Nu får faktiskt Gryab vakna upp! Kännedomen om att t.ex. tenn, tungmetaller och även fosfor(!) är helt olämpliga i de former de förekommer i avfallsslam att använda på åkerjord är gammal! Den fanns redan på 60-talet och under åren har ett stort antal vetenskapliga arbeten presenterats bland annat av:
Institutet för vatten- och luftvårdsforskning dels i form av utredningar presenterade på symposier, dels i utgivna skrifter som t.ex.:
Harald Norin, Hans Borén, Institutet för vatten- och luftvårdsforskning; Organiska tennföreningar i rötslam från några svenska reningsverk, Stockholm : Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL), 1993 Serie: IVL rapport. B, 0283-877X ; 1114

Naturvårdsverket:
Statens Naturvårdsverk, Livsmedelstoxikologiska aspekter på rötslam i jordbruket, Solna : Naturvårdsverket, 1989
ISBN 91-620-3623-8

Utöver nämnda finns det cirka 1000 artiklar och mer än 100 utgivna arbeten i bokform. En av de tidiga fortfarande intressanta arbetena är:
Brink Nils, Vattenförorening vid gödsling med rötslam. Uppsala, 1972 Serie: Vattenvård, 0346-7716 ; 11

Det finns många andra. Belägg för farligheten för människan och miljön vid deponering av rötslam och därav följande lakvattenproblematik; belägg för farlighet och risker i form av tungmetaller, tenn- samt kemiska rester av mediciner finns hur många som helst arbeten av ÄVEN med senare tiders rötslamhantering (vilken inkluderar kartering, karaktärisering och laboratorieanalyser). Speciellt allvarligt är det för reningsverk som får in och behandlar avfallsvatten från industrier som använder färger och andra kemikalier i sin tillverkning och inte har fullt slutna system samt från reningsverk där rester av gruvbrytning återfinns i avfallsslamet. Påverkan på fertilitet finns belagd i utländska utredningar.

För den som inte vet något om detta, tyvärr verkar kunskaperna inte blivit mycket bättre sedan 1971-73 då jag senast gav mig in i den Göteborgska politiken om avfallshantering, så är slamavskillning det som vanligen kallats 1:a steget i en reningsprocess. Slammet hanterades länge genom rötning, dvs påverkan av luft ovanifrån och bakterier som redan fanns i slammet. I historiskt perspektiv kom slammet ofta att lagras i slamdepåer tills man upptäckte, redan på 60-talets slut, att lakvattenproblematiken då fick alltför stor påverkan på dricksvatten, vattendrag och åkermark. För att minska problematiken, i praktiken blev det tvärt om, kom någon på att man borde kunna använda slammet på åkermark. Argumentationen då skedde utifrån liknande argument som de som Gryab ‘kör’ med nu: “I avloppsslam finns det gott om näring, framför allt från den mat vi ätit, i form av kväve och fosfor. Det finns även mullbildande ämnen som åkermarken behöver.

För Gryaab skulle det vara billigare och enklare att inte certifiera slammet. Det finns andra alternativ. Vi kan, som hittills, göra anläggningsjord. Efterfrågan är god. Vi kan bränna slammet, men det betyder i dagsläget att alla näringsämnen går förlorade.” Gryabs svar i debatt om slamavfall, GP 15 september 2009

D.v.s. argumenten är inte ens bevisade giltiga men vad värre är, är att man använder sig av äpplen för att bevisa att päron är en frukt. Dvs. det som i bästa fall kunde kallats ett cirkelbevis, ett obevisat antagande som används som fakta för att bevisa något annat, har i det aktuella fallet blivit använt från ett helt annat verksamhets- och vetenskapligt område – Utgående från obevisade antaganden om gödselbehov i existerande jordbruk, mullbildning m.m. har Gryab försökt bevisa att det i deras avfallsslam funnits kemiska föreningar som i ren form, vilket avfallsslam inte är, SKULLE kunna användas för detta behov. Skrämmande ovetenskapligt Gryab.

Detta finns tillsammans med annan viktig kunskap som tycks gått förlorad redovisad i:
Björn Berggren & Svante Odén, Institutionen för markvetenskap, Lantbrukshögskolan; Analysresultat rörande tungmetaller och klorerade kolväten i rötslam från svenska reningsverk Uppsala : Institutionen för markvetenskap, 1972-1973

För att metoderna att hantera rötslam förändrats sedan 1970-talet, innebär detta inte, att tungmetaller, kemikalierester från färg- och plastanvänding i industrin eller för den delen de medicinrester som ankommer via Mölndalsåns vattensystem och spridits på sina håll även i minimala men dock påvisbara påverkan i dagvatten, (även i grundvatten enligt något mätresultat), skulle vara lämpliga på åkermark.

Tyvärr har jag ännu inte sett färdiga rapporten av det fleråriga försöket med avfallsslam i skogsbruket. Kan i och för sig kanske vara mer lämpligt. Dock reserverar jag mig å det starkaste tills de försöken slutredovisats.

Se även: Ny teknik-samma giftiga avloppsslam, GP 10 september 2009

Sticka sig eller inte!

“Hej!
Vi har fått en del frågor ang “svininfluensan” A (H1N1) till Medibalans, därför går vi ut med detta utskick.
Här har du lite information som jag skickat ut efter förfrågan om vaccinering mot svininfluensa:
Den svenska versionen av vaccin mot influensa A (H1N1) är Pandemrix. Vaccinet innehåller kvicksilver (Tiomersal) men inte formaldehyd och aluminium. http://www.lakemedelsverket.se/upload/bipacksedelpand.pdfT

En annan variant på vaccin ser ut så här: http://www.rense.com/general86/list.htm
List Of Components Of Glaxo H1N1 Vaccine Inte så kul…

Det finns influensavaccin som inte innehåller toxiska tillsatser med ajuvans så som Hg, Au, formaldehyd mm. Detta eftersom att man vet att det finns människor som är extremt känsliga för tillsatser (även om är ovillig att medge det). Det är således inte bara ett sorts vaccin, flera sorter kan komma att finns i Sverige. Om du vaccinerar dig eller inte är ditt beslut, men det kan vara klokt att i förväg ta reda på vad som injiceras i kroppen. Är du känslig för kemikalier & tungmetaller bör du tänka dig för fler än en gång! Det finns “renare” alternativ för den som står på sig och som vill vaccineras.

Du kan även kolla detta ang. åsikter mot vaccinering: http://www.medibalans.vitamera.se/ kolla fliken Artiklar/Frågor och svar om svininfluensan

Ha det så gott!
Leif & Christina
www.medibalans.se

SvD DN Fettdoktorn AB
——-

Att ingen ska skövla eller utvinna på allt och allas bekostnad ska väl inte vara så förbaskat svårt att fatta. Men världslogiskt är det förstås tvärtom. Det blir inga miljoner i skadestånd ens för dom som sabbar för alla kommande generationer på en gång.

Ta Statoil. Ta investerare. Ta politiker och mer eller mindre en hel värld som bara ser på. Väljer att inte oroa sig. Att inte ta sitt förbaskade ansvar.

Bland dom första att larma om Statoils vidriga oljesandsprojekt var Greenpeace och på hemsidan slår fakta rakt i ansiktet: “Oljesand är en trög form av petroleum som finns i stora fyndigheter under den kanadensiska urskogen. Utvinningen innebär kolossala utsläpp av koldioxid och är en bromskloss i internationella klimatförhandlingar. För att utvinna råolja ur oljesand förbrukas enorma mängder färskvatten, vattendrag och marker förgiftas, våtmarker dräneras, och så mycket som 1,8 miljarder liter giftig vattensörja släpps ut – varje dag.”

“Den skyddsvärda boreala skogen i Kanada utgör ännu en fjärdedel av planetens kvarvarande urskog och brukar kallas planetens lungor. Nu hotar oljesandsindustrin att totalförstöra en yta fyra gånger så stor som Danmark. Ursprungsbefolkningen i samhällen nära oljesandsindustrin hotas av förgiftat dricksvatten, tungmetaller i naturen och förgiftade växter och djur som man äter.”

Fakta är också att utvinningen av oljesand kräver mest energi av alla fossila bränslen och ger störst koldioxidutsläpp: 5 – 15 gånger mer än vanlig olja. Och att Kanada i Kyotoavtalet lovat minska sina utsläpp, men att det blir det motsatta och en ökning med ungefär 25%.

Men när vi andra firade midsommarafton var det en månad sen Statoil på årsstämman beslöt att visst det satsa 200 miljarder norska kronor i det som kallas det smutsigaste energiprojektet på jordklotet. Trots att stora pensionsföretag, bland andra KPA och 7:e AP-fonden som alla placerar i bensinföretaget, röstade emot.

Men inte SEB, den störste svenske ägaren i Statoil. Och inte Banco. Och inte AP-fonderna 1 – 4. Och inte den norska staten, trots att den har allra störst andel.

Det är fler än en norsk miljöminister som borde gå i taket över både Statoil och logiken. För vad är värst: att upphovsrätten ballat ur på Internet eller att planetens kvarvarande urskog försvinner och landområden förgiftas för tid och evighet.

Vårfin bil!

Vårsolens strålar avslöjar många saker, en av dem är hur skitig bilen verkligen är. Det råder många tvister vilket som är mest miljövänligt, att tvätta bilen på macken eller att tvätta den själv hemma på gården.

Biltvätt

Biltvätt

Men faktum är att oavsett vilket du väljer, åk till en station och låna hallen för att tvätta din bil. De vanliga brunnarna som rengöringsmedlen åker ned i, även om du väljer miljövänliga medel så sitter fortfarande mycket skadliga partiklar, i form av tungmetaller, oljerester och lösningsmedel, kvar på bilen som är farliga för miljön och skadar grundvattnet. Kommunens reningssystem är inte designat att ta hand om sådana ämnen och de åker rakt ut i naturen.Du sparar dessutom väldigt mycket vatten, ca 200 L genom att tvätta bilen på en bensinstation där de flesta stationer idag återanvänder vattnet.

Aktion 21

Dagvattenbrunn

Åk till en bensinstation och tvätta din bil antingen i biltvätten eller för hand i en lånad hall. Fråga på stationen om de har ett miljövänligt tvättprogram i sitt system, ett par stationer i landet har numera fått svanenmärkt sina biltvättar. Har inte stationen ett miljövänligt alternativ så tala om att det är önskvärt.

Grön bil

Innan du tvättar bilen på stationen fråga om de har ett vattenreningsverk kopplat till sitt system, eftersom endast två tredjedelar har ett sådant inkopplat. I annat fall välj en annan station som har möjlighet att rena vattnet.

Källor:

Statoil

Q8

Preem

I boken til Margo Marrone, grunnleggerern av The Organic Pharmacy skriver hun en notis om mat som gjør underverker for huden.

Hun skriver at det er noen matsorter som huden bare skriker etter, og som den vil at vi skal få i oss. Dette er mat som er pakket med vitaminer og mineraler og som gjør at vi holder oss friske og vakre. Hun sverger til disse produktene, og spiser dem så ofte hun kan.

• Alfalfa er pakket med calsium, magnesium, potassium, chlorofyll,betakaroten, B-vitaminer etc. der magnesium og calsium er helt essensielle for reprasjon av huden. Alfalfa er også en super antioksidant og en utrolig næringsrik spire.
• Hvetegress, byggress, spirulina og chlorella. Disse fire er en kombinasjon av mikro alger og spirer som alle er rike på klorofyll. Klorofyll  har en unik evne til å rense cellene for giftstoffer som  feks. tungmetaller (inkludert kvikksølv og bly) og sprøytemidler. I tilegg er de fulle av C-og E-vitaminer, betakarotener, mineraler,  aminosyrer og fettsyrer.
• Goji bær er kinesiske bær som er fulle av næringsstoffer, inkludert karetenoider og vitamin C, B1, B2 og B3. De inneholder også 18 aminosyrer som er byggesteiner til proteiner som kollagen og elastin. Vi finner også sink, selen, calsium og jern i dette vidunder bæret

Denne kombinasjonen av Supermat reparerer hudens celler og gjør den spenstig og forebygger linjer.

Vi her i butikken deler denne entusiasmen for disse herlige matvarene og  det inngår i vårt daglige kosthold.  Vi har selvfølgelig tatt mye av det inn for salg så kundene våre også kan få den gleden.  Se link Super Nature

Fordi mange deodoranter inneholder tungmetallet aluminium er det mange spesielt gravide og ammende som kommer innom oss og lurer på om vi har deodoranter som er aluminiumsfrie.

Aluminium imiterer det kvinnelige kjønnshormonet østrogen i kroppen, og kan dermed påvirke kvinners fruktbarhet og allmenntilstand.

Et annet stoff som også finnes i de fleste deodoranter er stoffet cyclopentasiloxane som skal gjøre de myke og lettere å påføre. Dette stoffet påvirker immunforsvaret i kroppen, og noen mener det kan være kreftfremkallende.

Her hos oss er deodorantene som alt annet økologiske, det vil si at de ikke inneholder noen av disse skadelige stoffene. For å motvirke svettelukt bruker de kun bakteriedrepende planter, for som vi vet er det bakteriene som skaper den vonde svette lukten. Fordi de heller ikke inneholder kjemiske konserveringsmidler er de på sprayflasker så man ikke skal komme i kontakt med bakteriene i huden.

Vi har tre forskjellige typer:

En fra The Organic Pharmacy med salvie, rosmarin og aloe vera. Kr. 199,-

 Erbaviva har to forskjellige, en med salvie og sitron og en med jasmin og grapefrukt. Kr. 125,-

Det finns en hel del kul i burkarna i mitt skafferi. De tunna aramealgerna är min favorit av algerna och den här enkla tillagning av dem gillar jag. Sedan äter jag dem gärna på en knäckemacka eller som ett tillbehör till en måltid. Rårivna morötter tillsammans med aramealgerna ger en annorlunda sallad som man kan starta sin matstund med eller mumsa på mellan måltiderna.

Mineraler finns det gott om i dessa havsväxter, en hel del av kalcium. Att algerna har en renande förmåga får man på köpet, de innehåller alginsyror, dessa binder radioaktiva substanser och även tungmetaller som finns i kroppen. Ut åker de som olösliga föreningar, lite av en detox kan man säga.

Torkade Aramealger

Aramealger

50 g aramealger
2 msk olivolja
2 msk soja

1. Blötlägg algerna i vatten i 20 minuter.
2. Värm oljan och fräs de urkramade algerna litet.
3. Häll på vatten och puttra på utan lock i 20 minuter.
4. Smaksätt med soja och puttra ihop till all vätska kokat in.
5. Rör i sesamfrön innan du serverar.

Sojainkokta Aramealger med sesamfrön

Det är snart två år sedan jag fick svaret på blodanalysen som sa mig att jag hade för höga halter kvicksilver i blodet. Ett svar som först tog andan ur mig…men sedan blev jag både arg och ledsen, och mycket annat på en och samma gång…

Flera års sviktande hälsa och allvarliga sjukdomsdiagnoser fick kanske här sin förklaring till varför jag hade så svårt att återhämta mig, och svårt för att häva återkommande skov i min sjukdom.

Immunförsvaret körs i sank av kvicksilver. Nervsystemet bryts sakta men säkert ner och framkallar symtom som oftast behandlas, vart och ett, utifrån just symtomet…Sällan gräver man efter källan till just symtomen. Och i slutändan drar vi på oss mer eller mindre obotliga sjukdomstillstånd. Min lista av symtom på den tiden skulle utan tvekan kunde få mig att framstå som en superhypokondriker…Men jag vet dock - sanningen är en annan. Min personlighet – en annan. Jag skulle nog snarare kunnat få titeln “inbildningsfrisk”…

För den som läst under fliken “Deercat Herself” är det redan bekant att undertecknad dras med diagnosen ms sedan 2002. Bara det är en svår och ibland oöverstiglig sorg att deala med. När jag utöver det fick bekräftat att mina lagningar i tänderna spökade (amalgam innehåller minst 50% kvicksilver)….då jädrans…

Ilsket bi

Tjaaa…ska ärligt medge….det fanns stunder när jag tänkte slänga in den berömda handduken!…Nåja!…Nu är jag av annat virke…och den där frottétrasan har kastats både hit och dit, men inte in…. 

Never and over my dead body!!!

Min sanering är klar nu….! Den blev klar under förra året, och efter en rekordsnabb sanering. Inte alls något jag rekommenderar, men jag var helt enkelt desperat nog för att utsätta mig för stora risker. Risker får man ta ibland, och det väljer man själv. Jag kände då att situationen jag befann mig i innan saneringen var ett dödläge…Alltså jag kände mig helt enkelt dödsjuk. Hade jag inte sanerat snabbt så hade jag kastat mig utför ett stup. Så enkelt kan det sägas…Fast frågan är ju om jag ens orkat ta mig fram till ett stup….

Kroppen var trött och för det mesta helt utslagen. Jag låg i min säng hela dagarna och det fanns tider när energinivån var under dödläge. Jag kunde vissa dagar inte ens få kroppen till duschen…Och det värsta var – jag orkade inte bry mig heller. Hjärnan fungerade bara inte som vanligt. Det kändes som att leva i ett dimmigt  töcken av grumliga tankar.

Och jag kunde utan vidare skriva under på flertalet av de symtom som man kan hitta via Tandvårdskadeförbundet och Amalgamskadefonden, för att bara nämna några av de ställen där man kan hitta upplysningar om kvicksilvrets skadeverkningar.

Fast det räcker att googla på orden “amalgam”, “kvicksilver” eller “kvicksilverförgiftning”, så får man numera upp många bra alternativ för information i ämnet. Och att folk söker med ljus och lykta efter information vittnar min bloggs administrativa del om. Där kan jag varje dag räkna in ett stort antal människor som just använder sökorden - amalgam, kvicksilver, tandsanering, symtom på amalgamkänslighet osv…

Men också sökordet “handeksem” förekommer ofta….Därför vill jag också visa bilderna av mina sargade händer när det var som värst med kvicksilverförgifningen…

Smärtsam handeksem 2008

 

Smärtsamma sår och trasiga naglar 2008

Och jag kan konstatera att i takt med saneringen försvann också eksemet, till att i dag vara i stort sett borta….

Eksemet borta efter amalgamsanering 2009

 

År 2009. Naglar och eksem borta efter amalgamsanering

Det finns hur många andra krämpor som helst som jag med glädje förlorat efter tandsaneringen…Jag kan inte räkna upp dem alla. Jag ska inte heller sticka under stol med att allt är inte ok med kroppen. Det blir kaos här och var när man frigör kvicksilver vid utborrningen. Det är i stort sett oundvikligt. Men som sagt….Det är långt mycket bättre än tidigare. Är du intresserad av att veta mera om saneringen, och annat i samband med den, så finns min mailadress under fliken “Deercat Herself”.

Och jag säger det än en gång, OM man misstänker att lagningarna i tänderna spökar och gör kroppen sjuk….GÖR NÅGOT fort som f….!

Lita på din intuition omkring vad som pågår. Man känner sig mer eller mindre förgiftad hela tiden. Man känner sig allt oftare som man har “nått på gång”, som en flunsa eller liknande….Och de flesta vet hur en matförgiftning känns. Det här är inte annorlunda…bara det att symtomen vid en matförgiftning är vi helt överens om varför de är…Att snacka tandlagningsmaterial och vilka symtom de kan ge är en mycket, mycket het potatis: Och eftersom det finns stora ekonomiska intressena från dentalindustrin och läkemedelsindustrin i frågan, så försöker man oftast döda alla former för en sansad dialog i ämnet. Girighet går alltså långt före mänskligt lidande i just frågan om att vi blir sjuka av amalgam eller inte?…Eller om vi blir sjuka av kvicksilver eller inte?

Kvicksilverförgiftning och amalgamets skadeverkningar är dokumenterat och kartlagt sedan lång tid tillbaka i historien…En som gjort detta på ett begripligt sätt är docenten i zoofysiologi, Mats Hansson. Det är han förstås inte ensam om men jag väljer att framhålla hans lättbegripliga artikel, Hundrafemtio års missbruk av kvicksilver och amalgam.

Förbudet som alltså ÄNTLIGEN kommer till sommaren, kan bara alla vi som drabbats av sjukdomar som relateras till det man också kallar tungmetallförgiftning, bara göra stora hyllningsgesten “vågen” åt….. 

Även åt miljöministern, Andreas Carlgrens bekräftande ord i artikeln från DN den 13 januari i år..

“Han påpekar att kvicksilvret var det ämne som uppmärksammades först av alla när miljödebatten drog i gång på 1960-talet. Många minns fortfarande de skakande filmsekvenserna på fåglarna som fått svåra nervskador sedan de ätit kvicksilverbetat utsäde.”

Så bra då att man såg hur fåglarna led. Så bra att man för länge sedan vetat om de nervskador som uppstår i levande varelser när kvicksilver får tillträde till våra kroppar och nervsystem.

Kanske, kanske kan det tänkas också (eller är det att förvänta sig för mycket?) att alla som drabbats av överkänslighet mot amalgam och tungmetaller, nu kan få upprättelse för den behandling vi fått möta inom den traditionella sjukvården.

Den om att man sett på oss som mer eller mindre psykiskt sjuka och avfärdat oss som icke trovärdiga i vårt lidande.

Kanske kan upprättelse och hedermedaljer också ges i efterhand till alla de som genom historien blivit mer eller mindre utslagna från vårt samhälle, varav några i värsta fall dött av sin kvicksilverförgiftning. De sistnämnda måste då för all del kunna inkassera sin upprättelse postumt.

Och varför inte ett speciellt omnämnande för alla dom som var pionjärer, de som hånades och förlöjligades grovt för sådär 20 – 30 år sedan när de vittnade om sina krämpor och sina misstankar om kvicksilverförgiftning…

Och samma bekräftande omnämnaden till alla forskare, professorer, läkare och tandläkare som förstod i ett tidigt skede vilken miljökatastrof amalgamet skulle bli. Det visste de bland annat därför att även de drabbades hårt av förgiftningar från sina tänder…..Plus självklart att vissa har ett naturligt sunt förnuft.

Men kvicksilverförgiftning drabbar oavsett plånbokens tjocklek och människors ställning. Möjligen kan det underlätta enormt att ha medel för sanering, men oavsett det – en förgiftning från kvicksilver hinner ingen av oss att rena oss ifrån under vår livstid. Kvicksilver har en nedbrytningstid på sisådär 90 år. Men man kan såklart hitta vettiga vägar för att rena kroppen så gott det går.

Kanske ska också alla de som lidit i tysthet - i slott såväl som koja nu jubla inför förbudet? Och kanske kan de som redan dött av förgiftningen applådera i sin grav.

Det ska också bli mycket spännande och se hur vår sjukvård och tandvård kommer att tolka förbudet när människor kommer med sina misstankar om kvicksilverförgiftning från sina tänder. Det generella förbudet mot kvicksilver innebär nämligen att det från den 1 juni 2009 blir förbjudet att använda amalgam inom den vanliga tandvården och ett totalförbud för användning på barn och ungdomar.

Det kommer ju också att innebära att kvicksilverhaltigt avfall ska slutförvaras enligt rigorösa säkerhetsföreskrifter. Kvicksilver är en av de farligaste tungmetallerna som vetenskapen känner till och eftersom redan små mängder kan ge nervskador har Naturvårdsverket föreslagit att förvaringen sker i bergrum på 200 – 400 meters djup.

Med alla dessa signaler behöver man ju inte vara speciellt smart för att förstå att ett förbud av en tungmetall och tillika livsfarligt gift, liksom erhörda säkerhetsföreskrifter för avfallsförvaringen, säger oss klart och tydligt att människorna är i samma fara som fåglar, fiskar och naturen.

Om det nu är så bestämt med både förbud och förvaring kanske man också MÅSTE fundera på hur vi ska reparera skadorna som åstadkommits innan man nu tog sitt förnuft till fånga? Vad ska vi nu göra med alla tickande miljöbomber till människor som vandrar runt på gator och torg?

Samtidigt kan jag inte låta bli att undra var man har hjärnan kring totalförbudet av kvicksilver? 

Det pågår nämligen just nu också en annan process. Häxjakten på våra vanliga glödlampor….Nu ska någon tjäna grova pengar igen…..VEM???

Det är alltså processen om att totalförbjuda våra vanliga glödlampor och helt övergå till de så kallade lågenergilamporna. Det med förespeglingen att lågenergilamporna är så mycket mera miljövänliga än de vanliga. DET kan vi glömma gott folk!!!! Bluff och båg, de innehåller kvicksilver de där lågenergilamporna!!! KVICKSILVER!!!! Och hör sen!…Så…..sätt upp den där informationen på blåskontot!

Om varje hushåll i Sverige slänger en lågenergilampa om året i sin soppåse beräknas 19-34 kg kvicksilver att spridas till miljön via soppåsen.

Detta kan jämföras med att en tesked kvicksilver kan förgifta en medelstor sjö. Mer om detta på Avfall Sverige: http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=1217&_locale=1″

Nåja, tro nu inte att jag inte är tacksam och nöjd med att det trots allt görs något konkret i och med förbudet av kvicksilver den 1 juni 09…Men det är lätt att bli otålig när man VET att kvicksilver tillhör ett av världens farligaste gifter och att det ställer till med de skador det gör…Men jag är faktiskt tacksam trots allt…Äntligen förbud!

*Stora “vågen” åt kvicksilverförbudet görs av*

©Deercat

PS!!!! Spännande och inspirerande länkar i ämnet och du kan säkert hitta flera själv!

 http://www.amalgam.se/index.html

OBS!!!! Läs i synnerhet under ikonen “vittnesmål”, om Vanja Karlssons ständiga kamp mot sin kvicksilverförgiftning!!!!

 http://www.mercurypoisoned.com/symptoms.html 

http://www.biodent.nu/svenska/behandling/start.htm

http://kvicksilver.wikidot.com/

http://medlem.spray.se/heavymetalbulletin1/svenska/hg_forgiftn.htm

Jeg leser av gode grunner vanligvis ikke vinspalter. Men har oppdaget at noen ganger kan vinspaltene være ganske underholdende, for ikke å si jålete, i alle fall for en som har vanskelig for å se at vindrikking har noe med kultur å gjøre. Og til vinskribentenes fargerike adjektiver som: “innslag av smør”, “toast”, “gule epler” og “utviklet preg av jord”, kan man også føye  andre ingredienser, som: “vanadium”, “kopper”, “mangan”, “sink”, “krom” og “bly”. Det sier forskerne Declan Naughton og Andrea Petroczi ved Kingston University i London. Eller er det kanskje dette vinskribenten mener når han skriver “mineralsk tett”?

Mengdene av tungmetaller er store nok til å utgjøre en helserisiko hvis du drikker ett glass hver dag. De mest helseskadelige nivåene er funnet i vin fra disse landene:

Ungarn, Slovakia, Frankrike, Østerrike, Spania, Tyskland, Portugal, Hellas, Tsjekkia, Jordan, Makedonia og Serbia.

Spesielt er innholdet av mangan betenkelig. Nevrotoksikologen Bernard Weiss ved University of Rochester i New York sier at det samler det seg i hjernen, og er blant annet satt i forbindelse med utvikling av Parkinsons sykdom.

Kanskje det ikke er så sunt med et glass vin om dagen som mange hevder. Og hvorfor er ikke dette blitt slått stort opp i norske massemedier? Uhumskheter i mat og drikke pleier ellers å være godt nytt.

Nu när sol- och vindenergi kommer på fråga i mer och mer debatter och media så har jag sett flera griniga inlägg av typen: “Jaha… och vad släpper solceller ut i produktion…?” eller “Hur lång tid tror du det tar för ett vindkraftverk att återbetala sig i energi… ?” och vissa t.o.m. hypotetiserar fritt och säger att det lär ta ca 10 år… utan att mer än gissa. Sånt skapar förvirring och vatten på skeptikerkvarnarna. Därför är det trivsamt att se undersökningar (1) som tar reda på hur mycket GHG (växthusgaser), SOx och NOx (svavel- och kväveoxider) samt tungmetaller produktion av olika typer av t.ex. solceller släpper ut.

Grafen som är tagen ur rapporten visar hur mycket utsläpp det blir per producerad kWh efter ett visst mönster, dvs soltimmar, solinstrålning och livslängd av solpanelen. Då skall vi dessutom tänka på att effektiviteten när det gäller att producera solceller fortfarande går mycket snabbt framåt. Hur som helst så ser man (om man läser rapporten) att denna energityp släpper ut 10-50 ggr mindre GHG än klassisk fossil elproduktion. Även kadmiumbaserade celler släpper ut mycket mindre kadmium i naturen är t.ex. vanlig kolkraft.

For example the emissions of Cd from the life cycle of CdTe PV are 90−300 times lower than those from coal power plants with optimally functioning particulate control devices. In fact, life-cycle Cd emissions are even lower in CdTe PV than in crystalline Si PV, because the former use less energy in their life cycle than the later. In general, thin-film photovoltaics require less energy in their manufacturing than crystalline Si photovoltaics, and this translates to lower emissions of heavy metals, SO_x, NO_x, PM, and CO₂.

I introduktionen av artikeln så ser man även att energin som behövts för att tillverka en solpanel betalar tillbaka sig (energy payback time, EPBT) på ca 3-6 år, vilket är 10-20% av panelens beräknade livslängd. Och även denna siffra lär minska klart i framtiden.

Vad det gäller vindkraftverk på 600 kW så är EPBT 3-4 månader (referens). Det känns ju som om den siffran borde vara mindre för större kraftverk, men å andra sidan så är livslängden så pass lång så att man får tillbaka energin flera ggr om, vilket vindkraftverksstorlek man än väljer.

(1)  Emissions from Photovoltaic Life Cycles
Vasilis M. Fthenakis, Hyung Chul Kim, and Erik Alsema
Environ. Sci. Technol., 2008, 42, (6), pp 2168–2174.

Enligt Greenpeace miljörakning i november av världens elektronikbolag tar SonyEricsson hem guldmedaljen. Greenpeace har bland annat tittat på användandet av PVC, bromerade flamskyddsmedel och tungmetaller. Bland annat ska SonyEricsson fasa ut alla bromerade flamskyddsmedel senast i början på 2008. Alla mobiltelefoner har dessutom varit PVC-fria sedan 2006. Tvåa i miljörankingen blev Samsung, trea Sony, fyra Dell och Toshiba femma. Nokia föll tillbaka till en niondeplats. Nintendo, Microsoft och Philips intar jumboplatserna. För TEM är det naturligtvis glädjande eftersom SonyEricsson känns lite som ett Lundaföretag! Det är bara att gratulera.Vill man fördjupa sig i rankingen finns hela rapporten utlag som pdf. /Daniel Eriksson