ytterligare i och med de reformer av studiemedelssystemet som presenterades förra veckan.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2009 att studiemedlen ska höjas med cirka 430 kronor per månad från och med den 1 januari 2010. Just detta kommer förstås att underlätta många studenters ekonomiska situation, men personligen glädjer jag mig mest åt den andra delen av reformen – höjningen av det så kallade fribeloppet.

Fribeloppet är den årliga maxinkomst som en student får ha utan att studiemedlet minskas. Från och med den 1 januari 2011 höjs detta belopp med cirka 30 000 kronor, vilket ökar studenternas möjligheter att ta ansvar för den egna privatekonomin. Det är en förbättring som innebär att vi tar några steg bort från ett system som gör det onödigt krångligt att vara en ambitiös och arbetande student.

Den röd-gröna oppositionen motsätter sig förstås reformen och menar att det är klokare att satsa pengarna på större studiemedelshöjningar. De hävdar att det är synd om den typiske svenske studenten samt att studier ska ses som en heltidssysselsättning och att det därför inte går att jobba vid sidan om.

Båda dessa påståenden är felaktiga. För det första är Sveriges högre utbildning, liksom all annan utbildning, avgiftsfri. Därtill får en student idag, redan innan studiemedelshöjningen, drygt 7 800 kronor i månaden i form av bidrag och statligt subventionerade lån. Det är allt annat än synd om den vanlige studenten.

Det är inte heller vettigt att hävda att fribeloppet syftar till att ge mer utrymme åt studenten för studier på dennes fritid. Vad studenten väljer att göra på sin fritid är upp till honom eller henne, och då är det väl oftast trevligare om alkohol och festande väljs bort till förmån för jobb och extrainkomst. Varför inte ha en restriktion på biobesök och fikande när vi ändå håller på, dessa aktiviteter tar ju också värdefull tid från studierna.

Därtill finns det ytterligare en aspekt att ta i beaktande då fribeloppet diskuteras, nämligen det faktum att arbetslivserfarenhet blir alltmer betydelsefull då nyutexaminerade studenter söker sina första jobb. Den svenska arbetsmarknaden är trög samt full av trösklar och krav. Detta är i sig väldigt oroväckande inför framtiden, men det ställer även högre krav på studenternas meriter. För de flesta jobb förväntas kandidaterna ha åtminstone någon form av arbetslivserfarenhet redan innan studierna är avklarade. Att i det läget gå in och straffa de som anstränger sig för att hinna med flera goda engagemang är oförsvarligt.

Regeringen fortsätter med andra ord att göra Sverige till ett bättre land. Flit lönar sig i större utsträckning. Utformningen av samhällets skatte- och transfereringssystem ändras sakta men säkert så att de värnar om de som väljer att använda sin dyrbara fritid till arbete och egenföretagande. Även om jag själv, liksom många andra, önskar att fribeloppet höjs ytterligare, och i förlängningen tas bort helt, så vandrar vi åt rätt håll. Detta bör föras fram ytterligare under det knappa år som återstår till nästa riksdagsval.

Aron Modig
Förbundsordförande Kristdemokratiska Studentförbundet

Sveriges studenter har det inte så fett. Självklart unnar jag dem mer pengar.

Det märkliga är dock att de lever under existensminimum, samtidigt som de har råd att gå ut på krogen 3-4 dagar i veckan.

Presidenten Mahmoud Ahmadinejad har börjat att hålla tal på Azadi torget…

Uppdaterat:

Fel av mig. Han talar på Teheran University. Han ska ha eskorterats av stora mängder av kravallpolis till universitetet och klivit in i området med högljudda protester och studenter som skanderade “vart är dina 63 %”.

Skol- och utbildningspolitiken har hört till den borgerliga regeringens främsta framgångsområden under de första tre åren av mandatperioden. Igår blev det klart att regeringen också föreslår både en höjning av studiemedlen och en ökning av det så kallade fribeloppet. Detta gör det möjigt för de studenter som vill att arbeta mer utan att studiemedlet minskas. Detta är mycket positivt. Avkastningen på flit och hårt arbete behöver ökas på alla fronter.

Se Kristdemokratiska Studentförbundets pressmeddelande på temat.

Igår presenterade regeringen ett förslag om höjning av studiemedlen samt av det så kallade fribeloppet för studenter vid universitet och högskolor. Från och med 1 januari 2010 höjs studiemedlen med cirka 430 kronor i månaden. Samtidigt höjs det årliga fribeloppet med cirka 30 000 kronor från och med den 1 januari 2011.

 - Vi är förstås positivt inställda till att studiemedlen höjs, men framför allt gläds vi åt höjningen av fribeloppet. Det säger Kristdemokratiska Studentförbundets ordförande Aron Modig i ett uttalande.

 - Att fribeloppet höjs är mycket positivt. Arbetslinjen måste gälla även för studenter. Flit och arbete ska alltid löna sig. Som det sett ut hittills har den som frivilligt velat ta ett större ansvar för sin försörjning straffats. Det är en ohållbar linje.

Själv valde jag inte ett flak till min studentskiva, utan en fet cab.

Studenter får mer pengar, noterar Aftonbladet och visar i intilliggande artikel ett annat klassiskt sätt att dryga ut studiekassan.

Leif

Här har du furir Björklunds förslag i dagens DN.

http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/article3262512.ece

Her ser jeg meg nødt til å komme med en kommentar. Om man ser på den grafen (som er ærlig og redelig stjålet fra Aftenposten) viser det seg, som Aftenposten kommenterer, at ja, i 2025 regner man med å ha over 330.000 studenter her i landet.

Dette er jo et oppsiktsvekkende tall, men hva som burde vekke like stor oppmerksomhet er det faktum at vi har over 230.000 studenter allerede i dag. Nesten 5% av befolkningen studerer. Til dette må legges all de som allerede har tatt en høyere utdanning. Man kan lure – er Norge en slik eksepsjonell nasjon, at vi alle sammen som en selvfølge har de mentale evnene som tross alt er nødvendige for å oppnå noen grad av mestring i en anstendig høyere utdanning?

Heller tvilsomt. Det er nærliggende å konkludere med at norske høyskoler med vitende og vilje har lagt lista svært lavt. På den ene siden er nok dette for å nå utdanningspolitiske målsetninger om å øke det generelle utdanningsnivået. Helt konkret får høyskolene statlige tilskudd etter hvor mange studiepoeng de ”produserer.” I det egalitære Norge er det for øvrig greit å merke seg at systemet med studiepoeng ikke tar hensyn til kvalitet eller karakterer. Står man så står man, om enn med en hårsbredd.

Et annet problem, like lett å oppdage, er at Norge har for mange høyskoler, mange flere per innbygger enn omtrent alle land vi kan sammenligne oss med. Åpenbart er ikke dette så positivt for å få konsentrert fagkunnskap ved gode læresteder. Det er heller ikke mange utenlandske forelesere ved norske høyskoler – det vil si at behovet for forelesere må dekkes med nordmenn. Flere høyskolelektorer per innbygger betyr at kravene til ansettelse må reduseres, og muligens blir standarden lavere. Men god distriktspolitikk er det vel, da. Og denne overfloden med studenter med forventninger om arbeid som krever høy utdanning skal jo også ansettes et sted. Da er høyskolene i distriktene greie å ha.

225.469 personer var i 2008 i høyere utdanning, ifølge SSB. Samtidig arbeidet 1.034.000 i yrker som krever høyere utdanning. Det skal ikke noen høyere matematisk eller samfunnspsykologisk utdannelse til for å forstå at 1.259.469 personer – 26% av befolkningen – ikke normalt skal være istand til å fullføre en høyere utdanning. En grad ved et universitet skal stille krav! Krav som ikke hvem som helst skal kunne innfri.

Resultatet er for det første at mange av disse studentene narres. De er slett ikke så begavet og velutdannet som de ledes til å tro. For det andre betyr dette at utdanninger i Norge devalueres i forhold til tilsvarende utdanninger i andre land med en langt lavere studentandel. For det tredje risikerer vi at respekten for grader fra høyere utdanning, som allerede er sørgelig tynn, undergraves ytterligere. For det skal være slik at en Bachelor- eller Mastergrad gir status. Det skal være tegn på evner som ikke alle har, og det skal være en utmerkelse, en bekreftelse på at i det minste intellektuelt, så er gradsinnehaveren bedre enn andre.

Hva som trengs er rett og slett at mange nordmenn må se seg selv i speilet og innse at de faktisk ikke er begavet nok for universitetsstudier. For å holde standardene oppe og samtidig holde samme aktivitetsnivå som i dag ved norske læresteder, må først inntakskravene økes dramatisk. Ingen med karaktersnitt under 4 bør få plass ved en høyskole. Samtidig er vi nødt til å tiltrekke oss flere utenlandsstudenter. Da må mer av utdanningene legges om til engelsk, og attraktive støtteordninger bør være på plass.

Venstrealliansen vant studentparlamentsvalget ved UiO. Det er både bra og forståelig. Studenter flest tjener på rød politikk. Studenter flest får ikke pengestøtte hjemmefra mens de studerer. Det er det nemlig bare 4 av 10 studenter som får.

Jeg oppfordrer alle studenter i Norge til å stemme på Rødt i årets stortingsvalg. Rødt er beinharde motstandere av privatisering av høyere utdanning. Og mens FrP vil legge ned Lånekassen, så vil Rødt styrke studiestøtta.

Studentenes økonomiske og sosiale vilkår har blitt svekka over lengre tid. Sjøl om nedkortingsreformen har medført ei viss økning i den generelle ramma for studiestøtte, ligger studentene langt etter andre grupper i samfunnet. Prisene i studentbarnehagene har økt kraftig, og prisene på utleieboliger og studentkantiner er dessverre definert ut fra markedsprisene.

Rødt arbeider for fullstipendiering av alle studenter. Bedre bolig- og barnehagetilbud, samt styrking av studenters sosiale rettigheter. Rødt vil dessuten ha en egen arbeidsmiljølov for studenter, samt sikre nynorskbrukeres rett til eksamen på nynorsk.

Rødt Akershus støtter Natur og Ungdoms krav om å sette ned månedskortet for ungdom og studenter til maks 200 kr. Rødt har programfesta gratis kollektivtransport i byene i arbeidsprogrammet for 2008-2010.

Rødt Akershus vil  gjenreise den sosiale boligpolitikken i Norge. Vi vil ha en nasjonal husleiereguleringslov med et pristak, som presser prisene på utleieboliger ned. Vi mener at staten også må sette igang en stortstilt bygging av utleieboliger med en utleiepris som ligger langt under dagens markedspris.

Igår lät Lunds student bostadsbolag meddela att erbjudandet om studentbostäder från Lomma inte var intressant. Lomma kommun hade föreslagit att AF Bostäder, som lundabolaget heter, skulle ta över ett äldreboende med 24 rum klart för omedelbar inflyttning. AF Bostäder säger att det är för få platser för att vara intressant samt att de inte nått full beläggning i sitt befintliga bestånd ännu. Det senare kan ju låta lite märkligt med tanke på den senaste diskussionen om mer eller mindre akut bostadsbrist för studenter i Lund.

Min fråga är om detta innebär att ytterligare 24 studenter nu är hänvisade till husvagnar och tält snarare än lägenhet. Eller var bostadsbristen aldrig så allvarlig som det lät? Oavsett är det anmärkningsvärt.

Jag överlevde kalmar, överlever kalmar utan mig? ich don’t think so!

via: threeframes.net

SR rapporterar att (c) kommer att föreslå att taket för studenters högsta inkomst skall höjas innan deras rätt till lån och bidrag berörs.

För pensionärer gäller att “bidraget” sänks även om ingen förvärvsinkomst finns.

Missförstå mig inte, jag unnar studenter inkomsthöjning, även om jag är skeptisk till att de arbetar mycket i samband med studier. Det underliga är att pensionärer aldrig gynnas av något parti.

Läs även andra bloggares åsikter om inkomsttak, förvärvsinkomst, bidrag, pensionärer, studenter

Jag säger då det. Det skall till en borgerlig regering för att den offentliga sektorn skall tillåtas expandera explosivt. För ännu mer kommer att bli av nöden. I alla fall om man vill slippa upplopp. Det är likadant varenda gång. När blåalliansen kalasat sönder statskassan genom att socialisera förlusterna och privatisera vinsterna tillräckligt länge, så får socialdemokraterna sanera statsfinanserna med stenhård nedskärningspolitik av ultrahögersnitt. Och nu tjuter alarmklockorna alltså så illande, att alliansens regeringskansli vrider sig så svårt i kramper av Davosångesten, att de tvingas inse att de kommer att förlora valen till förmån för 50 års socialdemokratiskt maktinnehav till – OM  de inte genast startar statssocialismens come-back på bred front.

Reguljära utbildningsplatser! En blandning av både jobb och utbildning! Beredskapsarbeten! Statliga banker! Mona Sahlin eller snart sagt även Lars Ohly kunde knappt sagt det bättre själv. Kaospiloterna har fått komma till tals och Anders blir oss en väldig Borg i krisen – när han till slut ändå frälser oss från fortsatt stålbadande på allt avgrundsdjupare prerevolutionära vatten. Där kan man ana en liten taktikens totala triumf – håll hårt i svångremmen hela vägen fram till det smått hysteriskt utlösta frälsarögonblicket. Så skall politik regisseras. I enlighet med katharsisrecept från Aristoteles.

Men jag är ju förstås lite mer förtjust i mina egna favoritåtgärder och kan inte riktigt släppa tanken på några fler av dem – som för mig känns lika angelägna som de beslut om åtgärder i form av reguljär utbildning , som regeringen äntligen fattat, och kanske till och med angelägnare än ospecificerade beredskapsarbeten, för jag tycker man ska slå ett slag för miljonprograms- och skolrenoveringen – även lite till för klimatomställningen, generationsväxlingen och gemensamt ägande av infrastrukturen. Och vill man ha långsiktigt hållbara jobb, som stannar kvar även när skattekapitalet flytt utomlands, och således slippa hamna i ett permanent undantagstillstånd av ändlösa åtgärder, så är det av nöden att också ge småföretagare rätt till a-kassa och sjukpenning.

Se tidigare bloggposter: Skattepengar på export, Julens hårda bud, Stålbadsandan ersätter Saltsjöbadsandan,  Bristande ledarskap, Vi måste avreglera Avregleringen, En kall politiker fryser, Betongpolitik av förstenat märke,

Läs: SVD – 8,4 miljarder mot arbetslösheten,  DN1,  DN2 – “Överraskande mycket pengar“,  SVD2 – Kraftlöst, tycker S,  24,  Sveriges Radio – 8,4 miljarder satsas mot arbetslösheten,   SVD – M storsatsar på unga väljare,  DN3 – Krav på pengar till grundskolan,  GP,  Aftonbladet,  AB2,  SVD4,

Läs bloggarna: Politikerbloggen – Moderaterna storsatsar på ungdomar inför kommande riksdagsvalet, , Peter Andersson – med rätt att tycka: Bättre sent än aldrig – med insatser för fler jobb. Men räcker det?, Makthavare. se – Alliansen vinner valet 2010, tror väljarna,   Krohniskt – Var tog näringslivet vägen? (Svar först förflyttades det från den klimattärande sektorn till den omsorgsnärande och nu har det försvunnit med vinsterna utomlands), Kent Persson (m) – Misslyckas Alliansen i jobbfrågan är man rökt,  KP2 – Ungdomarna måste vinnas – annars fixar vi inte valet 2010,  Politikerbloggen2 – Reinfeldt vinner nästa val – om miljonärerna får bestämma,  Edvin Ala(m) – Jag är skeptisk…, Mona for President – Det sovande folket – eller regeringen snarare,  s-buzz – Vilken redaktion blir först med granskningen av regeringens icke-jobbpolitik?, PJ Anders Linder – S-förnyarna förtjänar respekt och medlidande,  Den hälsosamme Ekonomisten,  Roger Jönsson,  jj.n – Det är så dags nu,  Hemlighetsmaken,  Karins värld – Glömde du de kommunala skolorna när du var ute i verkligheten, Reinfeldt? , Utredarna,  Stockholm enligt Anckersjö – Åtgärdschock mot ungdomsarbetslösheten,  Cornucopia – Alliansregimen goes rödgrön axelmakt,  Mitt i steget – Fort…och fel?,  Fredrik Axelsson – Ledighet skapar möjlighet till mycket,

Förlåt, det smög sig in ett fel i rubriken, det skulle stå studenter, inte asylsökande.

Förresten, det heter inte asylsökande heller, det heter lycksökare.

“Nästa vecka drar höstterminen på Sveriges högskolor och universitet igång, och ännu står många studenter utan bostad. I Lund är situationen så svår att kommunen tvingats erbjuda studenterna tält på en campingplats. I Stockholm, Göteborg och Uppsala rustar studentkårerna för kris.

Det har inte varit så här tufft sedan början av 2000-talet, säger Uppsala studentkårs ordförande Kristina Ekholm till SvD.se.”

Studenter erbjuds att bo i tält, SvD

.

“Lund. Hundra kronor per natt med husvagn eller 50 kronor för tält. Nu erbjuds Lundastudenterna campingliv vid Källbybadet.” Sydsvenskan

.

“Malmö stad måste ta till hotell för att hysa den ökande strömmen av ensamkommande flyktignbarn. Nu väntar 115 barn på en plats i en annan kommun.”

115 flyende barn väntar på plats, Sydsvenskan