Var på restaurang Skärgårn i Rönnäng på Tjörn i helgen. Åt en steak sandwich med caesardressing och drivor av parmesanost. Väldigt mättande och väldigt gott! Mysbelysningen omöjliggjorde dock en rättvis bild med mobilen.

Jag ska i alla fall experimentera fram något liknande hemma i egna köket framöver.

Säsongens första

Hummerpremiären är avklarad. Väntar alltid någon, eller några veckor så att priset blir lite överkomligare. Och att äta den i stugan på Tjörn, med utsikt över havet där humrarna fångats är något alldeles extra. Kokade med mycket salt, ingen dill, ett par sockerbitar och en flaska öl. Så vill jag ha det.

Men störst av allt är att strax efter att bilden ovan togs vänder jag mig om och ser ut över hamninloppet och ser rätt in i ett par blanksvarta sälögon. Han låg en god stund med nosen i vattenbrynetoch tittade på den märkliga människan som viftade lyckligt med humrar.

Perhaps the last day of this summer? Me and Daniel went out on a spontaneous boat trip. 2,8 beer, some food, coffee and cigarettes.. And the sun shined all day!!

the shores of tjörn

Tonight we play at Trädgårn with the Fibsters.. During soundcheck drummer boy Martin showed us his bass playing skills and told us about his dreams of doing advanced music tutorials. I think he will do great!

playing the bass

Värdet av mysbyxor vet man inte förrän man har glömt dom. hemma.

Jag är en mjukis/pyamas/nattlinne – Människa.

Och i det är jag också glömsk.

Och i det får jag i detta nu, på ett grått Tjörn, kall morgon skylla mig själv.

Men det var ganska mysigt att krypa ner under täcket igen, med kaffekopp och dator med vetskapen att läget är lugnt.

Jag har sovit djupt, gptt och snabbt. Med en återkommande mysko dröm som jag inte ens orkar fundera över just nu.

Rapport hemifrån gillas och läget är lugnt, jag kan slappna av.

Mysbyxorna är dock saknade. Dom också.

Kram på er alla och hoppet om en solig dag lever vidare!

/Carola

“Att få idéer är lika lätt som att plocka blommor.
Men att utföra dem ordentligt och få dem färdiga i tid – det är det svåra.”

Visdomsord från Elsa Beskow, bilderboksskaparen som de allra flesta minns från sin barndom. Ord lika sanna under hennes livstid som i dessa tider - jag känner verkligen igen mig nu när jag kämpar på med mitt sidoprojekt. En idé som jag egentligen inte har tid att genomföra, men som känns för spännande för att släppa. Återstår att se om jag kan utföra den ordentligt och bli färdig i tid – jag hoppas det.

Elsas visdomsord läste jag i dag när jag besökte en mycket trevlig utställning på Nordiska Akvarellmuseét i Skärhamn på Tjörn. Efter den resa nedför minnenas allé som jag gjorde till Karlstad tidigare i veckan blev det ytterligare en nostalgidos vid dagens utflykt. En litterär sådan. Tomtebobarnen, Duktiga Annika, Putte i blåbärsskogen och den lilla lilla gumman i den lilla lilla stugan – jag fick återse många av min barndoms sagofigurer vid besöket. Och givetvis dessa tre tjusiga damer:

Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin. Eller som jag fick veta att de egentligen heter: Jeanette, Marie-Louise och Agate-Julie. Flotta namn må jag säga. Jag tyckte mycket om sagorna om dessa damer minns jag. Och Farbror Blå, katten Esmeralda och Petter och Lotta – vilka äventyr detta gäng hamnade på. Det var helt enkelt mycket Elsa Beskow i min barndom och jag är glad att jag fick återse dem i dag.

Efter det lugna museibesöket tätnade dramatiken – jag var nu tvungen att ta mig hem till Götet från Tjörn. En intensiv biljakt för att komma i fatt Tjörnexpressen inleddes - och chauffören verkade ha full koll på var gaspedalen satt för det tog sin tid att fånga det skenande fordonet. Till slut fick vi tag på den, men stressandet innan visade sig vara helt i onödan. När bussen kört ungefär 100 meter tog det stopp. Tvärstopp. Detta på grund av årets happening i dessa krokar – de öppna varven.

Evenemanget – en orgie i tjusiga skutor och tillbehör – hade jag själv besökt tidigare under dagen. Trevligt, men jag kände mig allt lite malplacerad bland båtar större än min egen lägenhet …

Ett plus med denna bussfärd i promenadtakt var att jag verkligen fick tillfälle att detaljstudera diken, blommor, björkar och andra naturfenomen som bussen passerade vid detta utmärkta tillfälle att öva på krypkörning. Många kanske skulle ha blivit irriterade – men som tur var var busschauffören något utöver det vanliga. Sicken rolig prick! Han hanterade den tålamodsprövande situationen med humor och kontinuerlig information - jag tror faktiskt ingen var speciellt sur när vi äntligen kom fram till Göteborg. Sådana här människor är alldeles för sällsynta i serviceyrken nuförtiden så en eloge till denne busschaufför och man med glatt humör! Att anställa fler av denna sort kanske vore ett bra sätt för Västtrafik att öka sin popularitet efter den senaste tidens orkan av klagomål på deras nya biljettsystem …

Men lite synd var det att han lyckades få upp farten  när vi passerade en av mina favoritutsikter – vyerna från Tjörnbron. När jag verkligen såg min chans att hinna njuta av den vackra miljön så lossnade det plötsligt i bilkön. Typiskt, men jag hann i alla fall föreviga utsikten någorlunda.

Båtöverdos, barndomsnostalgi och bussäventyr – allt som allt en mycket skön söndag.

——————————————————————————————

Svänger
Den avslappnade känslan jag får av att gå runt i en lite för stor stickad tröja.

Svänger inte
Varför kan inte bilister tänka till och ta bussen ibland?

Kräftkalas

Så var man tillbaka vid skrivbordet igen. Slut med lata dagar i båten. Och slut med att unna sig lyxen av en kall öl och ett par burkräftor på eftermiddagen.

Tror att jag ska förlänga sommarkänslan med en kall soppa i kväll. Kanske på gurka, det var ett tag sedan.

Hejdå Tjörn!

En liten avstickare i tillvaron – i lördags drog Erik och jag till Tjörn, var på härliga Akvarellmuséet i Skärhamn och såg Elsa Beskow-utställningen. Solägget var min favorit som liten men jag mindes den inte rakt av så att se Elsas bilder och höra om berättelsen var guld värt. Om älvan som hjälper fåglarna att få tillbaka sina ägg när de trillar ur boet, hur älvan hittar det hon tror är solens eget ägg som trillat, om etablissemanget Glada Grodan där det inte är tillåtet för gästerna att äta upp varandra och älvans resa söderut på fågelryggen till apelsinernas land, Italien. En superguide dessutom som kunde konsten att trollbinda med ord.  

Sedan bar det av till Pilane gravfält där Peter Lennby öppnat ett fantastiskt rum för konst. En fårbetad hage ner mot havet, fullt av klippor, språng, källor och bronsåldersgravar. I detta placeras skultpturer med helt skilda uttryck från hela världen. Vi gick och klev och balanserade runt mellan får och bäckar och tog oss upp till stora upplevelser,  Leo Petterssons verk Sprung och Ur. De stod mitt i elementen – luft och vatten.

På vägen tillbaka såg vi ytterligare några favoriter, Laura Fords hemlösa djur i brons. Av en slump stötte vi ihop med Yvonne Larsson, konstnär själv och god islandshästvän, så vi fick en initierad promenad runt Pilane.

Övernattning hos goda vännen Annika Grundberg på Tjörn med mycket prat och skratt och sedan vidare till Nordens Ark i Åby, norr om Smögen.

Vilket fantastiskt ställe. Där har man tänkt både på både djur och människor, framförallt barn. Stora, naturliga hägn men ändå med riktiga chanser att se djuren om man bara tyade att vänta lite! Vi såg alla djur utom utter. Massa roliga aktiviteter med koppling till djurens beteende och deras syn, hörsel, snabbhet etc var invävt längs gångvägen. Här har många människor med hjärta och kunskap om barn och djur tänkt till

Vi fick se vargflocken söka föda ute i sitt hägn, alfahanen med sitt följe. Vi såg lodjur med lekande ungar. Amurleoparden var majestätisk liksom snöleoparden med sina gigantiska “snöskotassar” och långa, långa svansar.  Vi fick också höra om tigerns och andra rovdjurs olika slags bett och hur man kan se skillnad på djurständer som varg, björn, lo och hund.

Amurleopard

Nöjd tiger

Ibland går jag på gatorna som en vanlig man – i går var en sådan dag. Jag och tre andra kulturivrare packade in oss i en Volvo och intog Tjörn.

Först på agendan: Skärhamn, Nordiska Akvarellmuseet och Elsa Beskow.

Reflektioner:

• Folk som snor ens p-plats borde kölhalas.
• Att ställa sig framför en människa som försöker studera en tavla är tydligen kutym.
• Elsa Beskow var en fantastisk konstnär. Att se hennes verk är verkligen en nostalgitripp.
• Jag tror jag är lite kär i Tant Gredelin, men säg inget till Farbror Blå.
• Jag vill ha en sittpuff som ser ut som en gråsten hemma.
• Carin Ellbergs målningar är otroligt häftiga.
• Nyfångad torsk med färskpotatis och utsikt över havet – kan man ha en bättre lunchstund?

Därefter drog vi vidare till Pilane och utställningen där. Fantastiskt trevligt. En konstutställning mitt i en fårhage. Skulpturer och fyrbenta, bräkande gräsklippare huller om buller. Helt enkelt underbart bra.

Jag blev förstås förälskad i den här skulpturen.

Letters rule

En annan favorit var hemlös grävling – otroligt skön skapelse. Alla bilder från dagen, inklusive övriga skulpturer, hittar ni här.

Har ni tid – åk till Pilane. Spännande skulpturer, vacker miljö, betande får och ett ursött kafé där de säljer kaffe och bakverk till populärpris. Sweet!

Inser att jag försummar  bloggen just nu men jag har inte dåligt samvete för det! Jo, lite dåligt samvete har jag nog ändå….

Mannen och jag har en underbar semester. Just nu sitter vi på en ö i Tjörn och bara njuter av allt vad västkusten har att bjuda på tillsammans med ett par vänner.

Idag tog vi en dagsutflykt till Lysekil och åt lite färska räkor, lax mm

Skriver mer när vi kommer hem igen

//Sally som önskar alla en underbar fortsättning på sommaren!

Picknick i båten

I det ombytliga vädret blir det sisådär med planeringen. När vi vaknar och solen skiner från en blå himmel finns inte tålamod attt fixa all mysig picknickmat som jag funderat ut. Det blir en ilfärd till matbutiken. Fylla en termos med kaffe. Packa ihop pinalerna och ge sig ut.

Men det blev inte så illa – räkmacka till frukost. Senare på kvällen grillkorv, en kall öl och sådana där små runda portionsförpackade ostar som tilltugg. Avskyr reklamen – men de var riktigt goda och bra för snabbt påkommen picknick. I och för sig är ett paket Marie-kex och en flaska vatten tillräckligt för att jag ska tycka att det är en mysig picknick.

I dag är vädret lite mer instabilt – pratade i telefon med Katja i Östersund där regnet öste ner. beklagade mig över hennes blöta, själv nöjd efter att ha kommit hem från en solig promenad med många uppehåll för att äta skogshallon. En stund senare öppnade sig himlen även här på Tjörn. Nu lyser solen igen…

Och jag ska strax sätta mig i bilen för att åka till Örebro och se på fotboll. Enligt tidningarna ska det regna mest där i dag.

När jag var fjorton år sorterade jag sill ett par nätter och fick första intjänade pengarna och en never-ending stank på kroppen.

Jag blev femton och jobbade vid bryggan i Rönnäng med tidningar, tobak, korv och glass. Väldigt fabulöst.

Under tre hela somrar jobbade jag på lilla ön med ett caféjobb som var slitsamt med som jag faktiskt trivdes väldigt bra med.

När jag tog studenten jobbade jag som charkuterist, och det var aldrig min grej eftersom jag inte gillar skinka. Flyttade till Göteborg och jobbade på Condeco i något, några, många år och spenderade kvällarna på Skandia. Fy, vilket meningslöst inlägg. Men jag tvingades åka buss runt Tjörn häromdagen och insåg att jag jobbat på varenda ställe vid havet.

På Klädesholmen, Tjörn, kallas Nationaldagen även för Sillens Dag. Den 6 Juni f r o m klo 12 firas denna fisk på olika sätt. Man kan t ex göra sin egen sill och besöka en modern silltrålare. Kustbevakning finns på plats med en Cobrabåt och det bästa med allt är att du kan njuta av en härlig sillunch vid piren även årets sill presenteras.

Two summers ago we went to Sweden for a family wedding.  We decided to make it into our summer holiday as it seemed like a long way to go for a wedding.  We travelled by boat to Denmark with our little car, then drove around a large part of the west coast of Sweden.  At the time, it felt exhausting, and by the time we got back we weren’t sure it had felt much like a holiday.

Now as I look back on our time there and the experiences we had, it was actually quite a lovely holiday.  Despite the terrible weather and the hours and hours of driving, we ate some lovely food and saw some fantastic things.  It is an amazing country and somewhere I would definitely like to return to one day.

We sailed from Harwich to Esbjerg in Denmark, then drove along the E20 through Denmark to Copenhagen.  We crossed the huge bridge from Copenhagen to Malmo – our first stop in Sweden.  Our parks conference the February before we went away had included a speaker from Malmo, and it inspired me so much I knew we had to visit. 

the bridge from Copenhagen to Malmo

Everywhere that we stayed on our journey along the coast was a member of the Bo på lantgård – ’staying on a farm’ – http://www.bopalantgard.org.  Our first farm was Vragerups Gård (http://www.vragerup.se/) in the countryside outside Malmo.  It was an idyllic farmhouse with beautiful furnishings and we really didn’t want to leave. 

Vragerups Gard, near Lund

In terms of eating out our plan was to drive around and see what looked nice, which means on one hand you might find a real gem of a restaurant, but on the other hand it could be dire.  Our first night we found this place…

Kallbadhus in Bjarred

It couldn’t have been a more stunning location, and the food was equally nice.  I have managed to find out that the restaurant is called Kallbadhus (this might be the name of the whole complex) or Kalendarium, but it is also Sweden’s longest swimming pier (http://www.kallbadhus.se/).

Nearby to where we were staying, we discovered this unusual village, which we think it styled on a medieval style town.  It felt like a film set, especially as it was seemingly deserted.

unusual medieval style town

We had a somewhat miserable day out in Malmo as it rained, and rained and rained.  So much for visiting parks – we ended up on a coach tour of the city, which was not quite what we were hoping, but there wasn’t much choice short of getting soaked.  We did also discover a cluster of craft workshops and a quaint sweet shop – perfect for gifts for younger brothers!

Malmo before the rain

Our plan the next day, with storm clouds looming, was to head for the sun and blue clouds wherever they were on the horizon.  This worked out quite well, and we came across a little cafe-cum-farm shop.  We sat in a beautiful glasshouse and ate tea and cake under a canopy of kiwi fruit!

canopy of kiwis

That evening, we found a lovely little restaurant in a nearby town and enjoyed a great meal.  That was until the roof above me sprung a leak, which turned into a waterfall, and the whole restaurant was swamped!  We sat in the car wondering what kind of holiday we were on…

rain rain go away

One thing that Swedish hospitality does well is a fantastic spread for breakfast: cooked meats, jams, compotes, fresh fruit, yoghurt, cheeses, and breads including the dark rye breads.  I fell in love with what I like to call pillow bread, what it’s real name is I’m not sure – but it’s soft, flat, with dimples in it like a sofa.  I ate a lot of it during this holiday, and brought a lot back with us. 

breakfast at Vragerups Gard

As we travelled up the coast and slightly inland to our next stop – an incredible looking colonial style house – there was more rain…

rain

Drip, drip, drip, little april showers…

and yet more rain

We started to see signs for a vaffle stuga (spelling probably not quite correct) and ended up in a log cabin deep in a huge forest eating waffles!  They were delicious and it was nice to sit inside by a fire while it drizzled outside.  There was a hamlet of houses selling artisan made items and we came away with a lovely rug that now sits in our living room.

the waffle house

Hults Gard (http://www.hultsgard.com/) the next place we stayed, looked beautiful, but our room was small and felt like we were staying in a hostel.  One of the things I enjoyed most about the incredible amounts of driving that we did, was it meant we could watch the landscape change – from the rolling farmland and towns near Malmo, to dark evergreen forests, then through great expanses of farmland with railroads, and finally to the rocky coastal islands with their clapboard fishing villages.

Hults Gard

The wedding was held in a fairytale castle near Gothenburg and was a whole weekend of eating and celebrating.  We were treated to a gourmet meal featuring some delicious Swedish dishes – sadly no pictures.

the wedding castle, near Gothenburg

Our final leg of the journey took us further up the coast and out onto an island.  We were staying at a strawberry farm called Tyfta Ostergård (http://www.lekander.nu/eindex.html) which had the perks of fantastic jams and compotes for breakfast. 

Tyfta Ostergard - the strawberry farm

It was run by a lovely family with three generations of the family living and working there together.  The guest accommodation including a lovely kitchen and sitting room were decorated with that impeccable Swedish knack for style.

effortless Swedish style at Tyfta Ostergard

It was out on these islands that we had our best meals of the holiday.  It was also probably the poshest and most expensive meal that we have ever eaten – but worth every penny.  Situated on the “herring island” of Klädesholmen is Salt & Sill (http://www.saltosill.se), a small restaurant with a stunning view and excellent food. 

the view from our table at Salt & Sill

The highlights of this meal by far were the starters.  I wish at the time I had written down exactly what we had eaten, because now I just have the photos as a reminder, but don’t know any of the more interesting details!

Salt & Sill restaurant, Kladesholmen

N had a trio of pickled herring, each piece pickled differently, on a different bread or cracker, topped with a different sauce.  Each mouthful was pared with a different shot of snaps. 

trio of herring and snaps

I chose salmon, which turned out to be THE best salmon dish I’ve ever eaten.  I think that salmon dishes often run the risk of being a bit boring, but this was incredible.  I think it was poached somehow – it was so delicate, and still so pink, and came on a bed of green vegetables with a sauce that I think was broad bean.

THE best salmon

For mains we had fishcakes and a piece of cod with a foam – sorry I can’t recall the details more accurately.

main courses at Salt & Sill

Desserts were also a highlight.  N had a(nother) trio of handmade truffles with a strawberry coulis. 

trio of handmade truffles

I had a delicate dish which comprised a miniature panna cotta dusted with vanilla, a chocolate fondue sauce, and a caramelised banana wrapped in filo pastry and finished with a scattering of nuts.  This restaurant would come highly recommended from me to anyone looking to visit this part of Sweden.  It’s not to be missed.

my dessert

The island of Tjörn had a wealth of interesting places for ‘foodies’ to visit.  We found a pick-you-own tomato farm!

just a few of the tomato varieties at the pick-your-own farm

It was run by a lovely couple who showed us around their giant pollytunnel where there were growing unusual organic salads.  I have never seen or heard of some of the incredible vegetables, salads and herbs they were growing, so it was a fantastic experience.  Ever since this experience, I have always loved the idea of setting up a pick-you-own tomatoes, what a fab idea!

salads, herbs and cucumbers

There was one cafe that I had read about on my internet searches before we left for Sweden that I was determined we would visit.  It is a small cafe-restaurant in the fishing village of Mollösund, which is right on the far tip of an island called Orust.  Café Emma (http://www.cafeemma.com/eng.html) is  a member of the Slow Food movement, and serve homemade food using seasonal and local ingredients. 

Cafe Emma in Mollosund harbour

We both had their signature rich fish soup for starters, which is made with saffron, shrimp and two kind of fish.  It was served with bread, aioli and a herb mayonnaise.  I must admit this isn’t the sort of starter I would normally order, but it was incredible. 

fish soup with aioli at Cafe Emma in Mollosund

It was a no-brainerwhat N would choose for his main – a homemade burger.  It was served in thin pillow bread, with a fresh tomato salsa and a bean salad.  Who said burgers have to be unhealthy?

homemade beefburger

I chose a quinoa salad with asparagus, baby carrots, cherry tomatoes, olives, roasted beetroot and micro salad leaves.  This is food to die for.

quinoa salad

Café Emma serve the kind of food that you never forget.  Food that you dream about.  Food that you spend hours trying to recreate.  These are my food memories.

Hemma igen. Trippen till Göteborgstrakten var chill. Kändes inte som 50 mil i alla fall.. Stället heter Skärhamn och liggger på ön Tjörn. Stor jäkel, den där ön. Större än jag trodde. Brorsan har det inte dåligt där nere – blev riktigt avis på miljön och förhållandena. Inga foton har jag though, dels för att vädret var grått och dels för att jag inte hade kamera med mig.

En ganska skön sak inträffade under Grammisgalan, där bl.a. Kleerup fick ett gäng grammisar. Drogpolisen kom som bekant och störde artisterna, och Kleerup kläckte ur sig några citat:

De är ju så jäkla anala. Ingen kan softa. Vad tror du att musikbranschen är uppbyggd av? Palsternackor?

Hahaha! “Palsternackor”?! Ruggigt skön kommentar

Beatles “Sgt Pepper” gjordes inte på grönt te och grönsakssoppa.

Där kom ett till uttalande om knark utan att säga det rätt ut. Han får till det, den käre Kleerup. Dock så verkar han bakom de snabbtänkta orden vara lite av en tönt.. bara det faktum att han jämför sig själv med Beatles är tragiskt.. jag vet en låt av honom, sedan fick jag googla runt för att ta reda på vem fan han är. Lite naiv är han nog. Går runt och tror att det är 60-talet där pop nästan var synonymt med narkotika. Inte smart att kläcka ur sig sådana citat direkt till pressen, efter en musikgala där man testats positivt för narkotika. Aj aj ..

Prov imorrn. Nu kolla “Pineapple Express” först bara..

Tjörn är väldigt framåt med att visa upp sig inom kulturfronten. Det blir en turistattraktion som drar folk till ön. Nordiska Akvarellmuseet tar endast 60 kr för ett årskort till museets alla utställningar!

Göterborgs Museer är inte sämre dom, för dom tar 40 kr i årsavgift för tillträde till alla kommunala museer. Kanske nått att tänka på nu i juletid för en som älskar kultur och konst. I Stockholm kan du finna ca 70 museum av olika slag. Inte svårt att hitta en lite klapp till kulturälskande vännen där inte. Runt om i landet kan man gå in på dom olika kommunernas hemsida och finna tips inför julen.

Ich will nochmal ein paar Bilder aus Pilane posten, weil mir die Skulpturen von Hanneke Beaumont so gut gefallen. Für Porträtfotografie wirklich gut geeignet, sind so geduldig.

Detail des “Dreibeinigen Buddha” von Zhang Huan, Skulpturenpark Pilane, Tjörn, Schweden.

Wenn man keinen Blumentopf hat, kann man auch ein Fahrrad nehmen.
Gesehen an einer kleinen Landstraße vor einer Hofeinfahrt auf der Insel Tjörn, Schweden.

Ein Bücherregal an der Straße im kleinen schwedischen Ort Kyrkesund. Eine Art bookcrossing mit Bezahlung.
Der Text bedeutet: Gebrauchte Taschenbücher 20 Kronen / Stück (oder tausche für 10 Kronen, wenn du ein gutes Taschenbuch reinlegst)
10 Kronen sind etwas mehr als 1 Euro. Faire Preise. Und im Flohmarktteil des Regals gab es z.B. noch das Geschirr, welches im Hintergrund sichtbar sind. Echtes Erlebnis-Shopping.

Sveriges första flytande hotell bogserades till sin plats på Klädesholmen, Tjörn, igår. Den kommer att öppnas i mitten på oktober och den ska fungera som ett åretrunt attraktion. Salt & Sill som står bakom projektet har sedan 1999 drivit en restaurang med inriktning på internationellt kök i en skärgårdsmiljö.

‘Salt & Sill är en skärgårdskrog med internationellt kök som startade 1999. Med lokala råvaror och starka influenser från kust och hav serveras under sommaren högkvalitativ mat i inspirerande miljö. Under hösten 2008 öppnas Sveriges första flytande hotell i anslutning till restaurangen, som blir en mötes- och konferensanläggning med 50 bäddar och verksamhet året runt. Salt & Sill har tilldelats omdömet “Värt en resa” och “Whites hjärta” av White Guide samt kvalitetsutmärkelsen “Västsvensk mersmak” av Västsvenska turistrådet’….ur Bolagsfakta.se

Jag har inte varit på plats ännu för att kolla hur hotellet ser ut. Men säkert passar den bra in i sin miljö på vågorna.