Ibland önskar jag att jag kunde sminka mig lika bra som modellerna är sminkade. Att sminka sig är som att ta på en mask. Den döljer inte bara eventuella skavanker utan också hur man mår. Varje morgon innan man går till jobbet tar man på sig masken och utåt sett ser allt bra ut, sen hman mår egentligen, det är ingen som ser och  det kan vara skönt. Sedan vill man ju se bra ut också, så att kunna sminka sig som modellerna hade varit roligt, när man skall ut på nåt kul, eller bara hem till vänner på kalas.

http://www.aftonbladet.se/sofismode/skonhet/article5795638.ab

Den i övrigt ganska sympatiske sjuttonhundratalsfilosofen, utilitaristen, och upplysningstänkaren Jeremy Benthams fängelsemodell panoptikonen används ofta inom samhälls-, beteende- och humanvetenskaper (läs: löjligt ofta, på gränsen till tjatigt) som en dystopisk metafor för en tilltagande tendens i det moderna, på optimistiska upplysningsideal, grundade samhället.

Panoptikonen, som i korta drag är en fängelsemodell där fångarna hålls ordningssamma med minsta möjliga maktmedel, genom att de hela tiden är medvetna om att de kan vara sedda (samtidigt som de aldrig kan förutspå ifall de verkligen är det), användes först som en sociologisk metafor av fransmannen Foucault, filosof, historiker och sociolog. Här kan vi se ett uppenbart exempel på principen för panoptikonen i praktiskt arbete. Den helt uppenbara parallellen till panoptikon-problematiken nämns inte i ens några förenklade ordalag.

Att skolelever blir övervakade när de går på toaletten kanske i sig inte kan tyckas som något stort eller alarmerande problem, beroende på vad man har för utgångspunkter, men jag tycker det verkar vara ett i raden av många exempel på en samhällsutveckling som innehåller alltmer av denna typ av ordning genom övervakning. Samhällsmedborgarna ska sköta sig genom att dåligt uppförande omöjliggörs. Exemplen är många från gated communities, till upplysta öppna miljöer i stadsplaneringen, till stämpling av vissa grupper, men inte andra, vid passkontroller, och när blir när man pratar om IT-frågor så.. ska man helt enkelt inte tala om det (FRA kan ju lyssna, dessutom blir ämnet så omfattande). Nyckelfrågan i sammanhanget är om ett samhälle där folk faktiskt beter sig gott, men för att de är tvugna verkligen i sig är ett gott samhälle?

Pessimisten Foucault mot, den mycket försiktige, optimisten Habermas: 1-0.

(Och för er som inte hann se Rapportinslaget (för jag antar att det tas bort efter en tid) handlade det om en malmöitisk skola som infört elektroniska id-brickor som fungerar som nycklar (“nodis”, eller vad säger de i inslaget.. eh, va?) för att besöka toaletten. Vem som besöker toaletten registreras; vandaliseringen av toaletterna som tidigare förekom har upphört (och givetvis har nya möjligheter att trakassera och sätta dit obekväma personer uppkommit), men till vilket pris?)

För lite mer än ett år sedan skrev jag om att jag tror sorterande i sociala nätverk kommer bli allt viktigare. Precis som i vanliga livet kommer vi inte vilja gå ur något socialt nätverk, ta bort vänner etc, utan istället gruppera dem. Sortera in dem i fack.

Antagligen har ni inte missat att Twitter nu lanserat Twitter Lists. Vilket jag tycker är ett bevis på att jag hade rätt. Se t.ex. min lista över Svenska startupmänniskor jag tycker är intressanta att följa. Eller varför inte Kristoffers lista över twittrande Linköpingsbor.

Liknande funktionalitet har funnits i Facebook sedan länge. Skillnaden är att Facebooks grupperingar inte är publika för andra användare och än mindre möjliga att följa, samt att verktyget att gruppera ihop kontakter är väldigt trubbigt. Nu verkar dock Twitter inspirerat dem att fortsätta jobba med den här funktionaliteten, vilket förstås gagnar för ännu mer spridning av det här sorteringsfenomenet.

För att inte tala om Twitterklienter som Tweetdeck, där detta varit en av de klart största USP:arna och där det också fungerat väldigt bra.

2010 kommer bli stora sorteringsåret. Om inte för er, så i alla fall för mig.

För den oinvigde öldrickaren låter det väl varken gott eller sunt att hälla upp den värsta sörjan till bottensats i ett separat shotglas. I Belgien verkar det dock bli allt vanligare att man får två glas när man beställer in en öl. Ett vanligt stort ölglas och ett shotglas för bottensatsen.

I alla fall om man får tro bloggarna Have Beer Will Travel och Belgian Beer Board som båda skrivit om detta märkliga fenomen.

Någon som har prövat? Det borde ju inte vara alltför svårt att try this at home.

Långt fler kommer se detta på Internet än effekten skulle blivit om man kört på TV. Ännu ett bra exempel på smart marknadsföring! http://www.tackfilm.se/?id=1258468486973RA12

Här ser du det som Mike visade i helgen, ett träningskoncept som även jag tror på. Hemligheten är att kunden förtjänar högre och högre nivåer, jämför gärna med kampsporten “svarta bälten”. Den här träningsformen heter Pink Gloves och då förstår du säkert att det är boxning men denna gång är bara tjejerna välkomna!

Samlar ihop ett gäng värdefulla länka att förkovra sig i när stiltjen infinner sig eller inspirationen brister. Fokuserar på vad som “ÄR” just nu, dvs ingen betoning på framtidsscenarion eller nästa trender utan NU, nu (ett uttryck jag lärt mig i Skåneland).

Först ut är “Vad är inne, vad är ute” av Lambi.

Här har bl.a Cecilia Carlstedt är en av de ledande modeillustratörerna i världen , varit inblandad.
Varning – det är myyyyyyyyyccckkkkeeee inspiration vi pratar om här…

>> http://www.lambi.com/portal/se/limited_collection/vad_ar_inne_och_vad_ar_ute/

Trendspan av Stefan vid Alcro (som för övrigt har väldigt fina nyhetsbrev).

>> http://www.alcro.se/NyhetsbrevFront.aspx?type=sub&menupos=0&id=33

Varför inte bygga dina idéer runt färgerna från ett foto? Att plocka signalerna från en varumärkesprofil kan kännas mer frigörande om det sker ifrån en bild.

>> http://buildinternet.com/2009/10/build-site-color-schemes-from-photography/

Inredning och mode sätter vibbarna för vad vi ska se och här pratar Louise Klarsten vid ColorHouse om 2009 och förglimtar om 2010.

>> http://www.inredningsnyheter.se/2009/11/fargtrender-for-2009-2010-av-louise-klarstencolour-house

Måste slå ett slag för upplägget >> http://sv-se.colourlovers.com/ – gå in och skåda paletter och färgkombinationer för färgälskare.
Fin Favicon för övrigt

Visste du att?

• Kulörer av samma valör, det vill säga samma färgstyrka är mindre ansträngande för ögat att titta på även om färgerna är starka.
• Kvinnans öga uppfattar generellt fler nyanser än män, dessutom är färgsvaghet bland män ganska vanligt, ca 10 % har svårt att skilja på bland annat rött och grönt.
• Du kan träna upp sinnet att analysera och särskilja nyanser, den träningen påverkar tyvärr inte själva synen.
• När man åldras försvagas ögats förmåga att ta in ljus, och färger upplevs som svagare.
• Svart färg absorberar allt ljus.
• Vit färg reflekterar alla färger och vitt ljus innehåller alla färger.
• Rött, orange och gult upplevs ofta som varma och energigivande, blått och blåviolett som kylande och dämpande.
• Ljus är elektromagnetiska energivågor. Hjärnan tolkar ljusenergin och vi ser det som olika färger. Rött har lägst frekvens och violett högst.
• Babyrosa har en lugnande effekt på psyket.
• Blått är den mest populära färgen i världen.
• Vitt öppnar upp och gör ytor större, olika nyanser av vitt upplevs oftast som fridfulla, helt enkelt för att vitt neutraliserar och balanserar alla andra färger.(källa:Plaza Interiör)

Med hopp om en kreativ dag!

Appvertising er et kommende buzz-ord. Høres fint og flott ut. Men det er rett og slett bare reklame i applikasjoner for mobil. Ikke noe skummelt. La meg gi deg en kjapp innføring i appvertising.   Det er et par ulike former for appvertising. 

1. Applikasjon fra merkevaren.
Merkevaren lanserer en applikasjon i sitt eget navn. Dette krever oftest tette bånd mellom forbruker og merkevare. F.eks Gucci og Dolce & Gabana har lansert sine egne applikasjoner. Den mest åpenbare formen, men kanskje også den mest utfordrende å lykkes med. Hvorfor skal dine kunder laste ned en applikasjon der du forteller om deg? Verden i deg kretser rundt en person – en selv. Applikasjonene må derfor gi verdi til hver enkelt, ikke avsenderen. Utfordringen til app’en blir derfor å løse dette i en app med eget merkevare i fokus.

2. In-appvertising (reklame i annen applikasjon)
Tilsvarende bannerreklame på mobilsider, bare at nå er reklamen i applikasjonen. Det brukes i dag hovedsaklig to formater.

FullformatBannerreklame

Banner nederst

Vanlig banner
Enkel banner i  selve applikasjonen. Eksempel er sjakkspillet til venstre der banneren er plassert under spillet.

Fullformat
Reklame i fullformat som dekker hele skjermen og som må klikkes bort. Brukes f.eks mellom to sjakkspill eller andre naturlige opphold i bruken av applikasjonen.

Bannerne blir i stor grad styrt av bannernettverk  som sikrer annonsør visninger i en rekke utvalgte applikasjoner i kampanjeperioden.  

3.   Nyttetjeneste

Unibet gir nisje-nyheter

Hvor er frisør-kjedene?

Min soleklare favoritt og tråd med min filosofi. Selve applikasjonen gir en verdi i seg selv til brukeren, f.eks en vinguide, mattips, kart eller annet. 

Tennistalk fra Unibet ga nyheter, resultater mm liva fra en tennisturnering. Grei nisjeapp.

Den andre er en app jeg gjerne skulle sett med en merkevare. Med få tastetrykk får jeg sjekket hvordan jeg ser ut med ulike sveiser. Øverst i høyre hjørne er det en knapp med “få nå”. Jeg skulle så gjerne sett at denne gikk til en frisør-kjede der man kunne finne nærmeste frisør, når neste ledige time var og en “bestill time nå”-knapp.

I denne siste versjonen ligger det mange spennende muligheter for merkevarer å være i dialog med sin målgruppe. Så lenge man sørger for å gi verdi og løse behov etterhvert som de dukker opp, virker det ikke som reklame på forbruker. Dersom jeg ser kanonkul ut med en sveis og Saks og Stein kan fikse det for meg nå – er jeg villig til å betale. Absolutt.

En måte å selge sko på:

Jeg håper mange ser siste varianten som gir personlig verdi til brukeren når de tar skrittet inn i appvertising. De andre formene er også spennende dersom de gir resultater som kan sammenlignes med banner-reklame i andre medier for den enkelte annonsør. Det er greit å finne ut av – bare å teste og regne på.

La dette være en enkel innføring til appvertising. Det er stort sett en av disse tre formene man kommer borti.

Jeg har i to tidligere innlegg, derfor må du ha apps og applikasjoner er døde argumentert for og mot inntoget til apps (applikasjoner på mobilen). Begge innleggete var i sterk grad farget av enten alt skjer på apps eller alt skal på mobilsider. Det er nå på tide å komme med en vektet argumentasjon som leder ut i neste års buzz-ord:

Appvertising

Les mer

Aller først, la meg gjøre en sammenligning fordelene og ulempene ved mobilsider og apps. For enkelthetens skyld sammenligner jeg bare for iphones og ikke andre telefonmodeller. Det grunnleggende er uansett det samme.

Apps
+ Mer fleksibiltet mtp grafikk og animasjon
+ Oppdateringer og nyere versjoner kan bli pusha til telefonen
+ Publisitet i App Store
+ Alltid tilgjengelig –  selv uten nettilgang
+/- Får øyeblikkelig tilbamelding i form av ratinger (pro om bra, con om dårlig)
- Dyrere å utvikle
- Krever godkjennelse for å bli lansert (ca 80 % godkjennes)
- Lengre lanseringtid pga godkjennelse
- Kun tilgang via App Store

Mobilsider (“nettside optimalisert for mobil”)
+ Rimeligere å utvikle
+ Du har full kontroll, krever ingen ekstern godkjennelse
+ Lettere å modifisere eksisterende innhold fra nett
+ Krever ingen nedlasting. Bruker trenger kun huske din url (den samme som på internett)
- Noe treigere navigering.
- Større datatraffik
- Kan ikke pushe oppdatering uten opt-in funskjon
- Kan ikke ta i bruk visse iPhone features som GPS-posisjonering
- Begrensede grafiske muligheter. Kan f.eks ikke bruke flash 

I listen over ser vi årsakene til at appvertising blir det neste buzz-ordet, men app-hysteriet vil med tiden bli redusert. La meg trekke ut de viktigste punktene

1. Hastighet
På internett (den store skjermen) blir vi stadig mer bortskjemt mtp hastighet. Alt skal gå fort, fort. Dersom nettsiden ikke kommer med en gang, blir vi utålmdige og klikker i taster i stykker tastaturet og klikker ned musa. Ønsket informasjon skal være tilgjengelig når jeg ønsker.
Dette er en klar fordel for apps. I en versjon som er lastet ned, kjører man programmet lokalt og er mindre avhengig av nettilgang. Selvsagt er det mer smidig å se en filmsnutt som ikke stopper opp hvert andre sekund. Brukeropplevelsen blir suveren. 

2. Kostnader
På grunn av at man må bruke mer avansert programmering, er apps dyrere å utvikle enn mobilsider. Kostnader er alltid viktig. Utvikling av mobilsider baserer seg på programmering tilsvarende den for å lage hjemmesider. Det er dermed lettere å  bruke intern kompetase og utnytte eksisterende utviklet innhold. Store fordeler.

3. Kreativ frihet
På mobilsider begrenser man det kreative uttrykket ved at man i stor grad må holde seg til en enkel oppbygging av sidene. I en app har man derimot større frihet i valg av design. Det blir rett og slett fetere og de kreative kan leke seg mer med innhold og budskap. Intet er tatt i mot bedre hos reklamebransjen. Byråene kommer til å trykke lekenheten i apps til sitt bryst. Blir det egen kategori for beste app under gulltaggen 2010? Jeg tror det.

4. Lokalisering
“Hvor er du?” er den SMS som er oftest sendt. De fleste nyeere telefoner har mulighet for å spore hvor man er. I en app kan man dra nytte av dette for å gi lokasjonsspesifikke tilbud, finne nærmeste butikk eller finne andre i nærheten. Dette lar seg i dag ikke gjøre på mobilsider. Dette åpner for en rekke fete tjenester som gir en reell verdi til brukerne og atter en mulighet for reklame-folka som meg til å lage kule kampanjer.

Derfor kommer appvertising i 2010
Grunnen over oppsummerer hvorfor bruken av apps vil øke og appvertising kommer inn i reklameverden. Reklamen er der brukerne er og det er størst sannsynlighet for at budskap fører til konvertering. 

Det er meget brukervennlig, kreatørene får utfoldet seg og man får tatt i bruk de unike egenskapene ved mobilen. At kostnaden er litt større vil veies opp av mediehypen som er rundt apps i dag. Apps får uforholdsmessig mye publisitet i forhold til antall som bruker.

Av årsakene over, mener jeg det er fornuftig å kaste seg inn i app-bølgen nå. Ikke vente, men komme seg inn nå. Racet har alt startet, snart kommer hordene som kaster seg etter. Jeg vil derfor anbefale å alt nå begynne å se på det og vurdere om man skal bruke penger for å være med i denne verden. Men som for all reklame – gjør det ut i fra om det fører til økt salg for deg og er i tråd med dine markedsplaner. En ensom app gjør ingen kampanje, alt må brukes helhetlig.

…men så blir hypen mindre
Som jeg nevner i  lenge leve mobilsider, forventer jeg en utvikling på mobil noe a internett. Flere og flere tjenester gjøres tilgjengelig online i steden for gjennom programmer på data’n (for mobil: apps). Det er lettere å lagre alt online enn å ha det på egen pc. Men det fordrer rask overføringshastighet og at brukeropplevelsen er like god. Det vil den ikke være på en god stund, men når det er like enkelt og hurtig  å bruke mobilt internett som i en app – da bruker jeg mobilt internett.

Kan du se hvem som er link til en mobilside

Appene er jo i bunn og grunn bare ikoner med en link. Linken kan like gjerne gå til en nettside som selve applikakasjonen. Se f.eks på dagbladet sin SE.no. Ikonet til her.no er ikke en app – men en link til en mobiltilasset side. Visse ting fungerer vel så bra som mobilsider i dag  og stadig flere vil gjøre det i takt med utviklingen av mobilnettene. 

Men for nå – appvertising er spennende og vil skape mange gode øyeblikk for annonsører og byråer i årene som kommer.

For caser og mer om de ulike formene for appvertising, les dette er appvertising.

Idag skriver SvD om trenden med tidningar om psykologi plus att tidningen Cap & Design har en liten artikel med Per Boström som designade Modern Psykologi. Fler och fler har alltså valt att försöka bena ut den nya trenden. Vilket jag tycker är kul. Jag skrev trots allt om det här på min blogg redan den 17 september. Snart en månad sedan.

I ett inlägg på bloggen Same Same But Different skriver i dag Emanuel Karlsten om transparens och det självklara i att vara så öppen som möjligt. Han gör det utifrån ett journalistiskt och ”bloggosfäriskt” perspektiv. Och naturligtvis har han rätt. Transparens och öppenhet är förstås alltid bättre än slutenhet och grumliga sammanhang. Oavsett vilket perspektiv man har.

Men tyvärr är transparens fortfarande en bristvara på många områden, inte minst inom företagsvärlden. Där tycks det fortfarande vara just grumlighet, oklara motiv och missriktad omsorg om det egna som är ledande. Ett tydligt exempel på vad som utspelar sig i grumlighetens bakvatten åskådliggörs med stor tydlighet i ett fall som just nu cirkulerar i bloggosfären – The Incompetence of American Airlines & The Fate of Mr. X. Exemplet skulle vara enkelt att avfärda som ”typiskt amerikanskt”, men om man tänker ett varv till lär man snart inse att det finns ett antal företag/organisationer där i princip samma sak skulle kunna utspela sig. Även här hemma.

Ett bra exempel på avsaknad av transparens här hemma är väl om något när Stampen beslutar sig för att ge sitt stöd åt ACAP för att hindra sökmotorer att indexera innehåll. Så enkelt är det att förvandla möjligheter till hot.

Så tyvärr. Transparens är inte en självklarhet. Däremot en nödvändighet för överlevnad i en modern och dialoganpassad värld.

Noen trender kan se fantastiske ut på modellene  på catwalken, men når den vanlige jenta i gata tar det på kan det fort bli helt feil…. Nå skal jeg først og fremst ta for meg noen av de store trendene i høst, som faktisk er mulige for oss vanlige å bruke. Men noen må brukes mer varsomt enn andre og kombineres riktig for at det skal bli kult.

Markerte skuldre
Jeg synes puffermer kan være utrolig søtt som på bildet under fra visningen til Louis Vuitton. Jeg synes skulderputer (som ikke er altfor synelige) kan være pent noen ganger, men markerte skuldre kan også være detaljer som smykker. Man kan f. eks feste en brosje på genseren.

Over-knee
Jeg synes lårhøye støvletter er skikkelig fint om de er enkle og ikke har for mye detaljer på seg. Jeg synes ikke de bør være for blanke/skinnende, og det er viktig at anktrekket ellers ikke er utfordrende.

Tweed
Et av stoffene som var å se på visningene til de store motehusene i høst var tweed (+ blant annet fløyel som jeg synes kan være veldig pent på de riktige plaggene). Gå for en kort tweed jakke, eller en mer herreinspirert blazer variant. Jeg har også sett eksempler på tights i tweed stoff.

Undertøy
Det sier seg selv at synelig undertøy må brukes varsomt. Undertøyet kan komme litt fram under en løs topp, eller skimtes under en transparent topp. Om man er bevisst på hvordan man kan kombinere det på en bra måte, og ikke minst – vågal nok, synes jeg man kan go for it.

Egentlig skulle jeg poste eksempler på “hot and not” til hver av trendene, men fant ikke noen bra eksempler på sistnevnte nå. Kanskje det kommer senere:-)

Höstmood

Idag är det första vardagen i november och enligt kalendern då en höstmånad. För er som inte hittat den röda tråden i 2009 kan hösten vara en go stund att göra en rejäl städning och uppdatering. Många saker förverkligas just på hösten och i takt med att vi håller oss mer inne och klär på oss mer söker många av oss också godbitarna som kan förgylla vår tillvaro. Förra veckan släpptes Windows 7 och med ens vart PC:n mycket trevligare i sitt utseende. Några fina features tagna från jag säger inte vem gör det lite friskare att jobba i dock hörs klagan om att gå på enbart uppdatering, ominstallation rekommenderas.

Här på kontoret va det också många som tjoade glada rop över telefonbolagets leverans av ett parti Iphone 3GS. Applikationsjakten hetsade massan och tips om creme de la creme cirkulerade mellan rummen. Snygga apps kan bland annat skådas hos Jamie Oliver, Absolut Vodka och Awesome Note. De mest användbara – Remote, Tweety 2, iStat, WordPress 2 och Layer 2.0.

Fast alla sinnen når vi inte digitalt, harmonin mellan olika material i en välskräddad outfit och någon ball effekt når oss ändå bäst IRL (vanligt förekommande Internet-förkortning som står för In Real Life, som betyder “I verkliga livet”). Det är som det så fint uttrycks kläderna som gör mannen. Höstens modefront är ganska bred men kan delas in i tre huvudområden där den ena blockfärgade lockar tankarna till uppdaterad synth. Den andra mer preppy looken verkar ha naglat sig fast och är här för att stanna. Sällan har vi skådat så många butiker som vågar komponera vardagskläder med udd, matcha upp med sköldpaddsbågade glasögon och weekendväskor. Sist men inte minst så minns vi den rutiga skjortan som gjorde sitt intåg i folkhemmet på nytt under grungetiden. Nu har den renodlats, smalats till och presenteras utan tillhörande page…

Så vad blir ditt val – ett flanellfodral till Iphonen?

Läser och lyssnar du av internet i allmänhet och de sociala kanalerna i synnerhet för att skapa dig en bild av vad som egentligen sägs om dig och din verksamhet? Om svaret är ja kan du fortsätta läsa för att få en bekräftelse på att du gör rätt. Om svaret är nej gör du bäst i att fortsätta läsa för att inte helt tappa kontakten med både kunder och konkurrenter.

För dig som verkligen vill veta hur du går vidare med din affärsverksamhet rekommenderar jag varmt en nyskriven sammanställning hos Mashable över de tio bästa sociala verktygen för entreprenörer. Läs sammanställningen, följ de råd som ges i den, och det skulle förvåna mig om du inte lyckas vitalisera dina arbetsrelationer inom kort. När du väl tagit det steget blir nästa naturligt – att öppna för en äkta och rättfram dialog med dina befintliga och blivande kunder.

Som en kommentar till förra inlägget kan man förstås också säga att det finns de som har en absolut tidsenlig syn på de social kanalerna. Ett sådant exempel är Lena Carlsson, författare till boken ”Marknadsföring och kommunikation i sociala medier” och driver (förstås) egna kommunikationsbyrån Kreafon. En artikel om Lena och hennes bok finns i dagens utgåva av Hallands Nyheter. Läsvärt.

I dagens utgåva av di.se står att läsa om skilda inställningar till sociala medier, i synnerhet Facebook, bland ett antal större svenska företag, bland annat SAS, Ericsson, H&M och Nordea. Synen på de sociala kanalerna sträcker sig från att öppet tillåta användandet över att tillåta bara för vissa, ”bara de anställda som behöver det”, till att helt förbjuda tillgång.

Det som slår mig när jag läser artikeln, och de obligatoriska kommentarerna, är att om den bild som tecknas i artikeln av de svenska företagens inställning till sociala kanaler är en representativ bild av hur det verkligen förhåller sig, är det verkligt sorglig läsning.

Att av systemtekniska säkerhetsskäl blockera t ex Facebook, kan man möjligtvis förstå, men att lägga locket på de sociala kanalerna på grund av uppfattningen att Facebook främst finns till för ”att hålla kontakten med vänner och bekanta och det ingår inte i jobbet”, som Niclas Härenstam, informationschef för SAS Sverige, uttrycker det, är väl närmast att betrakta som tjänstefel.

Framtidens vinnare finns knappast bland dem med restriktiv syn på sociala medier; de finns förstås bland dem som redan förstått att öppenhet och transparens, och ett smart användande av företagets bästa ambassadörer, är nödvändiga, för att inte säga oundvikliga, ingredienser i det recept som stavar framgång.

Min kollega Sanna skriver ofta bra och tänkvärda inlägg på sin blogg. Ett av de senaste i raden handlar om det personliga varumärket:

Vi lever dessutom i en tid där det personliga varumärket blir viktigare och viktigare. Världen runtomkring oss blir mindre och mindre samtidigt som flödet av information blir större och större. Mitt i allt detta ska jag som ensamföretagare försöka synas och nå fram till de som kan tänka sig att anlita mig och den kunskap jag har. Klar att man då börjar fundera på sig själv, sitt företag, sin profil och sitt varumärke!

Det är ett intressant inlägg som tar utgångspunkt bland annat i ett samtal oss emellan men även i dessa tips. Man kan resonera länge om och kring det personliga varumärket, och kalla det vad man vill, men till syvende og sidst är det det enda kapital vi har som på riktigt är vårt.

Veckans trevligaste nyhet är att vi inlett ett samarbete med webbaserade matbutiken hemmalivs.se. Förutom att du nu kan köpa boken också via dem, kommer vi varje vecka att publicera en veckomatsedel hos dem – med möjlighet att direkt köpa hem hela eller delar av den! Recept till rätterna får du på köpet. Och naturligtvis hemkört till dörren med Hemmalivs kylbilar. Nu kan det inte bli mycket enklare att lösa vardagsproblemet ”Vad ska vi äta i dag?”

//Peter

I ett av de spännande projekt jag är inblandad i – projektförlaget enklaboken.se – har vi precis inlett ett intressant samarbete med matbutiken hemmalivs.se. Man skulle kunna kalla det ett metasamarbete, på samma sätt som detta då blir ett metainlägg.

Jag vill visa Er lite annorlunda bilder, med tillverkning i koppar. Det finns inte så mycket dokumenterat och fotograferat av tillverkning med koppar i inredning. Dessa bilder kommer från en av hofv2 metalldesigns samarbetspartner med egen tillverkning och jag är glad att vi fått möjligheten att visa upp bilderna. Bilderna ger ett intryck och framför allt avtryck till Er läsare för att förstå lite om koppar.

Koppar är min favoritmetall, vilket ni ganska ofta får läsa i min blogg. Det är också en metall som få människor har vetskap om när det gäller inredning. Det är framför allt exklusivt och därför har det blivit att kopparn har valts bort, när det varit tal om priset.  De som håller fast vet vad det handlar om:

Tänkt ändå vilken känsla och vilket värde att kunna äga inredningsdetaljer av ädelmetall i sitt hem eller i offentlig miljö och det är främst  i offentlig miljö vi ser det, än att det även där är väldigt ovanligt.

Om man verkligen begrundar METALLEN, från en liten del i jordskorpan, vägen fram till en färdig produkt är det en fantastisk resa. I detta avseende värderar vi gärna guld och silver, men glömmer bort de andra metallerna.

Vackra handfat i koppar

Ett bord i koppar, kanske inte skandinavisk stil men väldigt spännande i sin utformning

Förfrågan om kopparinredning och prisförslag lämnas av hofv2 metalldesign

Av og til savner jeg USA skikkelig.. Da hjelper det lite å se på nettsidene til Forever 21, spesielt når kontoen min ikke flommer over for tiden.. I dag fant jeg en kjole jeg falt pladask for:

It so me! Jeg liker kombinasjonen av den enkle sekretærstilen og det myke preget kjolen får av draperingene i livet og sløyfen bak. Oh be mine! Hadde bare frakten vært billigere hadde jeg ikke tvilt et sekund.

Noen flere av dagens favoritter:

Alle Forever 21.

Jag skulle verkligen kunna och “vilja” bo i en plåtcontainer, bara för att jag älskar materialet och för att få rymd i hemmet och för att jag aldrig någonsin i min tid behöver måla eller underhålla materialet, det tackar jag JA till!

Adam Kalkin Arkitekt är just ett lysande exempel på hur han omvandlar en övergiven container till ett privathem och har utvecklat en serie med containerhus, Quik House.

Bilden visar att man skapat 9 containrar på varandra och kapslat in dem i glas och metall

Möjligheterna är oändliga, miljöriktigt och trendigt boende helt olikt alla andra.

TPAO-lZ4_hU