Min lördag var riktigt trevlig och bra. Det började med att EVK 200 H och jag drog ut och letade ödehus att fotografera. Först åkte vi upp på Billingen mellan Varnhem och Broddetorp. Där hittade vi efter många om och men ett ödehus som tyvärr hade brunnit ner, men vi fick en hel del bilder ändå. Sen åkte vi vidare mot samhället Ulvåker där EVK berättade att det fanns två ödehus som låg väldigt nära varandra. Där kunde man gå in i husen och vi hittade en massa roliga saker att fota. Där fanns tidningar som var daterade från 70-talet och en massa gamla förpackningar som man kommer ihåg från när man själv var liten. Efter denna drygt tre timmar långa fotosession skjutsade EVK hem mig. Väl hemma tog jag det lite lugnt innan det var dags att dra iväg till Plankan för att se på fotboll mellan Danmark och Sverige.

I väntan på att matchen skulle komma igång beställde jag fyra Carlsberg Hof för 100 riksdaler. Själva matchen kan man sammanfatta ganska kort. Kass domare, Sverige spelade rätt ok, ett av Sveriges två bortdömda mål borde godkänts och Danmark hade tur som vann med 1-0. En bra sak efter denna misär är att Lagerbäck äntligen ska avgå. Nu ska det bli intressant att se vem som kommer ta över efter Lagerbäck. Jag hoppas att SvFF tar in någon utländsk förmåga med offensiva kvaliteter. Någon som jag tycker skulle vara intressant är holländaren Guus Hiddink. Men jag tror att svågerpolitiken inom SvFF är alldeles för stor så jag blir inte förvånad om det blir en Lagerbäck kopia som tar över som Sveriges förbundskapten i fotboll.

Jag hade tagit med mig min kamera till Plankan för att ta lite bilder runt restaurangen och puben när det är lite folk där och dessa bilder ska ägaren lägga in på deras webbsida. Det var superskoj att gå omkring och fota där och stå och tjata med en hel del folk man lärde känna under kvällens gång. När jag var nere i den Irländska puben gjorde jag något som jag aldrig trodde jag någonsin skulle göra. Jag sjöng karaoke, men det var bara fyra meningar ur Carolas vidriga låt Främling. Men det var lite skoj. Jag lyckades även få min polare Glazze att komma till Plankan så han dök upp strax efter klockan 23. Han tog en öl och efter en väldigt kort stund började han gnälla om att vi skulle dra in till city för han kände sig väldigt utanför då han överdrev och sa att alla där hade minst 450 tatueringar var. Inte konstigt att han kände sig utanför när han var den enda med kavaj och skjorta. Stor humor! Jag tror även att han var äldst på stället. Så jag tackade för mig och vi drog vidare.

Inne i stan gick vi till Husaren och där var det inte en käft man kände. Glazze satte sig och lirade black jack en stund och det tyckte jag var trist. Jag träffade på min kusin Messal som jag tjatade med lite innan Glazze och jag drog vidare mot Harrys.

När vi stod i kön för att komma in till Harrys parkerade det en ambulans utanför. Kön gick väldigt långsamt och innan vi blev insläppta kom ambulanspersonalen ut med en kille på båren som såg ut att vara avtuppad. Jag blev rätt irriterad när jag såg färgerna på killens tröja. Det var en AIK tröja. När vi kom in frågade jag en vakt vad som hänt, men fick inget svar. Vi hängde av oss jackorna och gick in. Den första jag träffade var The New Yorker som hade sett lite av det som hänt och han berättade att AIK killen hade varit glad och sjungit lite och när denna kille stämde upp i den ironiska fotbollsvisan “Alla heter Glenn i Göteborg” var det två killar som tydligen lackade på detta och en av dem drog en flaska i huvudet på Gnagaren som tuppade av. Han fick tydligen ta emot en del smällar och sparkar också. Vilka jävla svin det finns. Vad jag fått höra är att det var två sillstrypare som gav sig på honom, men vakterna lyckades få tag i dem ganska fort och forslade ut dem till bängen. Jag kände inte igen Gnagaren, men jag snackade med Djurt igår och han skulle ta reda på vem killen är. Patetiska förbannade as säger jag bara. Väx upp!

Inne på Harrys blev det en bira för min del. Jag tappade bort Glazze när vi satt på Taket och jag orkade inte springa och leta efter honom så jag drog hem.

Här nedan en fin liten visa framförd av AIK Trubaduren.

Under söndagen var jag lite småseg så det var bara att ta det lugnt.

Idag har jag varit och presenterat ett par idéer för ett företag som jag vill börja jobba på och det var positivt. Hon jag pratade med skrev ned allt som jag sa och visade. Efter presentationen sa hon att hon skulle diskutera detta med några andra i företaget. Jag vet att jag inte kommer att få något besked än på ett par veckor, men nu är det bara att hålla tummarna på att jag får en anställning. Får jag det inte är det bara att leta vidare vilket jag gör under tiden jag väntar också.

Runt sjutiden ikväll gick jag till Plankan och lämnade över bilderna som jag fotade i fredags och i lördags till ägaren, så nu återstår det att se om någon av mina bilder kommer finna på deras webbsida snart.

Det var allt för idag.

Adios!

Det burde vi.. til helga kanskje?

Eg fant fort ut når eg satt hjemma etter å ha sett “He’s just not that into you” samen me mamma og Renate at eg ville holde meg oppe te me sko reisa 04.50 til flyplassen. Så tenkte eg: koffer ikje tilbringe kvelden samen med my big sis? Det endte med at eg gjekk ut samen me min fantastisk pene søster. Me va først på Holmen å danste salsa og så på taket for å shake litt mer booty =) Eg kjørte, men hadde for all del ein konge kveld på byen! Eg syns taket va rått.

Ankom flyplassen ein gang etter 05.00 og me sjekket inn bagasjen. Me hadde 15kg overvekt tilsammen og måtte betale for 10 av kg’ene. Eg va så trøtte at eg trodde det skulle ver 0 problem å sovne på flyet. Uheldigvis gjekk det andre veien for meg.. eg va så trøtte at eg ikje fekk te å sovna.. kjipt! Etter 8 timer reising i alt med stopp i Oslo osv kom me fram. Hotellet såg ikje ut som på bilde, men var veldig fine rom. Bedre enn ein 12kvadratsmeters “leilighet” på UiS ihvertfall så eg klage ikje! Einaste som eg syns va litt vel dårlig va at me ikje får trådløst nett på rommene våre. Me må ner i resepsjonen og sitte eller i det såkalte “bibloteket”.

Det va mer enn varmt nok og me bestemte oss etterkvert for å ta turen til kjøpesenteret som ligge rundt 100m fra hotellet. Supermarkedet va akkurat som ein obs butikk med alt mulig i. Det tok jo litt tid før me fant oss til rette og forstod symmetrien i butikken, men det kom seg. Veldig kjipt å prøve å kjøpa suppa når ein ikje forstår koss den ska tilberedas.. Haha! Ikje snakk om forklaring på engelsk bakpå pakkene her nere nei.. Leie!

Nå sitte me på bibloteket og chille.. har ennå ikje sovet idag så eg fungere vel ikje heilt som normalt. Synet fungere ikje heilt som det ska og evnen te å reagere e og kraftig nedsatt. Imårå ska me opp tidlig for å gå på stranden, ska ha velkommen-lunsj me Atlantis kl 13.00, det blir kjekt! =)

One two three four, uno dos tres cuatro !

I dag har egentlig dagen vært helt full, som oftest. Man kunne frivillig dra på skolen i dag om man ville, og det gjorde jeg, for vi lærte Excel. Noe jeg trenger til eksamen som jeg IKKE kan…

Jeg trente en time på SATS i dag før jeg dro opp på studioet igjen, og jeg og Lisa filmet i dag også.
Vi filmet Falling Out på nytt, men også Superhuman i dag. Vi filmet til kl. 2300, og jeg kom hjem for en halvtime siden… Slitsomt. Jeg skal jo på skolen i morgen også… Jeg tror jeg må ta det litt rolig

Nancy - DCP

Roof Studios - DCP

Dagen idag har vert veldig deilig!
Det var først gustjeneste i frikjørka, så reiste mi ned til Gunn..
Eg gjekk rett ut i hagen og den utrulig deilige sola!

Før Martin kom ut og kom på den gode ideen at mi skulle vere på garasjetaket til Gunn, der er det utrulig deilig å ligge/sitte og det er varmt og koselig. Me spelte gitar, sang, åt bollar, drakk saft..

Så akuratt nå har eg vore ute og kjørd litt med Malin, Martin og Gunn! Det er så gø å kjøre at eg kan ikkje få sagt det.. Gleder meg veldig til eg kan ut å kjøre på vegen liksom !

Eg må bare sei ein ting:
I det siste så har eg tenkt utrulig masse på Jesus, JA… Eg følte meg kristen før, men eg føler meg ikkje kristen lenger på ein måte… Eg føler ikkje at eg kan tru på Jesus, at han levde for 2000 år sida, og det stend liksom i bibelen alt han har gjort, alle detaljer liksom!

Klart att ingenting ska gå smidigt… Det som såg så bra ut när jag skrev detta inlägg Läs här ser inte längre så bra ut  

Kom hem för ngn dag sedan och upptäckte att det är spackel taket.. Dock inte över hela taket som jag tidigare blivit lovad, utan bara en “klutt” på röret. Röret är inte heller kapat eller på något sätt jämnat med taket.  *SUCK* Får tag på vicevärden och frågar han vad som händer. Till svar får jag veta att grannen inte godkänt helspackling å ommålning av taket så föreningen beslutat att det bara ska spacklas å målas över skadan. Ingen har informerat mig *dubbelsuck* jag frågar då vad som händer om jag inte godkänner lagningen!? “Då får du överklaga” säger han Det känns som att jag springer i ett ekorrhjul.  Det jag kan göra nu är att vänta och se hur slutresultatet blir och blir det bra så är jag lovad (denna gång ska jag fixa ett papper på det han säger) att om jag själv målar taket så ska föreningen stå för kostnaden. Blir det inte bra så får jag väl klaga då…om jag orkar.

Klicka på bilden för att se den i full storlek

P.S Ni som sprider massa falska rykten om denna händelse… LÄGG AV! Jag vet vilka ni är! Ni har inget med detta att göra och vet inte alls vad som händer och sker. Sköt erat eget liv så sköter jag mitt! D.S

Jag glömde den igår så ni får se nu!

Här står jag på taket! 

//Emme

Jeg elsker det når et band eller en artist lager en så perfekt sang at jeg, i deler av den, må stoppe med det jeg gjør, bare for å nyte ordene og melodien sammen. Det finnes veldig mange slike sanger, og det er som regel kun deler av denne sangen, setninger, som gjør dette med meg, men å spole fram til denne delen kommer ikke på tale, for selv om sangen er på 10 minutter, og den fine delen kommer 7 minutter inn, må jeg vente. Delen blir ikke like fin om jeg ikke hører alt sammen.

Den siste sangen jeg har oppdaget som har denne effekten på meg er DumDum Boys – En Vill En, og følelsen jeg hadde når jeg gikk ute i dag, mens månen lyste mot meg, og Prepple sang “en helt ny feeling for meg“. Akkurat i de sekundene kunne ikke livet bli bedre. Og det er denne følelsen som gjør at jeg elsker musikk så mye som jeg gjør. Det faktum at noe så enkelt som å slenge en setning med en melodi gjør at jeg får frysninger.

En annen sang er oprofessionell av Kent. Sangen varer i nærmere fem minutter, og er ikke spessielt oustanding. Men så, etter to minutter og 38 sekunder syngr Jocke “vi är på väg til Isola” og det er like nydelig hver gang. Mens vi er inne på Kent vil jeg også nevne Noll. En fantastisk sang som bare blir enda mer fantastisk når Jocke bryter ut i “Om jag förlorar dig, så förlorar jag synen. Om jag förlorar dig, så har jag ingenting kvar, förlåt mig, men du är alt jag har” (beklager dårlig svensk her, men jeg pleier som regel å kopiere teksten fra Kent.nu, noe jeg ikke orka å gjøre nå). Poenget er at når han kommer til den delen får jeg frysninger, og hva en jeg måtte gjøre da, om det er å skrive, snakke, lese, så må jeg slutte bare for å konsentrere meg fullt og helt om akkurat det.

I dag var jeg sammen med Christine. Vi skulle møtes sju, så jeg dro til byen i sjutida. Når jeg så kom dit, rundt kvart over sju, hadde jeg fått melding fra Christine om at hun kom til å bli litt sein. Ikke noe problem, tenkte jeg, jeg kunne jo bare se litt på bøker og musikk mens jeg venta. Vel, når jeg kom nedover fikk jeg raskt melding fra Christine igjen. Batteriet på bilen hadde gått, og de måtte få strøm fra noen. Derfor, klokka ti på åtte kom hun og møtte meg, og vi dro ned til Min plass. Der slappa vi av, snakka og spiste pommes frites og drakk Cola (light) Blærgh.  Vel, så dro vi på taket og spiste taket-is(med kokos) NAM! Og prøvde å finne ut hvilke nordmenn som var kjekk.  Vi kom vel i grunn fram til at den eneste vi var enige om var kjekkas er han som spiller Helge i mannen som elsket yngve. Jeg kom selvfølgelig med mange forslag. Han som spiller Jarle, Kristoffer Joner, Aksel Hennie, men Christine var rett og slett ikke enig med meg. Menmen, ikke alle kan vel ha like bra smak i mannfolk som meg.