Redan för ett år sedan så krävde jag att vi snarast möjligt flyttade alla banditerna … jag menar förstås politikerna i Stockholm till en av Färöarnas obebodda öar. Där är det sedan tänkt att de ska ta tag i Hemlandets minst sagt prekära problem. Att ön är obebodd och utan nångra som helst bekvämligheter är helt perfekt för dessa skojare. Deras första uppgift blir att överleva, något hundratusentals svenskar i dagsläget har svårt att göra, så det är inte mer än rätt att även våra folkvalda ska få känna på hur vanligt folk har det.

I vilket fall som helst så föreslog jag i mitt inlägg från året innan det som vi nu genomlever att vi på denna obebodda ö skulle bygga det nya svenska riksdagshuset. Tills dess att det blir klart så kan våra kära politikerpudlar tälta eller kanske bo i husvagnar eller vad vet jag. Det viktiga är bara att vi får bort dem från storstan med all lyx och bekvämligheter de där utsätts för. Vi måste nämligen komma i håg att våra politikers uppgift är att arbeta för Hemlandets bästa och inte som nu enbart för sig själva. Och detta kommer de att få lära sig när de väl en gång dumpats på ön i Nordatlanten. För där hade jag tänkt de skulle stanna minst sex månader i stöten. All fritid blir de tvungna att spendera på ön. Eventuellt kan jag tänka mig att de får sina fem veckors semester, men enbart om de fullgjort sina arbetsuppgifter till allmänt godkännande.

Och den som inte pallar för trycket är välkommen att ansöka om avsked, något som gladeligen beviljas eftersom vi då blir av med en av skojarna. De är därefter portade för all framtid från den inhemska politiken. Någon kanske anser att mitt förslag skulle bli dyrt att genomföra, men min ekonomiska kalkyl visar på ett rakt motsatt resultat. Att flytta riksdagshuset till Färöarna kommer otvivelaktigt att bli den bästa svenska affären någonsin. Om den genomförs, vilket vi alla nu får hoppas, så kommer en staty att byggas till mitt minne en vacker dag på det sätt jag löste vårt svåraste dilemma – problemet med våra odugliga och inkompetenta och lögnaktiga och slösaktiga och rent ut sagt bedrövliga politikerpudlar.

Att det är hälsosamt o stärkande i fjällen vet man ju och förra veckan testade 35 elever ur Sp1, Nv1 och NV2 detta tillsammans med fyra lärare o en busschaufför med glatt humör. Något försenade kom vi ut på riks-70 norrut och efter att ha lämnat solen i Säter o BLGE kom vi till Fulufjällets nationalpark i samma minut som vinterns första snö drabbade Dalarna. Detta nedslog dock inte de tappra järnkropparna från dahlander, utan med friskt mod o mycket kläder klev eleverna iväg längs stigen mot landets högsta vattenfall. ”Långt att gå men värt det” tyckte någon. Viss besvikelse uppstod över att man inte kunde komma in bakom vattenfallet (som Maria sagt att man kunde), men magistern knäppte händerna och bad Gud om skydd för studenterna som i massor klev iväg över klippblocken likt bergsgetter på speed och Red Bull. Det redde ut sig och vi kom tillbaka med både armar och ben i behåll.

Då vi andra turistade arrangerade Anders B och chaffisen Björn en välsmakande lunch och så fortsatte färden mot förläggningen nära Grövelsjöns down-town. Då vi var betydligt fler personer än antalet sängplatser hade the hard core (bestående av ettor) bestämt sig för att FRIVILLIGT sova i militärtält, och under natten låg vi i personalen sömnlös och undrade: “Hur har de det där ute”? Kallt, visade det sig och andra natten trängde man ihop sig i de skrymslen som fanns inomhus (någon måtta får det vara på hårdheten hos de hårdaste=) En annan prövning var bergsetappen i norska fjällen där erfarne guiden Pelle fattade det obekväma beslutet att bryta vandringen upp på toppen för att ta ett lägre berg där risken för snöstorm var mindre. Upp kom vi iaf och det blåste friskt på toppen som sig bör vid prövningar.

Vi fick se lite av vildlivet från bussfönstret: både en renfamilj och ett gäng älgar poserade längs vägen men dessa var de enda djuren vi såg live, förutom diverse kråkfåglar. Däremot visade Pelle bilder vid samlingen på kvällen där djur och natur i bergen presenterades, och efter denna föreläsningen ägnades kvällen åt tävlingar, kortspel och allmänt glam och stim.

Onsdagens hemresa var lugn och stillsam då vi alla var ganska utmattade av all frisk luft, så lite sight-seeing med bussen blev programmet för dagen. På eftermiddagen kom vi tillbaka till civilisationen och vi var nog ganska nöjda allihopa efter en resa där mungiporna mestadels varit uppåt trots lite otur med vädret.

aus den letzten Tagen:

Hier mal zur Dokumentation im schwedischen Original der Brief des Schweineadvokaten Mikael Stenman an den schwedischen Datenschutzbeauftragten um mir so die Blogbeiträge über den Amokläufer zu verbieten. Dieser Winkeladvokat, der  auch schon an den miesen Immobiliengeschäfte des Paul Keller Millionen verdient hat, diesen nach seinem Amoklauf verteidigt hat und nun das arme Opfer Paul Keller vor dem bösen, bösen Hary beschützen will:

Tenor des Ganzen verlogenen Schwachsinns: Der arme, arme Paul Keller will das ganze nur noch vergessen und ganz brav sein und der böse, schreckliche Internetschmierfink  Hary hindert ihn daran… .
(Das die es immer noch nicht gelernt haben, rund 10 Strafanzeigen, die letzte während des Prozesses gegen Keller, wurden sang- und klanglos eingestellt, und selbst wenn ich mal, was unwahrscheinlich ist, verlieren sollte, mein Blog wird nicht zensiert, komme was da wolle.)

Nun dazu sage ich nur Folgendes: Genau das, neu anfangen, wollte ich auch als ich nach Schweden kam. Aber der geldgeile Alkoholiker und Amokläufer Paul Keller und sein seelenverwandter Abschaum, nebst mit ihm befreundete Tierquäler und Neonazis, haben genau das mit ihren immer neuen Schmutz- und Lügenkampagnen verhindert (und machen mir bis heute das Leben schwer). Nur zur Erinnerung sei hier mal auf den Teil der Polizeiakten über Paul Keller verwiesen in denen die ursprünglichen Internetseiten dieses Amokläufers archiviert sind., sollte man mal lesen was er damals alles geschrieben hat ) Nun schmecke er seine eigene Medizin. Zudem frage ich mich: Wenn er sich immer noch so einen Schweineadvokat vom Feinsten leisten kann, der keinerlei Moral hat und für Geld alles macht, warum bezahlt er dann u.a. nicht das:

Was mal ein sündhaft teurer Hightech-Laptop für 15.000 Euro war, nun verziert mit feinstem Einschussloch, oder wenigstens die Tierarztkosten für Robin, der durch seine Schuld für sein ganzes Leben verkrüppelt wurde, nebst Anderem? (Wie so eine Dreckssau, die nachweislich Schusswaffen völlig skrupellos einsetzt, immer noch Hunde betreuen darf ist mir auch ein Rätsel.) Und als letzte heutige Bemerkung zum Thema: Die Wahrheit ist nicht immer das, was man Gerichtsfest beweisen kann.

Zu Erfreulicherem, denn trotz allem Ärger ist derlei Müll ja hier nicht unsere Hauptbeschäftigung:

Gestern Abend um 21.00 Uhr wie versprochen geliefert: Das neue Heu, diesmal erstklassige Qualität. Die Jungs bekommen also heute alle feine, neue Unterlagen.

Blick über die Trainingsstrecke gestern morgen.

Und dann ist endlich noch die neue Einfahrt fertig geworden; die dringend nötige Erweiterung der Freiläufe wird wohl endlich auch diese Woche fertig; Massak hat sich im hinteren Freilauf schon erstklassig eingelebt – tobt den ganzen Tag vorzugsweise mit Sue und Sugar in der Gegend rum, und nicht zuletzt haben wir endlich die Zelte aufgebaut und Bonita und ich werden demnächst die ersten Übernachtungen mit den Junghunden im Zelt üben, damit diese auch das kennen (und für die Schandmäuler: Wir schlafen schon seit Wochen als Vorbereitung für Biwaks im Schnee tageweise draußen bei den Hunden in den Freiläufen, denn nur so baut man ein wirklich enges Vertrauensverhältnis auf und, was auch nicht unwichtig ist, die Hunde lernen das Schlafsäcke und anderes Equipment eben ganz bleiben müssen und das Batterien ect. – hmmm, ja, leicht unverdaulich sind und wie sie sich alle gemeinsam um und auf einen zu legen haben damit man sich so ggfl. tagelang ohne feste Unterkunft warm halten kann, auch bei minus 40 Grad ). Bin mal gespannt wie viele Zelte wieder daran glauben müssen, bei den Älteren waren es glaube ich nur so fünf Stück, bis sie verstanden hatten, dass das feine Plastik nicht zum Zerfetzen gedacht ist, egal wie viel Spaß das macht.

Ansonsten geht alles seinen gewohnten Gang, wir haben derzeit wunderschöne Herbsttage mit viel Sonnenschein.

Have fun

Hur börjar jag?
Var slutar jag?
Hur kan man beskriva något som var bland det bästa man varit om, utan att bli patetisk, sentimental och låta sekteristiskt nyfrälst?
Går det alls?

Jag har varit på Sweden Social Web Camp. Ett campingläger för webbnördar på Tjärö i Blekinges skärgård. Där fanns massor av fästingar, något färre får, desto mer fårbajs, mördarsniglar, lera, tält, sovsäckar, datorer, stickers, alkohol i mängder, mobiltelefoner varar övervägande del iPhone (ge mig en!), papperstidningar, mygg, en lada, ett vandrarhem och en charmig bastuflotte som lutade betänkligt när vi reste därifrån.
Men framför allt fanns där 286 helt fantastiska människor. Bra folk. Smarta, snygga, roliga, snälla, hjälpsamma, trevliga och alldeles alldeles underbara.

Så många har redan skrivit och nätet översvämmas just nu av bilder från eventet, så jag ska försöka att inte bli långrandig. Jag skriver under Jocke som säger att det var ännu ett fantastiskt möte och jämför med 24hourbusinesscamp som jag tyvärr missade, och jag vet hur jag kände då och förstår hur stackars Karin och Nikke känner som inte kunde komma till Tjärö på grund av sjukdom. Ni var saknade!
Fredrik Stenbeck var inte heller där men han har skrivit en lysande post med statistik över aktiviteten på nätet i samband med lägret.
Walter Naeslund postar bilder som säger det mesta om hur fantastiskt det var på Tjärö.
Emanuel bloggade under tiden och han fångade mig på bild också. Jag ser ut som draken med de röda ögonen ungefär, den som vågar kan kika.
Simon Sundén har skrivit och sätter fingret på det: 286 personer som gör en överlycklig. Right back to you – Simon! (för er som inte var där kan jag berätta att han var bäst hålligång på dansgolvet)
Jonk har också lagt upp en massa bilder i sin blogg. Thomas Mårtensson blir hellre jagad av vargar än missar nästa år. Jag skriver under också på den.
Fredrik Wass har skrivit en upplysande artikel för Internet World, Sydsvenskan har skrivit, och intervjuat mig till och med.

Jag passade nämligen på att lansera mitt nya projekt som jag driver ihop med Måns Adler (känd som grundare av Bambuser). Projektet heter Daßlog Papier, och är en papperstidning med innehållet uteslutande hämtat från den svenska bloggosfären. En väldigt snygg tidning, om jag får säga det själv, designad av Linus Nyström.

Medievärlden har skrivit några rader om den, och jag kommer att berätta mer men inte just nu.

Däremot kan ni om ni vill spana in Whats Nexts fulsändning som gjordes efter midnatt och där jag pratar lite om tidningen, och se hur glad jag är (och Emanuel också) när jag visar honom tidningen där han medverkar med denna text.

Men hur kul det än var att lansera tidning, och hur fantastiskt det än var att sitta på en klippa i solen och prata framtidens journalistik med en massa superhjärnor, så var de bästa ögonblicken kanske inte de man förväntat sig. Som att ro ut i till bastuflotten med fyra nästan nakna män mitt i natten när det är så svart så man knappt ser flotten. Eller att sitta och röka vattenpipa till klockan tre på morgonen och prata om allt. Att värma sig vid en lägereld tills solen går upp och skratta sådär som man bara gör om man är gräsligt trött i trevligt sällskap.

Tack alla ni som gjorde detta möjligt, tack alla ni som var där, och naturligtvis extra stort tack till Tomas Wennström och Kristin Heinonen som drog igång allt, genomförde det och städade upp efter oss.

Här finns massor av bilder för den som är nyfiken och vill bli ännu mer avundsjuk. (alternativt längta tillbaks)

Uppdaterat: Här finns en Jaikutråd för diskussion om SSWC. För Twitter i all ära – det är något alldeles speciellt med Jaiku.

Första natten i tält på den här resan! Det gick bra, inte alls kallt, men otroligt fuktigt på kvällen, troligtvis berodde det på det nära läget till havet. Det blev iaf. en tidig morgon då campingen vaknade väldigt tidigt med fågelkvitter från kl.3 på morgonen och därefter hundgläfs och barn runt 6-tiden. Tidigt! Men vi knatade oss upp och gjorde frukost på ett bra sätt som jag kom att tänka på. Rismjölk klarar sig bra i rumstemperatur när den inte är öppnad och mjukost på tub klarar sig jättebra och därmed var frukosten klar, müssli, rismjölk, bröd med marmelad och mjukost, kalasgott! Jocke tyckte dock att rismjölken var läskig! =)

Efter en lugn men tidig morgon gav vi oss ut på nya äventyr. Vi lät tältet stå kvar och åkte iväg. Siktet stod på södra Öland och då så klart, historikernördar som vi är, Eketorps borg, en fornborg i form av ringborg, återskapad på modern tid. Vi anlände och gick in, där stod den, färdig och klar att anfalla. När vi kom dit vid 10.30-tiden var det helt öde, inte en kotte, inte en bil på parkeringen, men det gjorde inte något, det visade sig vara öppet så vi gick in och betalade glatt och fick reda på att en guidad tur skulle börja 11.15, perfekt, då fick vi lite tid att gå o strosa själva ett tag och sen guidad visning. Bra upplägg! Guiden som var religionshistoriker och arkeolog fick genast respekt, utbildade människor som guidar är absolut mer intressanta än outbildade guider, som killen på Gripsholmsslott.

Efter några timmar på Eketorps borg åkte vi vidare söder ut, mot Långe Jan, fyren på Ölands sydspets och restaurangen Fågel Blå. Runt 13.30 inhandlades två portioner Lufsa, det vill säga, stekt fläsk med lingonsylt och en rejäl potatiskaka, redig husmanskost, det gillar vi! (Eller för er som väljer Östgötska: Oedie Housmanns!) Besöket på restaurangen Fågel Blå medgav inte bara en god mättnadskänsla den bjöd på mer exotiska saker som utsikt över havet och ett gäng stenar, som började röra på sig, och där låg det söta små djur, knubbsälen, och det var en helt klart söt liten varelse som låg där och solade sig i värmen, som en liten korv. När vi ätit upp och tittat på knubbsälen gick vi till fyren, Långe Jan, den var hög, och hade 197 trappsteg, vi gick inte upp i den, det kändes lite väl mycket att slänga ut pengar på något som iaf. en inte kommer uppskatta. Vi gick runt på området och beskådade havet, havet och fyren, vackert!

Vi åkte vidare hemåt men först förbi ett gravfält från romersk järnålder och handla kvällsmat. Något som skulle gå snabbt att värma upp och göra i ordning på ett stormkök, vi har med oss två men ett känns helt reko att tillreda mat på så man slipper städa två! Valet blev Felix köttfärssås på burk, som var bra mycket bättre än jag hade väntat mig, samt pasta, ekologiskt så klart!

Vi kom hem, gick ner på stranden och lade oss för att sola, skönt! Men vattnet var besudlat med alger, och jag tål inte alger, jag blir röd i huden och det kliar, inte kul! Men att vila på stranden och ta det lugnt kändes inte fel det heller! Jag tror jag somnade efter att vi hade fikat en bulle. Skönt hade vi det i solen på en benvit sandstrand och havet öppet fram för oss.

Därefter blev det mat, eller, vi lagade mat, kokte pasta, värmde köttfärssås och åt, det blev helt OK och mätta blev vi, kanske inte en lyxmåltid men syftet var att mätta hungriga magar.

Efter en härlig dag med lite strandtid blev det en runda på en 12-hålsbana, minigolf, jag vann, utklassning! Fantastisk revansch! Och efter det drack vi te och sen sovdags!

God natt!

Det var länge sedan (igen!) men jag har varit ganska upptagen med jobbet på sistone. Nu har vi iaf  (Gu och jag) bokat vår “semester”, det blir 6 dagar i Italien, eftersom jag blev faster till Sofia —>  den 8:e juli och dessutom så har vi inte varit där sedan Jul förra året (Gud så länge sedan jag såg alla). Så då blir det lite semester för oss med värme (tyvärr ), familj, men framförallt GOD MAT (mammas lasagne, pasta, bistecca… mmm) Zelda får under tiden vara på pensionat och jag hoppas att hon kommer att ha kul där, hennes favorithund (valpkursinstruktörens Hovawart) Ettan är där, eftersom det är Zeldas instruktörer som driver dagis/pensionat.

Så vi kommer att vara borta fr.o.m. tors den 13 augusti och kommer tillbaka ons den 19:e, då har vi min mamma och hesses sambo med oss, de ska bo hos oss för några dagars besök. Dagen därpå (eftersom vi kommer hem sent på onsdag) kommer vi att hämta Zelda och då får de träffa vilddjuret för första gången … det blir en upplevelse..!

Dessutom så blir det ytterligare en resa (förhoppningsvis) till Värmland för årets Tollarspecialen. Jag håller fortfarande på med att övertala min sambo som är den “vi-får-se-vi-har-så-mycket-tid-att-tänka-på-det” typen, han vill aldrig bestämma något.. åååhh killar…!!! Dessutom så vill han inte heller ta ett rum på vandrarhemmet, utan han vill campa men en snart 7 månaders (vild)valp, jag undrar hur det ska gå till…hon kommer att riva hela tältet och jag DÖR om någon insekt eller spindel kommer att krypa in  …BRRRR…

Är det en bra idé att campa med en valp? Själva idén att campa med hund är faktiskt mysig/häftig men i praktiken vet jag inte. Vad tycker ni? Någon som har gjort det?

Igår eftermiddag beslutade jag mig för att ensam åka ut till Pride-området och kika på deras schlagerkväll. Att dels behöva åka själv samt veta att jag behövde trängas med tusentals människor kändes inte så frestande men efter ett noggrant övervägande samt stöttning från sambon så valde jag att åka. Jag har tidigare inte varit och tittat på Pride-tillställningen men då min arbetsgivare stod i ett av tälten inne i området och gjorde reklam för sig så valde jag att gå dit i år och självklart så var inträdet gratis för mig.

När jag väl hittade mina kollegor så slappnade jag av något. Jag var där vid 16-snåret och väntade på att mina arbetande kollegor skulle avsluta sitt pass. Under tiden gick jag omkring i området som fortfarande var relativt tomt och hamnade framför ett tatueringsstånd och beslutade mig för att tatuera mig på foten just där och då. Haha det var ingen riktig tatuering utan en henna-tatuering. Jag är hemskt sugen på att tatuera mig (tror att det är någon form av 40-års kris) och nu har jag fått ett humm om vilken storlek samt motiv jag söker.

Någon timme senare så gick jag och två kollegor och satte oss på en bänk med inköpt mat och dryck. Tiden bokstavligt svischade förbi och vid 20-snåret så började uppträdandet och jag märkte helt plötsligt hur mycket folk som hade samlats runtomkring mig. Jag kände paniken ganska direkt men lyckades bemästra känslan och resten av kvällen flöt på bra. Vi var nog totalt 8 personer från jobbet som mest och kollade på alla artister som uppträdde med sina schlagerlåtar.

Shirley Clamp startade showen med sin låt “Min kärlek“. Magnus Carlsson gjorde ett medley på sina egna, Barbados och Alcazars tidigare bidrag. Sarah Dawn Finer sjöng sina två bidrag “I Remember Love” och “Moving On”. Maria Haukaas framförde sin “Hold On Be Strong” som kvällens första internationella inslag. Anna Sahlene uppträdde med två låtar. Charlotte Perrelli sjöng sin låt “Take me to your heaven“.

Efter det var första blocket slut och det var en paus på nästan en timme. Jag tänkte redan där börja masa mig hemåt men drog mig för att gå igenom all denna massa med folk så jag satt snällt kvar och under den pausen öppnade jag upp mig för mina kollegor och berättade om min panikångest. Jag fick både sympati och beröm efter det och jag växte och kände mig riktigt jävla stark och stolt över mig själv.

Kvällen andra del startade med kraft. Alcazar kom in och sjöng “Stay the night“. Lili och Susie uppträdde med några av sina låtar bla “Oh mama” och sin senaste låt “Gimme gimme“.

Isländska Yohanna trädde fram genom jubel och gjorde sin “Is It True” och följdes av Charlotte Perrelli som sjöng sin “Hero”, och till sist Alexander Rybak med sin låt “Fairytale“.

Mellan artisternas uppträdande så uppträdde även schlagerfeber (tror de kallar sig så) och hade värsta schlagermedleyt med kända låtar såsom Roger Pontares ” När vindarna viskar mitt namn“, Friends “Lyssna till ditt hjärta“, Afrodites “Never let it go“, Lena PH:s “Det gör ont“, Carolas “I evighet“, Sandra Kims “J´aime la vie“, Johnny Logans ” Hold me now” samt Sertabs “Every way that i can“.

Jag och ytterligare en kollega valde att lämna området innan kvällen började lida mot sitt slut för att komma undan den värsta trängseln. Klockan hade då hunnit bli 22. Förstår ni vilken schlager-kick min hjärna fick den kvällen!?

Här nedan kommer lite bilder från kvällen. Jag hade kunnat ta fler bilder på kändisar men mina kollegor tyckte att jag var pinsam så jag lät bli.

Min tatoo

Min biljett in

Babsan hoppa bungyjump med rosa peruk

Babsan på närmare håll

Shirley Clamp

Sarah Dawn Finer

Shirley igen

En docka bland stånden

Prolog

Nedan följer alltså HELA vår fjällvandring, dag för dag. Under hela vandringen har jag skrivit, mycket vissa dagar och mindre andra dagar. Likadant har det varit på bildfronten. Dagboksanteckningarna är fullt ut precis så som jag skrev dom NÄR jag skrev dom. Efter varje dags dagboksanteckningar kommer alla den dagens bilder.
Välkommen att följa med på vår fjällvandring i Helags med omnejd!

Dag 1 Torsdag 16 Juli

21:20

Hej!
Nu ligger jag här i tältet, nerkrupen i min mysiga sovsäck. Jussie har precis varit ute och “vädrat kobran” som han så fint kallade det.
Nicki ligger på sin fäll och under min tjocka fleecejacka.
Vi har slagit upp tältet vid foten av Helags. Med andra ord har vi tillryggalagt 1,2 mil idag. Det har gått väldigt bra.
Oj va Nicki sover gott…
Det har blåst en hel del och det blåser rätt kallt nu också.
Vi har trättat rätt mycket folk, det är verkligen en stor skillnad från när vi vandrade i Rogen.
Kalasgod middag har vi käkat också. Jag tog med sån där färdig potatisgratäng och rostbiff. Och gu’ så gott det va efter att bara ha ätit en massa småtjafs och en halv baguette på 1,2 mil.
Shit jag e trött!
Det sägs att det ska bli bättre väder imorgon och såna fall tänkte vi göra en toppbestigning av Helags. Nu ska jag läsa lite i min bok, Champagneflickan, och mumsa på lite ölkorv och torkade bär. Om jag ber snällt kanske Jussie vill koka lite te åt oss…
Det ville han =)
Te och bokdags! Puss & Kram

Nicki i bilen strax innan vi lämnade Åsarna…

Lilla söta Felix!

Jussie är redo att åka…

Vi svängde in hos Cleo på vägen. Många vovvar var det. Skoga och Sally hade besök av en stor pyreeisk mastifftik!

Älskade Cleo…

Efter drygt tio mil va vi framme i Kläppen.

Vandringssällskapet. Jussie(the man) och Nicki(the dog)

Djungelolja är fina grejer om man vill slippa myggen…

Pinka litegrann…

Nu går vi =)

Off we go..

Mysigt…

Nicki är rätt bra på att “öppna huvudet” när hon jäspar…

Här skulle man(jag) ha haft stuga…

Dags att vada lite…

Nicki hittade, förstås, en pinne som hon tyckte att jag skulle kasta.

Fint litet röse…

Åt vilket håll ska vi? *haha* Mot Helags!

Är det det här dom kallar fjärrskådande blick?

Nicki hittade en snöfläck…

Knussa ryggen…

och ena sidan…

och andra sidan…

…å huvudet. Det är underbart med snö tycker Nicki, även i mitten av Juli.

Fin bild på Jussie…

Nu är det inte långt kvar till fjällstationen…

200 meter kvar…

Helags fjällstation i sikte!

Tyvärr va det molnigt när vi kom så vi såg bara en liten del av Helags.

Den fina toppskylten…

Jussie nöjd, glad och hungrig efter 1,2 mils vandring.

Nicki va trött och rullade ihop sig som en boll…

Så va tältet uppslaget…

Efter Nicki hade fått mat gick hon och la sig och jag bredde på henne min tjocka, varma fleecejacka(den som brukar få fungera som hennes sovsäck).

Vi åt en väldigt god potatisgratäng och rostbiff till middag. Mums!

Mätt, nöjd och glad =)

Mysigt att krypa ner i sovsäcken…

Bääääääääääää!

Så mysigt. Dricka kamomillte iklädd sovsäck…

Dag 2 Fredag 17 Juli

06:34

God morgon! * jäsp*
Har precis varit ute och morgonpinkat men har nu krupit ner i sovsäcken igen. Varmt och skönt i min nya sovsäck har det varit i natt.
Jussie sover och Nicki har också somnat om efter att ha följt med mig ut på morgonpinken.
Vädret tycks än så länge va hyfsat klart även om det är lite moln uppöver Helags. Vi får väl se hur det ser ut när övriga vaknar och kvicknar till liv.
Nu tror jag att jag ska sussa en stund till jag med. Nicki snarkar så gott… Kram
———————————————————————————————–
21:51

Vilken dag vi har haft! Kanonväder hela dagen!
Vi startade kvart över elva eftersom vi fått reda på att det skulle bli fint väder klockan tolv.
På vägen upp stannade vi ganska ofta för att inte “ta slut” och för att ta ganska mycket kort. Ganska många gick om oss, däribland en pappa och hans sjuåriga dotter *haha*
Men vår allmänna inställning har ju varit att ta det lugnt och inte göra av med för mycket energi. Dessutom tog vi inte med oss så mycket “proviant” idag eftersom vi bara hade en mindre väska med oss. Tältet fick stå kvar över dagen.
När vi väl kom upp på toppen, ja innan dess också, va utsikten makalös. Jag har aldrig någonsin varit med om något så mäktigt! Och jag är så glad att jag fått dela den här upplevelsen tillsammans med Nicki och Jussie.
Nicki har varit jätteduktig. Hon är en riktig liten bergsget som tar sig fram väldigt bra även där det är som stenigast.
Uppe på toppen, på 1797 m.ö.h., skrev vi i en gästbok som låg i en tung järnlåda som va fastkedjad i berget.
För oss tog det ungefär 5 timmar att gå upp men bara 1 timme och 45 minuter att gå ner. Vid det laget började vi bli ganska hungriga eftersom vi bara haft torkat kött, torkade bär och nötter med oss upp.
De enda vi faktiskt gick om under hela dagen va en familj med ett tvillingpar på 5 år(Ture och Evert hette dom)…
Just nu har jag ganska ont i mitt ena knäveck, det ska bli intressant att se hur det mår imorgon. Ska smörja det med tigerbalsam.
Nicki har fått rulla sig i nästan alla snöhögar vi sett så hon har varit nöjd =)
När vi kom tillbaka till tältet lagade vi käk, idag blev det pasta carbonara. Eftersom vi knappt ätit något under dagen tog vi två påsar, vilket ska räcka till fyra personer. Vi åt upp rubbet på två!
Nä, nu tigerbalsam och sen ska vi borsta tänderna och sussa.
Imorgon knatar vi vidare mot Sylarna =P Nicki sover sen länge som en stock.

Puss & Go natt!

Block, penna, bok och kortlek är bra att ha med sig…

Världens finaste…

Genomtältfönstret kunde vi se några som va på väg upp mot toppen…

Dagens frukost. Varma koppen och finncrisp… Fina grejer!

Det är inte varje dag man får morgonpinka med den här naturen runt omkring sig…

Fjällvandringsnöje? Att ta kort på varandra när vi pinkar???

Jussie testar sina stavar…

Let’s rock that mountain!

Så vackert, trots att man här ännu inte ser toppen av Helags p.g.a molnen…

Nicki i sin fina sele, Ruffwear Webmaster harness…

Så va vi på väg upp då…

Nicki tog, som vanligt, täten…

Några hade varit kreativa…

Nicki är duktig på att ta det lugnt, och på så sätt spara energi, när vi tar en paus… Dutti tjej…

Fina, lila, små blommor…

Visst är det mäktigt att ta kort ur grodperspektiv?

Av någon underlig anledning va det ett staket långt, långt upp på fjället…

Äntligen fick vi se den vackra toppen sedan molnen hade skingrat sig…

Snygg, Snyggare, Nicki!

Ännu ett fint litet röse…

Nicki hittade snö… Rulla, rulla liten Nicki…

Underbart när vi börjar komma upp litegrann…

Ni har väl sett “Mitt i naturen”? Nicki kör sin egen grej och blir “ett med naturen” istället…

Ooooooh va mysigt!

Härlig bild på härlig hund…

On the top of the world…
Tur hon inte är höjdrädd…

Kärlek på hög höjd…

Toppen och en liten del av Helagsglaciären…

Panoramabild med Predikstolen(fjället i bakgrunden) och en liten del av Helags topp…

Så otroligt häftigt…

Jag är mållös, den här bilden är så vacker…

Några som nyligen varit uppe på toppen passerade oss när vi tog ännu en paus… Man ska inte slösa på energin =)

Jag och Nicki med Predikstolen i bakgrunden…

Jussie the dreamer…

Nicki hittade mer snö att äta, gräva en grop i och… givetvis… rulla sig i…

Jussie och toppröset… Härligt!

Sjuttonhundranittiosju meter över havet…
När livet är som bäst…

Å där trillade hon ner =)

Att stå ute på kanten vågade jag inte men att ligga och kika ner va riktigt häftigt!

Ture och Evert, tvillingparet på fem år, som vi senare gick om…

Den fina gästboken längst uppe på toppen…

Vårt bidrag… Åldern skrev jag bara för att tvillingparsfamiljen gjorde det =)

Glada “bergsbestigare” på 1797 m.ö.h

Den av misstag tagna bilden blev bättre än den avsiktliga så ni får se misstaget istället…

Bergsgeten(Nicki) på väg ner igen…

Vi såg nåt konstigt rödprickigt flygfä… Nån som vet vad det är?
Nån av mina blivande biologer kanske?

Vi blickar tillbaka på toppen och glaciären…

Jussie trodde vi va i Alperna och hade hade varit förutseende och tagit med sig stavarna…

En mycket hungrig Vanja fixar käk…

Efter sju timmar uppe på fjället va vi rejält hungriga så det smakade väldigt bra med Pasta Carbonara…

Efter middagen besökte vi fjällstationens lilla butik…

Vi köpte lite mer gas till trangiaköket, en förpackning knäckebröd och CHOKLAD till mig =)

Dag 3 Lördag 18 Juli

07:20

God Morgon Världen!
Vaknade för en liten stund sen av att jag va så otroligt varm. Kikade upp och så att Nicki låg under fleecejackan, tog av henne den och fick då en flämtande hund. Gav Nicki vatten och öppnade “dörren” så vi skulle få in lite luft. Vi gick sen ut och morgonpinkade. Som lite morgonsnack fick Nicki en bit torkad luftstrupe. Det sa bara försvinn =)
Jussie har vaknat lite lätt men vill nog egentligen sova en stund till. Vi har dock sagt att vi ska komma iväg i någonrlunda tid idag.
Solen skiner nu från en klarblå himmel, bara nåt litet moln.
Det är ganska häftigt att kunna titta ut genom tältet och se Helags. Tänk att vi va där uppe igår, på 1797 meters höjd över havet… Mäktigt.
Näe undra om vi ska käka frukost nu kanske så vi kan börja plocka ihop sen.
Som det såg ut skulle vädret va bra mest hela dagen idag. Härligt!
Nu kurrar magen. Puss & Kram!
——————————————————————————————–
19:50

Det har varit en ganska tuff dag idag. Mestadels för at våra kroppar har sagt ifrån en aning. Jussie har haft problem med domingar i sitt vänstra ben. Vi tror att det beror på att ryggsäcken trycker på någon ytlig nerv. Hans byxor har ganska tydliga sömmar som säkert trycker en del också.
Hihi, nu drömmer Nicki. Snarkar gör hon också.
Mitt främsta problem har, som väntat, varit mina knän eller rättare sagt mina knäveck. Senan är liksom för kort så jag inte kan sträcka ut benen riktigt.
Förutom det och att vi varit lite allmänt trötta så har det varit bra idag.
Vi har haft väldigt fint väder och naturen är givetvis underbar, vart man än vänder blicken ser man vackra fjäll.
Leden har varit väldigt bra också, fin stig så gott som hela vägen. Några vad har vi gjort och vid ett tillfälle tog mina skor in lite, lite vatten. Och dom som ska va 100% waterproof… ja just…
Nicki har varit ganska pigg idag, kan kanske ha något att göra med att det varit ganska mycket vattendrag och mindre sjöar… Badat har hon gjort flera gånger. Det är bra för då svalkar hon ju av sig lite också.
Vi har hittat ett fint ställe vid vattnet där vi slagit upp tältet. Klart bättre plats än föregående nätter då marken lutade en aning.
Idag åt vi chokladdryck, knäckebröd och torkad skinka till frukost. Jag kompletterade med en kåsa med nyponsoppa med mandelbiskvier i. Väldigt gott!
Till lunch blev det ungersk gulaschsoppa med två skivor finncrisp. Också gott.
Och nu till middag åt vi spagetti bolognese. Det va nog godast!
Vi kan bara konstatera att det mesta är gott när man vandrar ungefär 6-7 timmar per dag.
Vi har nu lagt upp en plan också.

Dag 1 Kläppen till Helags fjällstation, 1,2 mil
Dag 2 Toppbestigning av Helags 7 timmar
Dag 3 Helags fjällstation och halvvägs till Sylarnas fjällstation, 1 mil.
Dag 4 Halvvägs och sen vidare till Sylarnas Fjällstation, 1,1 mil.
Dag 5 Vilodag, välbehövlig sådan.
Dag 6 Om vädret tillåter, bestigning av Storsylen.
Dag 7 Från Sylarna och halvvägs tillbaka, 1,1 mil.
Dag 8 Halvvägs och tillbaka till Helags fjällstation, 1 mil.
Dag 9 Eventuellt vilodag.
Dag 10 Tillbaka till Kläppen, 1,2 mil.

Låter som ett vettigt upplägg tycker jag…
Nu snarkar Nicki gott igen. Jag ska nog fika lite, pinka natten och borsta tänderna för jag är väldigt trött nu(20:40)
Tack för idag Kroppen!

Nicki säger god morgon till en ny vacker dag…

Frukost =)

Jussie hade fått en “väldigt fin” solbränna från vår dag uppe på Helags. Numer kallad Helagsbrännan!

Knäckebröd med torkad skinka…

Nyponsoppa med mandelbiskvier e fina grejer, särskilt då det äts ur kåsa…

Dags att packa ihop oss…

Morgongäspen… Nicki är som sagt rätt bra på att “öppna huvudet”…

Hej då Helags!

Mot Sylarna i horisonten…

“Ett med naturen”…

Kolla kartan en sväng… Hur långt har vi kommit tro?

Jussie på väg över en liten bäck…

Min lilla badanka svalkar sig i sommarvärmen…

Det är märkligt hur naturen kan te sig… Eller hur Jussie? *hihi*

Nicki med Sylarna i bakgrunden…

Ett väldigt ambitiöst rösbygge…

Så va vi på väg in i Jämtland då. Jag som knappt noterat att vi ens lämnat det nångång. Jaha, så Helags ligger i Härjdalen och Sylarna i Jämtland…jaja…

Sida vid sida vandrar de tu… Mina tältsambosar under en veckas tid…

En bättre bild på Jussies “Helagsbränna”… Aj aj!

Ibland ser Nicki verkligen ut som en gammal, klok dam…
Robust och rejäl sådan…

Dags för lunch… Ungersk gulaschsoppa med finncrisp till…

Nicki fick en bit torkad luftstrupe…

Världens snyggaste hund…

Livet är bra härligt…

Det va så varmt att jag blötte ner min lilla handduk och knöt den runt huvudet. Det är viktigt att hålla huvudet kallt vet ni =)
Sen att man ser ut som en pajas det va ju en helt annan sak *haha*

Så vackert…

Mållös… igen… Underbara Nicki med underbar natur… Vad säga?
Det här är lycka för mig!

Nicki badade förstås…

Jag vet inte riktigt varför men denna bilden får mig att tänka på
“Farbror Bossssse” i Yrrol…
Jussie svalkade sin brända nacke med sin lilla, blå handduk.

Grymt skön powernap… *haha*

Stigarna va många gånger breda och fina…

Vi kom till en fin bro…

Tur vi slapp vada här…

Siste man över bron va just en man…

När mina ben verkligen inte orkade mer(hade sjukt ont i knävecken så benen knappt gick att sträcka ut) skyndade vi oss att hitta ett bra ställe att slå upp tältet på. Nicki vilade under tiden…

Jag la dagens middag i blöt innan vi hjälptes åt att slå upp tältet…
Gott med mat sen…

En underbart vacker natt…

Dag 4 Söndag 19 Juli

08:00

Vaknade redan klockan halv sju i morse av att det blåste och regnade. Det blåser fortfarande kraftigt men jag tror inte det regnar nu.
Vi har sagt att vi ska vänta tills vädret lugnat ner sig. Eventuellt tar vi en vilodag idag istället för imorgon. Det är ju inget nöje att vandra om det bara blåser och regnar.
Än så länge är det alltså ingen aktivitet här i tältet, Jussie somnade om där vid halv sju och Nicki ligger halvvaken. Endast tomten är vaken =)
Igår sa min kropp att den gärna ville ha en dags vila…
Idag känns den rätt okej, fast jag har ju varken gått eller belastat den än. Lite ont i halsen har jag idag.
Tror jag ska blanda mig en kopp C-vitaminbrus med apesinsmak och sen ta en emser. Kanske läsa lite bok. Fan jag är ju hungrig! Och pinknödig. Kanske jag måste masa mig ut iallafall. Pinka och fylla på vattenflaskorna så vi kan fixa lite frukost. Puss & Kram så länge!
——————————————————————————————-
09:07

Oooh sa gött det va med frukost! Idag blev det nyponsoppa med mandelbiskvier. Gott! Jag kokade en halvliter nyponsoppa, tyckte det va lika bra att äta ordentligt på en gång.
Jussie sover fortfarande. Det ser lite kul ut för han har trett en tröja PÅ huvudet för att inte frysa om “svålen”.
Nicki tycks också va nöjd med att vi vilar idag. Hon har också ätit frukost och sover nu igen, liggandes tätt intill mig. Hihi, nu snarkar hon. Gotjejen min!
Hon börjar bli så grå min lilla sötnos.
Damn, jag måste pinka… igen!
Jaja får väl göra det då. Sen tänkte jag läsa lite i min bok, Champagneflickan av Caroline L Jensen.
Hej så länge!
——————————————————————————————-
11:06

Jussie sover fortfarande, han behöver nog det…
Själv har jag nyss varit ute och pinkat… igen. Och när vi(jag och Nicki) sen skulle gå in i tältet igen gick Nicki och la sig på min sovsäck. Så nu har vi bytt plats. Hon ligger nerbäddad i sovsäcken, på mitt uppblåsbara liggunderlag och jag ligger på hennes fäll med fleecejackan på mig.
Vad gör man inte för sin älskade gamla hund?
Smeker henne lite på tassen och stoppar in handen i sovsäcken för att känna att hon har det varmt och skönt. Oj vilket känslosvall!
Jag älskar Nicki så otroligt mycket så det går inte att beskriva. Hon är den individ här i världen som står mig absolut närmast. Åsså Mamma förstås!
Det klias lite överallt av alla myggbett, trots att vi använt både Djungelolja och Nordic summer, ett tjärbaserat myggmedel. En del myggor är enorma här. Jävla kräk! Nu ska jag ta mig en chokladbit och läsa en stund till.

Pussar & Kramar
——————————————————————————————–
12:37

Mannen i sovsäcken bredvid sover FORTFARANDE och jag har precis varit ute och pinkat för trettielfte gången idag. Boken är bra men det börjar bli trist att va vaken ensam.
Min mage vill bara äta upp det mesta jag ser men vi måste ju hushålla med den mat vi har… Ska återgå till boken nu. Kram!
——————————————————————————————
19:13

Efter middag(pasta med broccoli & ostsås), bokläsande och lite snackätande ligger jag nu här i min sovsäck igen. Jag börjar bli jävulusiskt uttråkad av en helt stilla dag i ett tält.
Några vandrare har passerat vårt tält gående på leden som bara är ett stenkast ifrån vår tillfälliga boning. Vi säger att det är vår trea på Hilleberg(tältmärket).
Må ju dock säga att det är ett förbaskat bra tält vi bor i, som håller både oss och våra saker torra.
Jag känner mig ganska äcklig idag efter fyra dagar utan någon form av dusch eller tvätt. Den fysiska ansträngningen och värmen igår gör ju inte mig, eller oss, fräschare. Inte heller doften av djungelolja, tjära och tigerbalsam.
Men jag har ju inte väntat mig att va nyduschat fräsch heller.
Nu ska jag läsa en stund till, suga på en emser och sen kanske vi spelar lite kort.
Tjing så länge…
——————————————————————————————–
22:13

Nu har vi spelat lite kort. Jussie vann. Kvällsfikat har vi också gjort. Jussie drack nyponsoppa med knäckebröd till, Nicki fick en luftstrupe och jag drack choklad med knäckebröd.
Jag har kokat mig en kopp te(kvällsro) och tänkte med den och boken försöka skapa en mysig känsla.
Det har varit en rätt tråkig dag idag. Jag har aldrig förut spenderat en hel dag i ett tält. Men sämre kan man ju ha det…
Puss & Go natt!
Imorgon ska vi vidare mot Sylarnas fjällstation och där med basta!

God morgon?

En halvliter nyponsoppa med mandelbiskvier till frukost. Mumsigt!

Nicki i min sovsäck… Myspys =)

Don’t disturb!

Morgongos i tältet…

Champagneflickan, min räddning en regnig dag som denna…

Dag 5 Måndag 20 Juli

08:01

Det har regnat hela natten och regnar nu också. En ganska kall natt har det varit så jag har sovit med strumpor och underställströjan. Har sovit jättegott!
Innan vi somnade riktigt drog jag in Nicki i sovsäcken. Ooooh så mysigt!
Till slut tyckte hon nog att det blev för varmt för hon gick och la sig på sin fäll igen.
Fan va det regnar! Och jag som va taggad på att vandra vidare idag, två dagar stillasittandes i ett tält vetefan om jag klarar…
För diskutera det med mannen i sovsäcken bredvid. Fan va deprimerande…
Det hade liksom känts bättre om vi varit vid någon av fjällstationerna.
Här är vi ju som fast om det ska regna så här. Utom möjlighet att fylla på några matreserver. Nog för att vi fortfarande har rätt mycket mat kvar men ändå.
Min choklad kan ju ta slut =P Och då blir jag ju deppad på riktig =)
Ska läsa lite bok nu… Kram!
———————————————————————————————-
12:04

Vi har nu kontaktat omvärlden och fått reda på att det kommer regna hela dagen… Vad säga… suck.
Dessvärre verkar det inte bättre än att det ska regna imorgon cokså, åtminstone till klockan 18.
Den tillfälliga planen är nu alltså att spendera ytterliggare minst ett och ett halvt dygn i tältet. Skittrist ja visst…
Men hellre det än att börja en vandring som åt vilket håll som helst är cirka en mil och efter en kort stund va både blöt och kall. Här är vi åtminstone torra och varma.
Om det nu blir så att vi kommer iväg först på onsdag(dag 7) eller möjligen imorgonkväll blir det nog så att vi väljer att glömma Sylarna,tyvärr, och istället gå tillbaka till Helags.
Nu väntar Caroline, huvudrollsinnehavaren i boken jag läser, på mig.
Regnet smattrar mot tältduken och Nicki har lagt sitt huvud över mina ben.
Hej så länge…
———————————————————————————————
14:38

Vi har precis käkat lunch, en ganska vattnig sopphistoria som kallades Americana. Med små frikadeller som mest likande hundfoderskulor.
Just nu är tristess det bästa ordet att beskriva tillvaron med.
För att dämpa tristessen får jag ett extremt matsug. Skulle nog kunna äta mer eller mindre konstant just nu. Mest är det choklad jag vill ha, men har bara 9 rutor kvar av den kaka med Schweisernöt som vi köpte i Helags.
Kanske får jag tre rutor till idag så har jag kvar sex stycken tills imorgon.
Har bara 100 sidor kvar av min bok om den svenska strippan i Köpenhamn, som kallar sig Vicky men heter Caroline.
Nästa ljuspunkt blir väl när vi ska äta middag och för första gången testa våra “proffsvandringsmat” eller trekkingmat.
Nu vill jag vet mer om hur det går för Vicky, om hon bestämmer sig för att sälja sig eller inte…
Kram & Gos!
———————————————————————————————-
20:34

Nu sitter vi och väntar på att maten ska bli klar, idag blir det Curryris med kyckling. Sån där Adventure Food. Luktar riktgt gott faktiskt.
Jag har sovit bort hela eftermiddagen och det är väl lika bra.
Vattenmassorna i den ganska breda ån har stigit väsentligt sen vi kom hit. Inte så konstigt med tanke på att det regnat mest hela tiden.
Snart är maten klar. Sen ska jag läsa ut min bok *snyft* så vi kan byta sen Jussie har nämligen läst ut sin.
Jag saknar katterna just nu… Tänk att ha en varm och go Findus eller för den delen Minna eller Nemi tätt intill sig nu. Tack för att ni finns katterna!
Mamma kommer hem snart!
Puss!

Fråga inte hur jag blev så där…

Vi jobbade på att hålla humöret uppe trots allt regn och stillasittande…

Vilken tur att allt det där blöta stannade på utsidan av tältet…

Dag 6 Tisdag 21 Juli

Jag skulle gissa att klockan är runt niosnåret på morgonen, vill inte starta mobilen för jag har rätt så lite batteri kvar.
Har precis mumsat i mig en chokladruta, det va gott! Jag åt aldrig upp min ranson igår så idag får jag lite mer =)
Ligger här i tältet mellan Jussie, som sover(ovanligt va?), och Nicki, som förvisso är vaken men ligger nerbäddad under min fleecejacka. Den är förresten otroligt hårig, i det närmaste motbjudande till och med för en som är så härdad som jag.
Det har regnat och blåst som fan i natt också… Jag börjar snart bli lite orolig för dom där vaden vi måste göra på vägen tillbaka imorgon. Med tanke på hur mycket vattnet har stigit här lär det ju ha stigit en hel del på andra ställen också.
Har lite ont i ryggen idag, inte så konstigt kanske efter två dagar liggandes på ett liggunderlag, må det va ett rätt bra sådant men ändå.
Nu är jag lite sugen på frukost, men vattnet är slut så jag måste ut i regnet innan det kan bli möjligt.
Shit va jag är uttråkad! En dag till i tältet… buhu…
Ärligt talat börjar jag se framemot att komma hem nu…

Kram från tältfröken som längtar efter tre små pälsbollar…
——————————————————————————————
13:54

Nu är vi vakna allihop. Jag har hunnit bli stucken av en geting(tur jag inte är överkänslig), diskat och fyllt på vatten. Jussie har precis lagt maten i blöt. Idag blir det Pasta Spinaci, pasta med spenat och krämig ostsås. Den luktar godare än gårdagens pasta med broccoli och ostsås.
Jag har fått ett sms av Morgan också, där han hoppas att vi har bättre väder än dom hade i Östersund. Tack för omtanken Morgan… Men vad säga dag tre i ett tält.
Ett stort tack till Hilleberg som gör rent ut sagt skitbra tält vore kanske på sin plats!
Nu ska jag krypa ner och vänta på att maten svält lite så vi kan koka den sen
Magen kurrar…
——————————————————————————————-
17:29

Nu håller vi på att packa ihop oss. Sen bär det av tillbaka till Helags! Tjing!
——————————————————————————————
23:21

Prick klockan 18 lämnade vi vårt förra boställe. 3,5 timmar tog det att gå den mil som vi hade till Helags.
Nu är vi alltså här. Tältet är uppslaget, maten i magen och ögonen “tröttsvider”.
Det blåser ganska mycket och det kändes som jag skulle förfrysa händerna när vi skulle slå upp tältet.
Jag och Nicki ligger och trängs i min sovsäck. Undrar hur länge vi står ut me det *hihi* Varmt blir det ju iallafall. Det sägs bli ner mot en ynka plusgrad imorgonbitti så det är bäst vi håller oss varma.
Imorgon ska vi hem!

Kram & Go natt från sovsäcksdelarna =)

Jussie med mygghatten är nu på väg att lämna vårt tidigare “hem”, under tre regniga dagar…

Hur gör jag för att inte bli blöt nu då?

Dag 7 Onsdag 22 Juli

9:12

Holy va varmt det är i tältet! Nicki har gått ut och ligger strax utanför tältöppningen. Jussie sover fortfarande, är ni förvånade?
Vi har satt tältet så att vi bara kan sticka ut huvudet så ser vi Helags topp, gu så fint!
Vädret är härligt också, en blå himmel med bara lite tunna moln på.
Varför ligger jag här inne när jag kan sitta ute i morgonsolen?
*går ut och sätter mig på den extremt håriga fleecejackan*
Så där, det va bättre.
Hihi, nu ser jag två morgonpigga som lämnar sitt tält, också ett Hilleberg. Otroligt bra tält det där. Vårt stog ju emot tre dagars regn och håller bra även i hård vind. Vill också ha ett Hilleberg.
Haha, det va ju väldigt passande att Nicki skulle fälla nu när vi tältar. ALLT är hårigt, men va fan, det är sånt man får ta.
Gu va skönt det va ute nu. Jag har förresten fått kattrapporter från mormor, via mamma. Mormor hade träffat Findus och Nemi men inte Minna. Hon är väl ute på något äventyr igen då, hoppas hon kommer hem snart.
Hihi, ikväll ska jag sova i min egen säng! Wohoo!
Jag och Jussie ska lägga samman alla bilder vi tagit under vår tripp också. Jag gissar att jag har tagit mellan 4-5 hundra bilder. Jussie kanske mellan 3-4 hundra. Kul kul!
Givetvis blir ju inte alla bra men ändå. Det är det som är så bra med digitala bilder.
Näe, om jag skulle diska upp det vi åt på och med igårkväll kanske, i det skitkalla vattnet…
Nu rör det sig lite folk ute på fältet här, vissa är på väg mo Sylarna och några ska säkert göra toppbestigningen. Härligt väder för vilket som.
Nu… diska… magen kurrar.

Kram så länge!
———————————————————————————————
12:30

Nu har vi packat ihop allt och ska precis knata bort till fjällstationen för att slänga lite skräp och kanske köpa lite choklad till chokladgalningen(mig).
Sen bär det av mot Kläppen och väntande EET! 1,2 mil here we come!

Puss & Kram!
———————————————————————————————
15:34

Nu har vi knatat på ett tag och jag gissar att vi gått ungefär 8 km, 4 kvar.
Vi har sett mycket hundar idag. Bland annat en border collie, en boxer,en gråhund, två labradorer, en blandis och en dvärgschnauzer.
Just nu har vi stannat för att äta middag, sista måltiden ute för den här trippen. Carbonara blir det idag, ska bli gott.
Nicki har marscherat på bra idag och när jag sagt att vi ska hem till katterna har det gått ännu fortare. Badat har hon gjort också.
Snart är maten klar…

Puss & Kram
———————————————————————————————
22:10

Nu är vi hemma! Trött som fan men nöjd. När vi kom till Svensta va vi på Ica och handlade lite och körde sen hem Jussie. Jag och Nicki följde med upp och hälsade lite på lille Felix. Det märks att han har växt under den här veckan vi varit borta.
Det blev en rätt tuff vandring idag för mitt vänstra knä och höft ville inte alls med mig. Till slut va jag tvungen att ta en smärtstillande.
Nicki är den som har fått dra det tyngsta lasset(mig) idag. Tack för draghjälpen Nicki!
Det va en väldiigt knepig känsla att sätta sig och köra bil efter att inte ha kört på en vecka. Häftigt att bilen rullar fortare om jag trycker lite på den där pedalen längst till höger *haha*

Puss & Go natt!

Älskade Hilleberg…

Morrn morrn =)

Idag käkade vi frukost ute. På menyn stog Veneziasoppa…

Livet är härligt när man kan sitta ute och äta frukost…

Nicki hjälpte mig att plocka ihop våra saker…

Underbara älskade Helags…

*Vink vink*

Vi lämnar fjällstationen bakom oss, för den här gången…

Tack desamma =)

Nicki tog sig ett dopp *Wohoo*

Vadå snart tio år?

Jussie…

Jussie fick syn på en extremblå blomma. Visst e den fin?

Det va mycket folk som va ute och fjällvandrade denna vackra dagen…

8 kilometer kvar…

5 kilometer kvar…

Mitt knä och höft ballade ur riktigt, så pass att starka smärtstillande va enda lösningen… och en stunds vila förstås…

Nicki drog det tunga lasset… mig…
Mitt vänstra knä och höft vägrade samarbeta med mig…
Creds till Flexikopplet(i chihuahuastorlek) som ska klara en hund upp till 3(?) kilo, jag och min packning låg väl på närmare 75 kilo…

Inte långt kvar nu…

Tillbaka på parkeringen igen…

Ett kärt återseende av älskade EET, i synnerhet för mina trötta ben…

Epilog

Årets fjällvandring va, precis som förra gången, mycket lärorik. Det va en otrolig upplevelse att bestiga(inte betäcka *haha*) Helags. Att vi sen skulle spendera två och en halv dag i ett tält hade vi ju inte räknat med men det är som sagt sånt man får ta. Vädret kan ju ingen styra över.
Jag må dock erkänna att det känns lite snopet att vi aldrig kom till Sylarna, det känns lite som ett misslyckande. Men det går ju fler tåg…

Jag vill hjärtligt tacka Jussie och Nicki för den fantastiska veckan uppe i fjällen!

Många kramar till er alla!

Lördag, Viper väckte mig vid halv åtta och ville ut, snabbt på med kaffe och kläder, ut med hundarn och sedan gick dom och lade sig igen, själv satte jag mig i solen och tog morgon fikat. Det är ju rätt så mysigt att gå ut och sätta sig utanför husvagnen, det enda som hörs är hur vinden som susar i träden, fåglarna som kvittrar, svalorna som sveper över huvudet, fåren bräker, nötkreaturen råmar och tran paret på fältet. 

Vi var i väg och hälsade på alla som har kommit till folkracebanan och som ska sova där under Gotlands folkracefestival, då passade vi på att satta upp vårt tält som vi ska ha under folkrace tävlingen, det är så skönt att ha det, hundarna får ligga i lugn och ro och vi får tak över huvudet om det skulle regna och skydd för solens starka strålar så man inte bränner upp sig. Efter det fick hundarna springa på banan vilket dom tyckte var jätte mysigt.

Måste ju bara visa, hästen som var jättefarlig när vi kom, och vad vi har för vyer utanför husvagenen

Nu tar vi en paus ifrån semestern. Det har slitit lite på oss att vara borta så “länge” nu så vi åkte hem ett tag. Första veckan av semestern har vi spenderat i Västervik, först hos Andreas pappa i en stuga mitt på ett berg vid Östersjön som hette Klubbudden för att de klubbat sälar där. Vackert.  Tisdagen och framåt var vi hos Andreas mamma mitt i stan. Där fick vi låna deras andra hus och en stund kände vi oss nästan som en riktig Svensson-familj med hus och bil och allt. Just ja, vi hämtade ju vår bil samtidigt, en Volkswagen Passat har vi nu. Underlättar hela vår fortsatta semester faktiskt. Vill ni se lite bilder? Vi har haft rätt kul så det var svårt att välja ut få bilder, men jag hittade lite guldkorn!

Idag behövde jag definitivt inget solskydd. Igår tittade vi på väderprognosen och bestämde att vi skulle sola och bada idag. Idag när vi såg hur vädret såg ut IRL bestämde vi oss för att åka ner till sta’n för att kolla runt lite och sedan gå och se ‘Änglar och demoner’ kl 15.00 på Sveriges bästa biograf. Så mycket sol och bad blev det.

Kolla runt innebar att plånboken blev lite tunnare, å andra sidan fick fötterna något nytt att vandra omkring i. Converse – säger inget mer.

I lördags var vi ute på Amundön, varmt och underbart väder. Vattnet var minst 22 grader dessutom så det var ingen hejd på badandet i det salta vattnet. Vi badade i Kalmar också. Vattnet är väldigt olika i Östersjön jämfört med Kattegatt (om det nu är Kattegatt utanför Amundön – ni vet, min uppfattning om geografin och världshaven). Här salt, östkusten inte speciellt salt, men letar man efter lite sälta så kan man känna det någonstans långt, långt inne. Det påminde mig om min barndoms somrar uppe i Örnsköldsvik och Genesön. Göteborgaren som var med tyckte däremot att det var lite läskigt. Men det var inte det jag skulle skriva om.

I lördags på Amundön ligger vi i värmen och njuter. Då kommer två killar gående med sin hund, en Jack Russel. Kent och jag börjar så smått en liten diskussion som gick ut på att man inte ska ta med sig hundar ut till badstranden när det är varmt och det inte finns någon skugga. Började så smått bli lite orolig över att hunden skulle lida i värmen. Ack vad vi bedrog oss!

Först packar de upp sina filtar och lite annat småkrafs, typ termos mm. Sedan hux flux, flyger ett litet tält upp, lätt som en plätt. Mäkta imponerad och förvånad undrar jag vad farao det är för litet tält de fick upp på ett par minuter. Jo, det var givetvis ett tält till vovven så att hon skulle få skugga. Efter tältet kom vattenskålen och vattnet fram.

Hunden hoppar in i tältet som har öppningar som liknar någon typ av fönster på alla fyra sidorna. Den ena sidan är öppen  för att hon ska kunna gå in och ut. Där ligger hon i skuggan och kollar in omgivningen. En pigg liten hund som hette Rut. Vi pratade lite med ägarna och vovven när vi gick förbi för att ta ett av våra salta dopp.

Nu har jag letat lite på nätet och hittat några olika tält för hundar och katter. Hade överhuvudtaget ingen aning om att de fanns tält för hundar och katter. Måste ändå säga att jag är hyfsat uppdaterad på i alla fall kattmöblemang.

Ruts tält såg mer ut som tältet till vänster.

Det va bra att sova några timmar mitt i dan idag. Har haft lite energi ikväll iallafall. Halsen gör fortfarande ont med det e inte riktigt lika illa som i morse.
Hur blir det där nu då? Kan man säga imorse trots att det egentligen va igår eftersom klockan e en bra bit över midnatt?

Jag tänkte ge er lite bider från igår och idag…

Nicki är väldigt förtjust i Bebbens(Jussies katt) kattungar men tycker det e ytterst obehgligt när jag lägger en liten kattunge på hennes rygg…
Men det ser ju så roligt ut =) Snäll som ett ljus är hon ju givetvis också mot dom små… Även om det ser lite brutalt ut när hon har halva kattungen i munnen *haha*

Den här lille killekatten e min favorit =) Han är jättefin, väldigt framåt och tycks inte alls va rädd för Nicki… Nån som har något namnförslag?

Trots min onda hals räknar vi med att vi är fit for fight på måndag. Ikväll testade Jussie att slå upp tältet, för att se så att allt fanns med…

Och det gjorde det =) Det här tältet är “en aning” större än mitt *haha*

Mitt huvve e mest bara inställt på förberedelser inför vandringen just nu…

För en stund sen ställde jag in köttet, som ska torkas, i ugnen… Först är det skuret i små tärningar och sen får det ligga i varm saltlag med mycket enbär.
Jag älskar enbär! Sen går köttet i ugnen i mellan 12 och 24 timmar, på 75-80 graders värme och med ugnsluckan en aning på glänt för att det ska komma in luft. Annars bli köttet bara stekt…

Och det börjar redan lukta gott! Mums!

Dags att sova nu, det är ju en dag imorgon med… *myggjävlar grrrr*

Kram & Go natt, min skatt!

Det regnar och det regnar, fortfarande. Tänker på mitt lilla barnbarn som är ute på läger och ligger i tält. Snart är det väl som att tälta i en simbassäng. Fast jag minns när jag själv var i den åldern och fick åka på scoutläger. Inte sjutton brydde vi oss om att det regnade ibland, man hade ju så mycket annat att tänka på. Det känns som om man är stenålders, mitt barnbarn delar tält med en flicka och två pojkar. På min tid var det flick- och pojkavdelning, fast visst hände det väl att man förirrade sig in på pojksidan, eller tvärt om, när inte ledarna såg. Varje morgon var det inspektion av tälten, och ordningen i tältet premierades med ett plastband som knöts fast i tältlinan. Förmodligen syntes det på färgen hur ordentlig man varit, men det kommer jag inte ihåg. På dagarna var det diverse uppdrag som skulle utföras. Vi byggde spis, bord, bänkar och torn mm. Allt surrades med rep, inte en spik fick användas. Här fick man tillfälle att praktisera alla knopar man övat på hemma under vintern. Min patrull hette Eldslågan och vårt patrullrop var: “Eldslågan kan vara farlig ibland, om man ej aktar sig vid en brand”. I vår röda fina patrullkista fanns yxa och såg och en egen patrullflagga hade vi också tillverkat. Flaggstången var ett träd vi sågat ner och barkat av, själva flaggan var av en bit läder som vi målat en eld på och flaggan fästes i stången med hjälp av ett lädersnöre. Ja, det var tider det. Massor av roliga minnen kommer till mig när jag sitter här och tänker tillbaka. Mycket nyttigt fick man lära sig också.

Men det händer mycket roligt i nutid också. Har nyss kommit hem från Floda där jag tillsammans med båda mina spelmanslag haft en trevlig stund. Vi har spelat och fikat och så spelat igen. Man vill inte riktigt sluta när det är så kul. Sen är det lite svårt att varva ner när man kommer hem efter en spelning också. Det spelar i mitt huvud och tårna vickar i takt till något som bara jag hör. Ja, sånt borde man kanske inte tala om, för då anses man väl som lite konstig, men sån är jag! Just idag kan emellertid alla förstå varför mina tår har svårt att vara stilla, för nu sitter jag här och njuter med en kopp ingefärste och lyssnar till en cd-skiva som jag fick av en vän nyss. Det är alldeles otroligt vad en del kan åstadkomma med sina instrument, här ligger man i lä! Jag tröttnar aldrig på att lyssna till den här musiken, den är som balsam för själen. Och danssugen blir jag också, skulle vilja knyta på mig dansskorna och ge mig ut i dansens virvlar, men det får allt bli en annan dag. Ikväll nöjer jag mig med att lyssna. Godnatt mina vänner!

Jag har varit så sugen på att komma ut och sova i tält hela veckan så igårkväll kunde jag hålla mig längre. Dessutom ville jag ju testa min nya sovsäck förstås!

Efter att ha traskat en bit, över blötmarker och genom skogen kom vi så ner till Ljungan. Det började regna lite lätt och jag ville hitta ett bra ställe att slå upp tältet på. Hittade ett vindskydd nere vid Ljungan, strax intill det slog vi upp tältet, bäddade för natten och satte oss sedan i vind(och regn)skyddet…

Skev lite i mitt block som jag hade med mig…

“12:e juni -09

Bilder från imorse…

Nyvaken… Sovsäcken får mycket väl godkänt för jag har sovit jättegott till ljudet av regnet som smattrat på tältduken i natt… Varmt och skönt…

Mitt tält är av märket Jack Wolfskin och deras symbol är ett tassavtryck. Passar väl mig?

Nicki sov gott på vår fårskinnsfäll framme i huvudändan… Och under natten hade hon min fleecejacka över sig, så hon har nästan sovit i sovsäck hon med =)

Jag släppte ut Nicki så hon skulle få morgonpinka men det ville hon inte. Hon satte sig och lekte Ior istället =)

Tittut! Skönt att kika ut ur tältet på morgonkvisten och se Ljugan en liten bit från tältet…

Vårt tält e pyttelitet =) Ett riktigt enmannatält… Jack Wolfskin Gossamer heter det. Det räcker åt mig och Nicki iallafall. Det väger bara cirka 1 kilo, ett extremt lätt tält med andra ord!

Det här är min bästa vän! Som följer med mig i vått och torrt! Du är underbar Nicki!

Nu e det dags att ta en välbehövlig dusch(har svettats rejält i natt = bra och varm sovsäck) och sen rulla in mot stan. Ikväll blir det dans på Aspåsnäset(Jannez spelar) med Lars-Erik…

Gos gos!

Japp, då var det avklarat då…första sommarcampen i Norrköping, men absolut inte den sista……..

Vi åkte redan på torsdagen, jobbade till 12 sen hem och packa det sista och iväg….Tur Madde och Staffan hade husvagn att stoppa in allt i, det blir ju en del när man ska tälta och med det vädret som var måste man ju tänka på att ha ombyten med ifall kläderna skulle bli blöta….

Det var inte så  hemskt många som kommit när vi tuffade in, till Yxbacken, Pernilla “Pillan” Wibergs hemvist. Det var här hon startade sin karriär minsann, det var nästan så man kände sej lite andäktig trots bristen på sportintresse…*garv*…..så vi kunde välja en bra plats för både tält och husvagn, sen var det bara att sätta igång. Jag och Staffan hjälptes åt med tältet, men det var tack vare Madde som vi listade ut hur fiberbågarna skulle sitta. Sen tog det ju inte lång tid att få upp tältet. under tiden satt Bella bunden en bit ifrån och kikade.

Nytt och lite läskigt.....

titta vi lyckades! Tältet rest och klart....

När vi väl kommit i ordning så traskade vi ner till cafeterian och kollade läget, pratade lite med dom som fanns där, och registrerade in oss.

Madde med lilla söta Nellie.....

Sen hände väl inte så mycket mer den kvällen, Madde, jag och Staffan plockade fram selar och lånade kedjor och drog iväg på en DW-runda. Tyvärr var Bella lite trilsk, så när vi kom till en rätt brant backe så ville hon inte gå längre, hjälpte inte hur jag försökte, så vi hade bara att vända om……väl tillbaka så stötte vi på Madde och Staffan så småningom , som undrade vart vi tagit vägen såklart….

mycket järn i vattnet....

Bella på första träningsrundan vid Yxbacken

Bella sussar gott.....

Fredag
Fredag morron vaknade jag först strax före 6,  funderade ett tag om jag skulle hänga på gänget som skulle bestiga Pillan-pisten, men la ner tanken. Låg och halvsov en timme till, sedan var det dags att besöka toa kände jag, så jag tog Bellan med och knatade ner till cafeterian. Passade på att ta lite frukost också, vi var visst först där som det såg ut…sen var det bara att vänta på att klockan skulle bli 8, då det var samling i fiket för information och officiellt öppnande av sommarcampen. Knackade på och  väckte Madde….
Sen hämtade vi selen och knatade iväg till första passet. Man delade in ossi 3 grupper, och sen skullevi rotera på 3 olika pass. Första passet för vår del var vardagslydnad, och det var jättnyttigt. Jobbade mycket på kontakt, och Isabell som vi hade, var verkligen jättbra som instruktör! Lydnad är ju viktigt sedan när man börjar med dragandet framför vagnen…fick en hel del bra råd och tips av Isabell….

en av k*klasskompisarna*, snyggingen Paco

Inte bara stora musklehundar kan kära WP minsann....

Lilla fina Luna.....

Sen var det dags för vagnsträning. Alla hundar som deltog i de här grupperna var ju nybörjare, och de flesta hade aldrig provat att dra en riktig vagn förut. Vi hade jättebra instruktör, lugn och fin, som förklarade mycket noga. Bella skötte  sej utmärkt hela tiden,  och gjorde ett par riktigt fina drag faktiskt! *stolt*

Luna provar vagnen....

Som sagt, inte bara stora hundar....här en Jack Russel.

Sen var det dags för lunch och det var ruskigt var fort förmiddagen gått! På eftermiddagen var det dags för Funpull, en sorts nybörjartävling, för de nya hundarna. Det är mer som en träningstävling, för att de ska få vänja sej vid tävlingsmomentet och känna på hur det går till. Tyvärr så gjorde vi fiasko, Bella blev plötsligt rädd förvagnen och krånglade, och det blev bara ett drag för vår del. Men det var inte Bellas fel, det var jag som var klantig. Hon gjorde nog så gott hon kunde. Hon fullföljde draget, men det tog tid med allt krångel så man tyckte det var bäst att vi avbröt. Och det kunde jag hålla med om…..Bella var nog ganska trött vid det här laget också, och det gjorde sitt till. Alla nya intryck….

Vi hängde inte läpp så länge för det utan tillbringade resten av eftermiddagen med att titta på resten av Funpullen, och sedan blev det lite andra roliga grejer, som Uphill  Sprint och Speed Pull. Hade Bella varit på bättre humör hade jag anmält oss, men nu vågade jag inte, eftersom hon tjurat under Funpullen. Men blir det Uphill Sprint nästa år, lovar jag att dom kommer att få en match, för Bella är ruskigt snabb!! Gäller bara för matte att hänga med också….*skrattar*…

Jumjum kör Speedpull

Uphill Sprint gick nämligen ut på att man skulle sätta hunden för att sedan knata en bra bit upp i en barnskidbacke, föratt sedan kalla inhunden och få den att kuta 100 m på så kort tid som möjligt….hade varit nåt för Bellsan! Speed Pull gick ut på att hunden skulle dra halva sin vikt efter sej uppför en serpentinbana i backen på kosratast möjliga tid….kul grenar båda två…
Det blev dock lite långdraget så jag och Bella beslöt oss för att krypa in i tältet och ta en tupplur. Bellsan somnade nästan på en gång och snarkde som bara den…..stackars liten!
Efter tuppluren var det middag, och sen beslöt jag att ta Bella med till barnbacken och prova på Speed Pull, när det var lugnt och ingen där. Och nu gick det kanonfint! Det var tydligen välbehövligt med tuppluren, för nu var fröken piggare på allt…..Madde kom också och körde med en av hundarna en stund….fast det grämde mej lite att vi inte kunnat delta under själva tävlingen, jag vet att om Bella varit på rätt humör så hade hon gett dem en match…men men…det blir säkert fler chanser…
Efter den träningen tog vi en promenad upp till Ågelsjön, som jag hört talas om genom en MSN-kompis som bor utanför Norrköping. Det var väldigt vackert där, det går vandringsleder runt hela sjön.
…Bella plaskade runt lite men jag ville inte låta henne bada helt, eftersom hon nyss fått på sej fästingmedel…men hon verkade nöjd med att plaska i till magen…

Bella spanar ut över Ågelsjön

När vi kom tillbaka så knatade vi ner till cafeterian och tog lite kaffe, sen satt vi runt elden där och pratade lite med folk en stund…..

Trött och frusen, då är det skönt med ett täcke...

Vid 23-tiden var vi  dock så trötta att vi tyckte det var dags att knata hem till tältet och sova….

Lördag
Natten till lördagen var inte kul kan jag ju säja. Det var ruskigt kallt, måste ha varit runt 0 grader under natten….jag hade 4 lager tröja på mej, och var glad att jag hittat en dunsovsäck som i alla fall skulle klara -5 grader. Jag frös väl inte direkt, men det kändes ju att det var kallt, och den kalla luften fläktade mot ansiktet hela tiden så det gick inte att sova. Bella hade jag lindat in i sitt sovtäcke så knappt nosen stack fram för att hon inte skulle frysa. Sen låg jag så tätt intill jag kunde för att värma henne. Den kalla luften störde,så till sist drog jag tröjluvan över huvet, kröp ner helt i sovsäcken och drog åt så mycket jag kunde så det till sist bara var ett pyttehål för munnen. Då blev det varmt och skönt….nu gick det i alla fall att sova, även om sömnen var lite orolig. Jag var glad när det var morron och man kunde traska ner till fiket och få lite varmt i sej kan jag ju lova……

Efter frukost satte jag på Bella selen och så tog vi en morronrunda med 15 kg kedjor släpande efter…Bella var jätteduktig!

Resten av Lördagen var det inget särskilt för mej och Bella att göra utan då var det tävlingar för dommer vana hundarna, även om några gjorde sin tävlingsdebut….så vi kunde glassa omkring hur vi ville….men självklart ville vi ju kolla in Madde och Jumjum när dom tävlade…och medan vi väntade på det satt vi och beundrade alla vackra vovvar som fanns på området….

Madde och Jumjum på väg till tävlingsarenan

Och jag tänkte för mej själv, att alla som har fördomar om kamphundar som slåss och biter andra hundar, dom skulle besöka en sån här tväling. För trots att det var säkert runt 100 hundar på området så var det aldrig några problem med bråk.  Alla hundar samsades, visst fanns det vissa som hade svårt med andra, men bråk var det aldrig. Man hade t om hundarna med sej in i cafeterian, och det kunde vara 5-6 dstycken samtidigt….inget gruff alls.

Bara glada, vackra, underbara, lyckliga hundar med sina trevliga, kunniga och seriösa ägare. För en som jag, somär totalsåld på dessa underbara raser, fvar det ju nästan som himmelriket. Vart man än vände sej så såg man en vacker, härlig hund…..
Nåja, det gick bra för Madde med Jumjum, han tog faktiskt hem sin klass! Grattis Madde!! Han är suverän, Jumjum…..grymt duktig!
Vi gjorde inte så mycket jag och Bella mer än kollade in alla fina vovvar och tävlingarna, tog nån promenad…men Bella var nog rätt nöjd med att bara få koppla av tror jag. Hon låg en hel del i tältet och smög, och jag satt utanför och kollade, för vi hade utsikt direkt på banan.
Vi tog en sväng till sjön under eftermiddagen, och på kvällen tog vi en lång promenad, och precis när vi vänt hemåt, så började det regna såklart! Jag var glad över min nyinköpta regnjacka faktiskt….
Vi var trötta båda två, så vi la oss tidigt….

Söndag
Söndag var sista dagen, och inleddes med ett seminarium som hölls av en polishundförare, det handlade om hunden och lagen. Jätteintressant och informativt! Efter lunch kom sen en instruktör från brukshundsklubben och pratade om inlärning, och det var en häjdare minsann! Efter halva tidee ca så gick vi ut till WP-arenan för att få praktiska tiups på banan och det var nog nästan helgens höjdare tyckte jag i alla fall. Alla som upplevde domhade något problem med sin hund när det gällde vagnen och banan, fick göra ett drag, så Thomas kunde se hur vi interagerade med hunden, vad somhände…och sen fick vi konkreta råd hur vi skulle hantera det hela med just den egna hunden. Kanonbra! Efter några försök hade vi kommit tillrätta med Bellas rädsla för vagnen, så nu tror jag inte problemet är så stort längre där. Givetvis tog man del av andras problem också, för man kan ju ha nytta av det i framtiden..
Efter det så packade vi och åkte hem. Kan ju säja att även om det var en kanonhelg, så var det skönt att få sova i sin egen säng!! För att inte prata om att få duscha…..

Kul

Nu är ställningarna återställda eller vad det nu heter. Biggan är tillbaka i stan och allt är som det ska. Förstår att de tappra festivalarna gav upp efter blåst, läckande tält i regn, inbrott i bilen och sjukdom. Trots detta så har dem haft det bra sägs det! Tur det. Så himla kul ser det ju inte ut om man tittar på den här bilden. Blött och eländigt.

Inget ont som inte har något gott med sig dock – nu har vi chansen att träffa Biggeliggan lite tidigare än tänkt! Och det är det ju ingen som tackar nej till direkt. Fett säger vi falubor, Fuck säger de puckon som är kvar på Sweden Rock.

Men nu är det väl härligt att leva, eller hur? Idag har det varit en underbar dag med sagolikt vackert väder. Synd bara att myggen börjat med sina röjarpartyn nu också. I kväll var de ordentligt på hugget och det kliar lite var stans.

Efter jobbet bar det av till dottern i grannkommunen för att förbereda lite inför det som komma skall på söndag. Vi var till Djurås för att fylla på lite i förråden och det stora tältet sattes upp på gräsmattan, så nu är vi en bit på väg. I morgon ska vi ställa ut stolar och bord, ordna med blomsterdekorationer, skiva kött, göra potatissallad mm. mm. så det blir nog fullt upp kan jag tänka. Så här långt ser allt bra ut, så jag tror jag har koll. Måste bestämma mig för vilken av mina två folkdräkter jag ska ha och se till så att alla fållar och andra detaljer är ok. Men det får bli under morgondagen. Nu bör jag nog gå till sängs inom kort om jag ska orka. Å så är det ju melodikrysset också! Förra helgen var jag borta och fick hålla till godo med webbkrysset sent på söndagsnatten. Inte alls lika kul, men bättre än inget.

Foto: Emma Sofia Dedorson

Eftersom det är jag som är fotograf kan det se ut som att jag inget gör, att det bara är Ignasi som gör.

I själva verket gör jag mest -och tar kort!

Ovan: Självporträtt under arbetet -min handskbeklädda hand skymtas.

Dessa bilder togs när Ignasi sov siesta.

Jag jobbade hårt, inget ogräs här inte.

Och så fick sig dessa rötter från helvetet en omgång.

15 säckar ogräs, en kartong rötter!

Foto: Emma Sofia Dedorson

Maduixa hjälpte till.

Foto: Emma Sofia Dedorson

Sen vaknade han, betraktade mitt verk och  hummade gillande, “Vilken skillnad”

Foto: Emma Sofia Dedorson

och fick den roliga uppgiften att kolla golvet

Foto: Emma Sofia Dedorson

Som Maduixa givetvis invigde…precis när det började regna.

Nu får vi se hur bra det där taket skyddar.

Foto: Emma Sofia Dedorson

Det här börjar likna något! Vi funderar på att sätta en palm inuti tältet-en kort en.

Hejj!!

Har inte hunnit blogga på ett tag, haft så mycket att gö!! Aja nu har vi PÅSKLOV iallafall:) Ska kanske träffa två kompisar som jag inte har träffat på läääääänge!! Sen på torsdag ska jag följa med min kompis Izabell till hennes pappa, som bor i kumla!! Vi ska sova ute i ett tält:)  kallt men vi överlever:)  Nu hinner jag inte skriva mer

Heejdåå!!

Tvn står på och väderleksprognosen för i morgon presenteras. Lyssnar inte speciellt aktivt men hör ändå ordet regn återkomma om och om igen. Nu får det väl ge sig innan vi flyter bort allihopa. Undrar hur det kändes för de som tältat i Bingsjö, inte kan det ha varit så värst muntert att plocka ihop sina pinaler idag i spöregn. Men folkmusiker är tåliga varelser!

Nu är det i alla fall över för den här gången. Närmast för min del blir deltagande i Komidsommaraktiviteter i Dala-Floda. Här kan ni läsa mera om den gamla traditionen http://www.dala-floda.com/komidsommar.htm och varför inte satsa på att göra ett besök på plats.

Nu tänker jag stänga av den här apparaten och gå till sängs. Det är hög tid. I morgon är det en ny dag full av härliga aktiviteter som väntar på att upplevas.