Jag tror att jag har förstått det här med symbios nu. Jag trodde att jag hade förstått det förut men det var bara på ett teoretiskt plan. Det ligger mer i det.

Vi var hos barnmorskan idag. Jag och N.

N är ganska överflödig. Han ville följa med. Och det känns bra för mig att han är med. Men han fyller inget syfte på plats. Det faktum att jag är värddjuret för vårt barn och att allt handlar om mig tycker jag är obekvämt. Det blir någon slags obalans mellan mig och N som jag känner att vi måste kompensera för.
Jag vill inte att jag och barnet ska ha en egen liten symbios. Jag tycker att barnet och Ns relation är minst lika viktig. Det är ett faktum att han inte kan göra mer nu, och jag inte kan göra mindre. Så fort jag kan påverka den här obalansen så kommer jag göra det.

Jag tror inte att lösningen är att tvinga med N på varenda mätning och blodryck. (Som jag tydligen ska börja springa på nu resten av hösten.)

Intressant var att barnmorskan gjorde klart för mig att jag måste vara rädd för vaginal förlossning för att få igenom ett snitt. Och hon bekräftade att det handlar om kostnader. Det är för dyrt att erbjuda alla snitt. Du måste vara rädd helt enkelt. Jag blev plötsligt livrädd. haha

Jag blev förvånad att hon sa det så rakt ut och jag påpekade att det i böcker står att det inte alls handlar om det. Men hon stod fast. Snitt är inte farligare. Men det är dyrare.
Där fick jag det bekräftat.

Som hundallergiker har jag aldrig varit med hund. Visst har jag passat, klappat och lekt med hund. Det krävs ändå en längre livssymbios för att människan ska veta vad hon bör och ska göra i vissa situationer. Två hundar som försöker bita ihjäl varandra kan för mig – som lekman på området hund – se ut som en vänskaplig lek. Mitt skratt var eventuellt malplacerat.

Ingen hund kom till skada under händelsen.

Det är försvunnet. Upprivet. Förbi. En rysning rusar genom kroppen, som en bekräftelse på att det är sant. Men ändå, jag är likväl bunden till Honom. Ett band omöjligt att klippa innan jag kan bryta mig fri. Fri ifrån medberoendet.

Vi har levt i en hopplös symbios, Hans blod i mina tunna ådror, min luft i Hans sönderrökta lungor. Två vissna blommor i torr, näringslös jord, tävlar utsiktslöst om ljus och svalkande näring tills båda torkar sönder. Vissna blad som prasslar som papper i vinden. En kvävande, kväljande, förödande symbios som stått oss både upp i halsen.

Och nu, molnen blåser bort i vinden. Jag inser långsamt att det är försvunnet. Jag behöver dialys, rena mitt blod ifrån Hans beska gift som lämnar en metallisk smak i munnen. Jag kan inte låta Honom dra ner mig djupare under ytan, mina lungor sprängs redan av koldioxidöverskott. Jag måste upp, upp ur smutsvattnet. Hängas på tork, tvinga Hans spritångor ur min andedräkt.

Jag har packat många kartonger i mitt liv. Vita, kvadratiska ark av wellpapp, formade till en kub fylld av plats. Ska fyllas med kläder, tavlor, sänglinnen, minnen, skor, stövlar, rester. Rester av en människa. Allt jag lämnar efter mig är tomma hål på väggen där mina fotografier brukade sitta. En övergiven dubbelsäng där vänster sida har förlorat sin hyresgäst. Tystnaden efter mitt skratt. Och mitt hjärta brister, om och om igen medan jag packar ner min del i vårt gemensamma liv.

Men det här är första gången jag står upp för mig. I och med detta beslut så tar jag ansvar för mig, och låter Honom ta ansvar för sig själv. Innerst inne så vet jag att detta är den enda vägen att gå. Det enda sättet att hjälpa mig själv- och på så sätt också hjälpa Honom. Att se verkligheten. Men jag kan inte säga att jag inte hoppas, det gör jag. Hoppas på en framtid i solen, någon gång när världen har blivit hel igen.

Alla vet att ekologisk odlad mat och andra produkter är bättre för både dig och miljön, men just VARFÖR är en fråga som sällan besvaras.
Ekologi är läran om hur ekosystemet fungerar på jorden, d v s vad alla organismer har för relation till varandra och hur de påverkas ifall en förändringar sker i systemet. Ekologiskt odlad mat, bomull, även mjölk tar hänsyn till detta system och ser till att moderjord kommer i första hand och att ekonomisk lönsamhet kommer i andra hand.

Stora skillnader mellan ekologisk  och konventionellt odlad mat är:

• en ekologisk odling förhindrar att marken förgiftas med bekämpningsmedel och tillväxthormoner, och kan därmed användas för odlingar långt framöver utan ekologisk förändring i området.
• mindre energi används. Bönder som odlar ekologisk försöker oftast använda sig av lokala resurser och behöver inte heller transportera olika kemikalier, vilket betyder mindre koldioxidutsläpp!
• ingen konstgödsel används. En stor del kommer från gårdens djur, vilket innebär ett naturligt kretslopp då djuren får näring av marken och marken får näring av djuren.
• för att få starkare grödor och motverka skadedjur, sjukdomar och ogräs använder man sig av växelbruk vilket innebär att man växlar grödorna mellan olika åker från år till år för att hålla marken frisk och näringsrik.
• mer LIV! Utan bekämpningsmedel och kemikalier ger det insekter och fåglar chansen att frodas och leva i symbios med dess miljö.
• Djur får vara djur! Ägg, mjölk och kött kommer från djur som inte behandlas som produkter. Även fisk behandlas på rätt sätt d v s får bilda stim och äta naturlig mat utan tillsatser!
• Varför är det bra för dig? Det är naturligt!! Fler vitaminer och inga gifta tillsatser. Tänk på din hälsa, den är viktig. Dessutom smakar det bättre!

Nu har ni fått lite information om just varför det är bättre för både dig och allt liv att välja ekologiskt. Visst det skiljer lite i pris, men jag återkommer med lite prisjämförelse senare som bevisar att det inte alls är någonting att tänka på!

Här finns några ekologiska märken att hålla utkik efter!

Mycket Kärlek
ohno-imahippie.com

Så, nu har jag lagat och ätit kokt blomkål med lite vitsås och stekt bacon. Blomkålen var helt otroligt fin, så det var gott.

Idag är visst en dag då jag har ett himla behov av att skriva! Små tankar poppar upp, här och där… och hostan finns kvar hos mig men är inte riktigt lika påträngande, och framför allt märkte jag just att jag har fått tillbaka fler än ett tonläge – och att jag faktiskt kan sjunga igen! Inte särskilt tjusigt, det medges, men jag kan i alla fall ta fler än en ton – i alt-tonläge, då… Jag lyssnar på Peter Gabriel och Katrina & the Waves, och annan musik som man blir glad av. Fast jag sjunger inte till, vill inte utmana ödet för mycket än…

Medan jag skurade stekpannan efter middagen och väntade på att kaffevattnet skulle koka, slog det mig att Ma´s reaktioner just nu påminner oerhört mycket om doktor N´s, när jag ifrågasatte hans bild av trohet som verkade handla om att han hade rätt att flirta med alla damer under resten av livet eftersom han så lätt blir förälskad (även när han är i en relation), medan jag skulle straffas hårt för att jag, öppet för alla parter, dejtade både doktor N och Ma tills jag hade kommit fram till om jag ville fortsätta med någon av dem. Det som doktor N gjorde, var att försöka projicera sitt eget oschyssta beteende mot mig, till att bero på mig, och till att vara jag som gjorde det mot honom.

När jag beskrev hur han resonerade och att hans moral uppenbarligen inte gällde åt båda hållen, fick jag ett hysteriskt och överdrivet mejl där han tolkade att jag hade skrivit… tja, bara saker som jag faktiskt inte hade skrivit, och inte ens tänkt, faktiskt. Han försvarade sig med sådan förorättad frenesi, som inte alls var i paritet med den sortens relation vi hade (vi hade träffats två gånger), så det blev ganska uppenbart att jag hade träffat exakt mitt i prick om något som han inte alls ville tillstå om sig själv… jag orkade inte stanna kvar och ta reda på vad det var som jag prickat in, det var ju inte min avsikt att “pricka rätt” på honom utan bara att han skulle ta ansvar för sig medan jag tog ansvar för mig, i vår relation… och just det var han inte ett dugg intresserad av. Tydligen.

Ma har samma slags… frenetiska, överdrivna och lite hysteriska sätt att inte alls hålla sig till saken i sin kommunikation med mig, sedan han bestämde sig för att göra slut. Någonstans anar han nog att han gör något som inte alls är schysst just nu, något som han egentligen skäms över… för jag insåg också, till slut, att faktiskt är precis hela hans mejl till mig igår, en enda gigantisk spegling. Allt han skriver att han känner eller har känt i relation till mig, är sådant som jag har beskrivit att jag känner i relation till honom. Jag undrar om han menar något av det han har skrivit – eller om han medvetet hittade på de där “orsakerna” och på det sätt som han gjorde, för att testa hur jag skulle reagera på att “drabbas” av samma slags argument som jag har “utsatt” honom för? Ville han bara försöka “bevisa” att jag verkligen inte lever som jag lär – hoppades han på att jag skulle känna och reagera så som han själv har gjort (och vad det är vet jag inte)? Och sedan kom han av sig i sitt skrivande, när han upptäckte att jag inte verkade reagera lika defensivt på hans uttryckta kritik, som han har reagerat på min kritik mot honom?

Eller kan han verkligen ha skrivit ett helt mejl där han genomgående kritiserar mig för exakt de saker som jag har kritiserat honom för, helt omedveten om att han speglar mig rakt av? Har han blivit så… insyltad i mig och sin uppfattning om mitt känsloliv, att han inte ens vet om att han går in och “är jag”, fast omvänt?

Det känns inte friskt i alla fall. Psykiskt friskt. Precis som med doktor N – han må vara både väldigt erkänd inom sitt läkar-område och både rik och med god kulturell smak, men jag vill absolut inte ha honom, för han gick in i en så skum symbios med mig att det verkligen inte känns som om han är psykiskt stabil… eller gör alla män så här? Tappar män alltid bort sig själva, och övergår till att bli sin partner, psykiskt och känslomässigt? Är det något normalt? Gör alla människor så? Även när de inte är förälskade!?

Jag vet att jag är väldigt psykiskt stark. Känslig som tusan, men stark. Dessutom är jag hyfsat klok, och en jävel på att argumentera, så jag får ganska lätt folk att köpa det mesta som jag säger och tycker… och kanske är det så att psykiskt svaga människor automatiskt tappar bort sig själva, med mig? Jag har aldrig tänkt på saken på det sättet förut… men när jag tänker på J i våras, som höll med mig om allt jag sa men sedan inte ville utveckla sin egen person… så kan det nog ha varit lite samma sak med honom. Han hade inga argument emot det jag sa, han tyckte att det lät rätt och vettigt, men han ville inte själv göra förändringarna i sig själv… jag tror att han bröt med mig av rädsla för att förlora sig själv. Det tror jag faktiskt. Och hans beteende gick aldrig så långt som doktor N´s, och Ma´s…

Och när jag tänker efter på saken, så var han jag var tillsammans med innan exet, ganska lik dem på det sättet… han försökte vara till lags, och han hade nog en längtan efter att förlora sig själv i sin kvinna. Jag tappade respekten för honom också till slut, hans argumentation när vi var i konflikter var ofta så oerhört långt ifrån det som faktiskt hände… jag visste inte hur jag skulle bemöta honom när han anklagade mig för att ha gjort saker mot honom som det var han själv som hade gjort, mot mig. Jag liksom kände att… den här killen har inte alla sina kossor hemma, det är meningslöst att försöka diskutera med honom för han är inte riktigt kry i skallen.

Jag vet inte hur jag ska hantera människor som kliver ur sin egen person och rakt in i vad de tror är min. Jag tycker att det är creepy.

Kanske är det så att jag borde gå en riktig terapeut-utbildning. För jag tror att jag har såpass mycket kunskap och förståelse för människors känsliga, hemliga och svåra områden, att min roll ganska ofta blir väldigt terapeutisk… och jag vet ju inte hur en terapeut gör, för att hålla en klient kvar på dens sida av skranket. Kanske kan jag lära mig, om jag utbildar mig på riktigt, hur jag ska hantera den här typen av responser… för som det är nu, blir jag bara förvirrad och drar mig undan så gott det går. Ska man tala om att man ser att den andra speglar en? Är det det bästa sättet att få folk att “nyktra till”? Eller finns det någon annan bättre teknik som gör att jag slipper bli pålastad saker som inte alls hör hemma hos mig? Jag får nog ta och skaffa mig en riktig utbildning… det är nog så.

Eftersom det blivit vintertid är klockan inte ens sju. Det är ett tag till innan jag måste gå och sova… jag poppar Robyn för hela slanten (tusan vad bra hon är, den tjejen!!!), och ska kanske försöka mig på någon slags respons till Ma, ändå… kanske. Eller så tittar jag bara på TV!

Contractul privind „Studiul pentru determinarea strategiei de dezvoltare a Aeroportului Sibiu” dintre Consiliul Judeţean şi firma germană Symbios a fost semnat vineri. Valoarea acestuia este de 349.860 lei plus TVA iar termenul de finalizare al studiului este de patru luni.
Firma Symbios AG va face o analiză a pieţei precum şi a cererilor referitoare la Aeroportul Sibiu. De asemenea, trebuie să întocmească o prognoză a traficului aerian pentru perioada 2009-2025 şi va elabora posibile modele de operare şi de management, precum şi recomandări pentru operarea aeroportului. Studiul trebuie să cuprindă şi un concept de dezvoltare a conexiunilor de transport ale aeroportului şi un concept de dezvoltare a sectorului aviatic şi non-aviatic pentru aceeaşi perioadă. Nu în ultimul rând, analiza va viza şi resursele umane şi bugetul de venituri şi cheltuieli.(preluare rondul de sibiu)

Återigen en uppgift i distanskursen jag läser. Temat var “Rytm”, men originalmönstret (från en gammal skiss jag gjort) döpte jag till “Symbios” – därav ett dubbelnamn.

Akryl på duk, 45×55 cm, målad v. 10-11 -08.

Har ju tidigare funderat på det här med kärlek och nu känns det som att det är dags för relationer.

En relation, oberoende av vad den går ut på – kärlek, sex, vänskap o.s.v., är en samverkan mellan två personer.

En slags symbios utvecklas.

Någonting som jag kom på idag är att det bara kan finnas två personer i en relation. Man har aldrig samma relation med två olika personer. När man är ”lika mycket” vän med två olika personer så är det två olika relationer och man handlar på två olika sätt beroende på vem det är.

Iaf.

Relationer är en av grundpelarna i våra liv. Det är ju dem som ersätter ensamheten. På gott och ont kastar vi bort vår självständighet och blir en av två brickor i ett komplicerat spel.

Ett spel där reglerna förklaras först i efterhand.

Men hur är relationer uppbyggda då?

Man kan jämföra en relation med ett hus. För man kan hela tiden bygga vidare på en relation, men man kan inte ändra grunden utan att rasera alltihopa.

Det går inte att få den andra personen i relationen att ändra uppfattningen om en själv efter att man känt varandra ett tag. Tro mig, jag har försökt.

Ja, min okunskap skiner igenom alltför mycket så nu sätter jag punkt.

/Räkan – förvirrad angående allt som berör social interaktion.

I symbios…

Läs även andra bloggares åsikter om Zits, serier, barn, ungdommar, humor, kärlek, symbios, läsa

Det finns vissa saker som är större än livet självt, jag kan känna det, till och med när livet känns som en pest kan jag förstå hur känslan kan infinna sig hos andra. Ibland handlar det om sorg, ibland om glädje, det är något som får tiden att stanna, något som kan få ett gräl att plötsligt tystna av ren respekt för något som är större, något som får en att inse att det finns saker som kommer före. Det kan vara något som kan kväva en massglädje på en sekund, det kan handla om ett dödsfall, plötsligt blir allt annat oviktigt, döden blir större än livet, om än tillfälligt.

I mitt liv finns det en sak som är större än livet. Det finns flera saker som kan vara större än livet när de väl dyker upp, men det finns endast en sak som är konstant större. Jag önskar att jag kunde skriva vännerna eller familjen här, men så är inte fallet. Jag älskar mina vänner och min familj, nästan över allt annat,  men större än livet är de inte, så enkelt är det. Det finns en sak i mitt liv som gör mig glad, gör mig förtvivlad som ger mig hopp, inte hopp om något speciellt utan bara ett hopp, en sorts livsglädje, om än bara för stunden. Det är något ganska löjligt skulle jag tippa i mångas ögon med tanke på hur jag förklarar det, men för mig är det större än livet.

Jag tror att en andra sak skulle kunna vara större än livet självt för mig, nämligen kärleken, men det vet jag inte förrän jag upplevt den.

Men många gånger, när det handlar om saker som dyker upp som får tiden att stanna, som sprider en känsla genom en folkmassa på en sekund så är det livet självt som är större än just livet. På ett eller annat sätt. Jag känner ibland hur världen är så enormt mycket större än lilla mig, hur sorg, tomhet, glädje, kärlek, stolthet bara får mig att känna att världen lever, den andas, den skapar och förgör. Och jag menar inte bara barnen i Afrika, jag menar inte enbart befolkningen i länder som tvingas kämpa mot sitt eget land för att bli fria. Ofta är det helt vanliga människor i vilket land som helst, och inte ens den där människan som det är mest synd om på hela planeten eller som mår bäst på hela planeten utan kanske en människa som beskriver en känsla som man bara inte kan låta bli att ta till sig.

Det kan handla om en vanlig människa som förlorat någon, vunnit någon, tagit ett steg framåt, ett steg bakåt, men samtidigt något som får mig att för en sekund avbryta vad jag håller på med, häpnas, lugnas, bli tom, fyllas av känslor som inte har något namn. Människor lever ofta som om livet kretsar kring dem, vilket det ju på sitt sätt gör, men rätt som det är så känner man hur livet är något som alla delar, något som får en att känna sig väldigt liten, men på ett bra sätt.

 Jag må vilja dö ibland, men jag förstår helt klart om och varför andra vill leva.

Här är den första publikt synliga versionen av vår mjukvara för länkkataloger. En del defekter och funktionalitet är fortfarande under utveckling men den är nästan klar: katalogen.nyfikenvital.org.

Varje webbplats presenteras som en egen liten artikel där även djupinlänkning kan förekomma. Varje sådan artikel länkas från en eller flera kategorier där webbplatsen hör hemma.

Nedan kan man se hur en artikel ser ut och delar av administrationsgränssnittet.

Bilden finns lagrad här på Flickr.

Titta på Playstation-3.se. Den kombinerar nyheter, bilder, specifikationer, releaseinformation, sammanställd FAQ-liknande information, planerade dataspel och forum om Playstation 3.

Sajten demonstrerar ett sätt som man kan arbeta med konceptet symbios som ett alternativ till köpta länkar för webbutiker och andra smala webbsajter där konkurrensen om besökarna är hög. Nu har emellertid Playstation-3.se inga bindningar till någon webbutik så vitt jag kan se men de kan ju ändå fungera bra som exempel på hur man kan arbeta.

Genom att tillhandahålla en tjänst som andra har nytta av får du naturligt regelbundna besökare som kan flyta över till en sajt som säljer t.ex. dataspel till Playstation 3.

Grand theft auto till Playstation 3
Några pressbilder direkt från Sony har varit svåra att hitta på sidor som min webbläsare orkar ladda. Nedan finns emellertid en pressbild på Grand theft auto som portas till Playstation 3. Grand theft auto är kontroversiellt p.g.a. ett stort inslag av realistiskt våld.

Länkar om Playstation 3
Sonys officiella sida om Playstation 3

Playstation-3.se – Forum

Playstation 3 i Wikipedian

Symbios innebär att du får något genom att ge något. Jag tror att principen kan överföras till webbutiker och ett hypotetiskt exempel på hur det genomföras. Nu har jag ingen webbutik som jag provat på men jag skulle bli förvånad om exemplet inte fungera ganska acceptabelt.

Detta är inte något unikt koncept utan ett sammanklipp av många möjligheter. Jag började fundera lite mer seriöst på det efter den här tråden om sökmotoroptimering. Där den nystartade webbutiken Zooplanet försöker finna ut hur den ska få besökare.

En webbutik bör naturligtvis alltid sträva efter att uppnå en symbios med kunden. Problemet är att symbiosen är dåligt balanserad t.ex. jämfört med en blogg. Webbutiken gynnas helt enkelt mer än kunden.

Genom att balansera förhållandet med webbutikens andra tillgång vid sidan om försäljning, d.v.s. fakta- och branschkunskap, balanseras symbiosen. Symbios gynnar båda parter vilket gör att också webbutiken nu stärks.

Att sprida kunskap

Tittar vi på Zooplanet kan vi notera att man säljer tillbehör till hundar. Antar vi att man också har kunskap om hundar är ju en blogg om hundar en intressant möjlighet.

Publicerar bloggen kunskap som läsarna har nytta av få den relativt enkelt länkar och läsare. Emot alla vanliga råd skulle jag inte rekommendera någon att lägga den på en ny domän. Det är bara dumt eftersom det kommer att ta evigheter innan den värderas av någon av sökmotorerna. Lägg den hos WordPress eller Blogger istället. Båda fungerar mycket bra med sökmotorerna.

En länkkatalog med bra hemsidor kompletterar bloggen. Den kommer alltid att få några länkar till sig och besökare från andra i samma bransch. Den ger dig en annan typ av länkar. Ett forum, en möjlighet att ställa frågor eller en informationssida ger ytterligare.

Det som är roligt

Många fler möjligheter finns beroende på vilken typ av kompetens, tid och pengar man kan lägga. Enklare typer av spel på webben inom temat, liksom bilder, video, serier m.m. kan ge mängder av besökare och länkar.

Principen att allt som någon har nytta av och som är gratis kommer att jämna ut symbiosen och därmed ge besökare och länkar.