Prøver du å lage en PDF på vanlig måte i InDesign (CS3 i mitt tilfelle), ved å velge Adobe PDF fra printerlisten, så åpner fremdriftsvinduet,og alt ser ut som om det skjer som det skal — men så skjer ikke mer. Intet spørmål om hvor pdf skal lagres, og du behøver ikke lete; intet å finne!

Årsaken er at Acrobat teamet har fjernet funksjonaliteten til Adobe PDF Printer i Snow Leopard, og erstattet den med en Automator funksjon i Print dialogboksen, kalt “Save as Adobe PDF”. Den dukker opp i PDF menyen nederst i dialogboksen. På mange måter mer praktisk, siden du også får opp alle PDF valgene her. Men du må huske på selv å fjerne den gamle Adobe PDF printeren i Systemvalg > Utskrift og faks. Den forsvinner ikke av seg selv når du oppgraderer fra Leopard til Snow Leopard.

Det ser også ut til at du bør ha CS4 på plass, og med den, siste Acrobat 9 også på plass (og oppdatert til 9.1.3), for å få full glede av funksjonaliteten. Mer om dette finnes på InDesignSecrets.com side her. (techie warning!).

Å lage korrekte PDFer for produksjon er et svært tema, her er det snakk om korrekte profiler for valgte trykkeris egen printer , riktige ICC-profiler for valgt papir, og mye annet nedover i printdialogboksen som  kan og bør optimaliseres. En god dialog med fagmannen på trykkeriet er ikke bare lurt, men en nødvendighet, for best mulig resultat, uten overraskelser…for begge parter!

For mye nyttig informasjon og mange gode tips når det gjelder InDesign, har jeg lenge hatt glede av  InDesignSecrets.com, en website som redigeres av bl.a. InDesign-guru David Blatner. Det er gratis å melde seg som “Member”, og derved få tilgang til en gullgruve av informasjon. Det var her jeg endelig fant forklaringen på hvorfor jeg ikke fikk laget PDF som før i min InDesign.

Jeg har også i flere år hatt glede av Blatners “Tip-of-the-Week“, som dukker opp i mailboksen en gang i uken, alltid noe å lære, og en gang i mellom et gullkorn som gir aha-opplevelse på et problem jeg har slitt med, og ikke funnet løsning på. Du kan registrere deg her. Vil du ha mer, kan du også få et “dagens tips” hver gang du åpner InDesign. Påmelding her.

Og mens jeg først er i gang; InDesign Magazine, det produseres bare i elektronisk format (!), 6 ganger i året. Du får det som en nedlastet PDF. Klikker du på en URL i bladet et sted, så åpnerAcrobat siden i nettleseren din. Klipp og lim tekster, eller se filmer i PDF. Kult opplegg, stappfullt av gode artikler.
InDesign brukes nå profesjonelt over hele verden, har fullstendig slått ut gamle QuarkXPRess, og takket være internett, kan du ha et sugerør inn i en utrolig kunnskapsbase. Det er fortsatt stadig slik, at brukere synes det er hyggelig å dele erfaringer med andre, for selv senere en gang å bli hjulpet.

En oppdatering til tidligere post om problem med printerdrivere til Snow Leopard.

Opplegget virker bedre enn jeg trodde først, og virket perfekt da jeg trengte driver for vår Canon i9000 A3 printer, en driver jeg hadde før, men altså ikke efter Snow. Idet jeg trykket print, ble jeg spurt om jeg ville hente nødvendig driver, sa ja til dette, og den kom kvikt på plass, uten noe stopp i prosessen. Elegant, og helt som Apple sa. Rett skal være rett.

“Godt nok til å spises” er et ofte (eller kanskje ikke så ofte?) anvendt uttrykk. Et tysk team har gjort alvor av uttrykket, og konseptet: “Text aus Schokolade“: (kun tysk tekst tilgjengelig, men hvis det er et problem, så forklarer bildene konseptet godt)

Typophile har de siste fem årene arrangert The Typophile Film Fest, en timelang visning av typografiske kortfilmer fra hele verden. For oss som ikke kan være tilstede, legges noen godbiter ut på YouTube. Nedenfor er introen til Film Fest 5, laget av designstudenter og lærere ved BYU (Brigham Young University, Utah, USA). Filmen er, som de skriver, “A visual typographic feast about the five senses, and how they contribute to and enhance our creativity. Everything in the film is real—no CG effects!”
(det er imponerende at alt er gjort “for hånd”, med still-kameraer og StopMotion program. For de spesielt interesserte, er det mer om produksjonen her)

Det simpelthen oser ironi av overskrifta mi.. Men men sånn erre! Jeg har lagd en ny plakat da. Ja, jeg holder det gående. Denna gangen var det for Aktiv Eiker.

“Problemet” denne gangen var at det var så sabla mye tekst jeg skulle ha med. Jeg er overhodet ikke vant til å lage plakater hvor det er typografien som er viktigst, så det gikk bort mye tid til rrrisørtshhh. Etter hvert fant jeg fram til to typer som virkelig får jobben gjort når det kommer til typografi, enkle former og det å få fram en følelse i bildet. Først ut har vi da Scott Hansen, også kalt iso50 (trykk på navnet for å se portfolioen):

Den neste inspirasjonskilden min for detta prosjektet er en kar som går ved navnet Jonathan Haggard. Han er veldig inspirert av russisk propaganda, type “gjør-som-vi-sier-ellers-får-du-en-bombe-i-knollen”-propaganda. Det høres kanskje litt negativt ut, og det er det i grunn, men han er usedvanlig flink til å forenkle motiver, og det er lissom den store greia innen design; Forenkling. Det meste han lager har en veldig enkel bakgrunn, med et like enkelt budskap, og det er nettopp det som gjør bildene hans så driiiiiiiiitsmude.

Som dere ser har begge to veldig like stil, og det er egentlig ikke så veldig rart for Jonathan Haggard sin største inspirasjon innen design har alltid vært the one and only, mannen ovenfor, Scott Hansen.

Men nok om det.. Nå for tida er det faktisk eksamen på noroff. I motsetning til de av dere som sliter dere gjennom hundrevis, om ikke tusenvis av pensumsider om internasjonal politikk, organisasjonskulturer og etikk og andre saker, så storkoser jeg meg med eksamen! Eksamenen min er en gruppeoppgave, hvor Fredrik, Endre og jeg danner The Dreamteam. Oppgava gikk ut på å “utvikle et prosjekt for en bedrift eller organisasjon”, så etter å ha snakka med Robin fra Hooden, altså mannen bak Robinshood, skal vi lage et reklamemagasin for butikken. Det blir stas, tenker jeg. Gruppa er iallefall gira som bare det, så her gjelder det altså å følge med, også skal jeg prøve å smette inn et innlegg inniblant.

Peace!

Gavepapir, repeterende mønster

Gift wrapping, repeating pattern

I den nyeste versjonen av Firefox (3.6 Beta) er det støtte for å laste opp filer ved å bruke drag n’ drop rett inn i nettleseren. En som har lekt seg med dette i kombinasjon med @font-face er The CSS Ninja.  Han har laget en web applikasjon for å teste fonter.  Med Font Dragr drar du en hvilken som helst font av typen otf, ttf, svg eller woff inn i nettleseren. Fonten blir rendret direkte!

Jeg har testet greia og det funket helt perfekt. Man må bare huske på å laste ned Firefox 3.6 Beta først. I tillegg fant jeg ut at det ikke var så greit å dra fontene rett fra fontfolderen på PC. Jeg måtte kopiere de til en annen folder først. For Mac’erne vil det funke fint uten videre hassel. Hvis du ikke gidder å teste selv kan du se hvordan det virker i denne filmsnutten.

For å følge opp Typekit-tråden fra tidligere: Sjekk ut Fredrik Mathesons testing av Typekit og Typotheque!
Jeg har forøvrig Typekit invitasjoner igjen dersom det er noen som vil prøve.

När frågor kring typsnitt och typografi uppstår, så är www.typophile.com en stark rekomendation. Här finns artiklar, senaste nytt, men framför allt ett utomordentligt forum. Så in och ställ dumma frågor!

Att säga att en text har bra typografi innebär att den presenteras på ett bra sätt. Ett huvudmål med det typografiska arbetet är att förmedla en god läsbarhet. Samtidigt ska texten också vara estetiskt tilltalande, vilket också bidrar till en trevlig upplevelse och därmed bättre koncentration för läsaren.

En text ska ha god läsbarhet, men den ska också vara estetiskt tilltalande. Dessa faktorer är beroende av varandra. Visst kan en text vara estetiskt tilltalande, men detta hjälper föga om dispositionen av texten är bristfällig.

Hur gör du då? För att implementera en god typografi till en text kan du utnyttja vanliga och välkända element så som typsnitt, storlek, marginaler, radavstånd färg, logisk styckeindelning och så vidare.

“Typography (Etymology: typos—type, graphos—written) is the art and technique of arranging type, type design, and modifying type glyphs.” – Wikipedia

Använd tydlig hierarki

En av de viktigaste delarna när du disponerar en längre text är en logisk hierarki. Med detta menas att du använder dig av olika, enhetliga stilar för att markera de olika elementen av texten. Det är vanligt att man förtydligar detta genom att sätta namn på de olika elementen, till exempel titel, mellanrubrik, underrubrik, brödtext, citat med mera. Således väljer du en stil för varje element som bäst representerar dess syfte. En titel ska såklart vara stor och tydlig, medan brödtexten ska vara naturlig och lättläst. Du kan även förtydliga vissa element med färger, till exempel lägga en blå ton på rubriktext. Tänk bara på att inte använda för starka färger då det kan distrahera eller till och med irritera läsaren. Det viktiga är enhetlighet och logik, och att du använder dig av metoder som lägger fokus på det du vill framhäva.

Teckensnitt och sans/-serif

När man använder ordbehandlingsprogram som Microsoft Word stöter man ofta på typsnitt som har orden ”sans” och ”serif” med i benämningen. Serifer är namnet på de tvärstreck på bokstäver i vissa typsnitt, det vill säga ”utsvängningar” på bokstäver. Sans betyder ”utan” på latin, och syftar i detta sammanhang på typsnitt utan serifer. En generell regel är att aldrig blanda typsnitt med serifer och utan serifer i samma typ av text, då det uppfattas som oenhetligt. Dock går det bra att blanda i olika element. Du kan till exempel använda serifer i rubriker och utan serifer i brödtexten i ett dokument. Det påstås också att typsnitt med serifer lämpar sig bättre för skrift på papper, medan sans-serif gör sig bättre på datorskärmar.

När du publicerar text på webben är det såklart viktigt att den blir tillgänglig för så många som möjligt. Därför är det viktigt att tänka på vilka typsnitt du använder; ett ovanligt teckensnitt kanske inte finns på andras datorer och kan göra att texten inte visas alls.

Vill du gå djupare in på anpassning av typsnitt finns det även riktlinjer för faktorer som

• Avstånd mellan bokstäver
• Pixelhöjd på typsnittet
• Använd kantutjämnad text för större typsnitt
• Tänk noga över om du vill använda serifer eller ej

Förenkla och förtydliga din text

Att anpassa en disposition för ändamålet kan vara svårt, men något du alltid ska tänka på är att aldrig komplicera I onödan. Har du mycket information att förmedla i samma område kan du till exempel konvertera den till listform. Det är ofta enklare att memorera för läsaren, och det är lättare att få en överblick över informationen. Kom ihåg att du ändå kan förklara punkterna med löpande text i listan; översikten kommer ändå dra fördel av den. Det finns även fler alternativ för att förbättra överskådligheten av ett dokument, till exempel tabeller och innehållsförteckning.

Vill du veta mer?

Nu vill du säkert komma igång att skriva själv, men kanske behöver du lite inspiration? Eller du kanske vill visa upp vad du skrivit för andra? Kanske du till och med vill tjäna lite pengar på det du skapat? Kolla igenom några av de här länkarna, så får du både inspiration och chans att visa upp dina alster.

Skrivarsidan.nu – Här kan du läsa andras texter, lägga upp dina egna, delta i diskussioner och delta i tävlingar.

Skriv.se – En till svensk skrivarsajt, med tävlingar och forum.

McSweeney’s – San Fransisco-baserade kultförfattaren Dave Eggers forum för ny ung litteratur och prosa.

Författarförbundet – Svenska författarförbundets sida, med mängder av matnyttig information.

Bokmässan i Göteborg på Facebook – Få information och nyheter om bokmässan 2010.

Bret Easton Ellis hemsida – American Psycho-författarens officiella hemsida.

Typografi är begreppet för hantverket att utforma texter både för tryck och för skärm så att budskapet förmedlas på bästa möjliga sätt, i avseendena att både textens budskap ska nå fram och att det ska vara estetiskt.Historiskt var det yrkesgruppen typografer som arbetade med typografi, medans nu efter IT-revultionen arbetar många olika; för att inte säga de flesta människorna med någon form av typografi. Allas som stylar ett dokument gör ju det fast utan att känna till termen kanske.

….

Att säga att en text har bra typografi innebär att den presenteras på ett bra sätt. Ett huvudmål med det typografiska arbetet är att förmedla en god läsbarhet. Samtidigt ska texten också vara estetiskt tilltalande, vilket också bidrar till en trevlig upplevelse och därmed bättre koncentration för läsaren.

En text ska ha god läsbarhet, men den ska också vara estetiskt tilltalande. Dessa faktorer är beroende av varandra. Visst kan en text vara estetiskt tilltalande, men detta hjälper föga om dispositionen av texten är bristfällig.

Hur gör man då? För att implementera en god typografi till en text kan man utnyttja vanliga och välkända element så som typsnitt, storlek, marginaler, radavstånd färg, logisk styckeindelning och så vidare.

“Typography (Etymology: typos—type, graphos—written) is the art and technique of arranging type, type design, and modifying type glyphs.” – Wikipedia

Använd tydlig hierarki

En av de viktigaste delarna när man disponerar en längre text är en logisk hierarki. Med detta menas att man använder sig av olika, enhetliga stilar för att markera de olika elementen av texten. Det är vanligt att man förtydligar detta genom att sätta namn på de olika elementen, till exempel titel, mellanrubrik, underrubrik, brödtext, citat med mera. Således väljer man en stil för varje element som bäst representerar dess syfte. En titel ska såklart vara stor och tydlig, medans brödtexten ska vara naturlig och lättläst. Man kan även förtydliga vissa element med färger, till exempel lägga en blå ton på rubriktext. Tänk bara på att inte använda för starka färger då det kan distrahera eller till och med irritera läsaren. Det viktiga är enhetlighet och logik, och att använda sig av metoder som lägger fokus på det man vill framhäva.

Teckensnitt och sans/-serif

När man använder ordbehandlingsprogram som Microsoft Word stöter man ofta på typsnitt som har orden ”sans” och ”serif” med i benämningen. Serifer är namnet på de tvärstreck på bokstäver i vissa typsnitt, det vill säga ”utsvängningar” på bokstäver. Sans” betyder ”utan” på latin, och syftar i detta sammanhang på typsnitt utan serifer. En generell regel är att aldrig blanda typsnitt med serifer och utan serifer i samma typ av text, då det uppfattas som oenhetligt. Dock går det bra att blanda i olika element. Man kan till exempel använda serifer i rubriker och utan serifer i brödtexten i ett dokument. Det påstås också att typsnitt med serifer lämpar sig bättre för skrift på papper, medan sans-serif gör sig bättre på datorskärmar.

När man publicerar text på webben är det såklart viktigt att den blir tillgänglig för så många som möjligt. Därför är det viktigt att tänka på vilka typsnitt man använder; ett ovanligt teckensnitt kanske inte finns på andras datorer och kan göra att texten inte visas alls.

Vill man gå djupare in på anpassning av typsnitt finns det även riktlinjer för faktorer som

• Avstånd mellan bokstäver
• Pixelhöjd på typsnittet
• Använd kantutjämnad text för större typsnitt
• Tänk noga över om du vill använda serifer eller ej

Förenkla och förtydliga din text

Att anpassa en disposition för ändamålet kan vara svårt, men något man alltid ska tänka på är att aldrig komplicera I onödan. Har man mycket information att förmedla i samma område kan man till exempel konvertera den till listform. Det är ofta enklare att memorera för läsaren, och det är lättare att få en överblick över informationen. Kom ihåg att du ändå kan förklara punkterna med löpande text i listan; översikten kommer ändå dra fördel av den. Det finns även fler alternativ för att förbättra överskådligheten av ett dokument, till exempel tabeller och innehållsförteckning.

Källförteckning

Capdesign
ilovetypography
Smashingmagazine
typsnitt.se
w3.org
Wikipedia

Lorem yo dolizzle doggy amizzle, fo shizzle adipiscing elit. Bow wow wow daahng dawg velizzle, my shizz volutpat, suscipit quis, gravida vizzle, dang. Pellentesque eget tortor. Sizzle eros. Da bomb shizzle my nizzle crocodizzle shizzle my nizzle crocodizzle dapibizzle turpis mammasay mammasa mamma oo sa owned. Maurizzle pellentesque dizzle izzle turpizzle. Get down get down izzle tortor. Pellentesque izzle crackalackin mammasay mammasa mamma oo sa. In daahng dawg fo shizzle platea dictumst. Sheezy dapibizzle. Boofron tellus dang, pretizzle eu, mattizzle fizzle, yo mamma vitae, nunc. The bizzle fizzle. Integizzle fizzle shit sizzle mammasay mammasa mamma oo sa.

Läs mer här.

Inspiration til identitet

För dem som fortfarande inte har koll på begreppen…

Oppgaven: Velg farger og ypografi for magasinet. Produser skissene fra aktivitet: Magasin Layout digitalt i Adobe Indesign. (Studio 01)

SEJARAH TULISAN
Gambar merupakan unsur grafis yang paling mudah terbaca
Kata-kata yang tersusun dari huruf demi huruf yang menuntun pemahaman pembaca terhadap pesan

Cave Painting from Lascaux C. 15000 – 10000 B.C.

PICTOGRAFI
Tulisan berupa gambar, hanya obyek-obyek tertentu digambarkan

Gambar ini memperlihatkan kedelapan suku bangsa Aztek, sebagian dari imigrasi orang-orang Aztek (Amerika Selatan) perpisahan dan perjalanan jauh mereka (jejak-jejak kaki). Gambar Titik air di bawah mata orang di sebelah kanan menandakan tetesan air mata perpisahan.

IDEOGRAFI
Di Mesir berkembang jenis huruf Hieratia, yang terkenal dengan nama Hieroglif pada sekitar abad 1300 SM. Bentuk tipografi ini merupakan akar dari bentuk Demotia, yang mulai ditulis dengan menggunakan pena khusus.
Bentuk tipografi tersebut akhirnya berkembang sampai di Kreta, lalu menjalar ke Yunani dan akhirnya menyebar keseluruh Eropa.

Tablet dari gading tentang Raja Zet, Dinasti pertama. Tablet berusia 5000 tahun ini mungkin yang paling awal dikenal dari pictografi orang Mesir yang dikembangkan menjadi tulisan Mesir kuno (hierogliph). Ditemukan di reruntuhan kota suci masa lampau Abydos.

Tulisan Cina, dikembangkan abad ke 14 SM, tiap tanda mempunyai arti sebuah kata (atas)
Tulisan India, Dewanagari (Sanskrit) (bawah).

KERANGKA McLUHAN
Bangsa Funesia = Hakikat komunikasi verbal semata adalah produksi macam-macam bunyi rongga mulut manusia (fonem).
Kemudian menciptakan grafem : representasi grafis dari setiap fonem.
Diambil oleh bangsa Romawi melalui bangsa Etruska dan Yunani
Lahir alfabet Latin. Menempatkan budaya barat di posisi unggul dalam komunikasi.

Tulisan Punesia
Gejala ke arah tulisan — satu lambang untuk satu bunyi (tulisan Fonetis)
Alfabet Punesia (libanon/ suriah) = 1000 tahun SM
Terdiri dari 22 Huruf tanpa huruf vokal
Dasar dari Tulisan Yunani (mengubah 5 huruf menjadi huruf hidup)

TYPOGRAFI
Puncak perkembangan tipografi, terjadi kurang lebih pada abad 8 SM di Roma saat orang Romawi mulai membentuk kekuasaannya. Karena bangsa Romawi tidak memiliki sistem tulisan sendiri, mereka mempelajari sistem tulisan Etruska yang merupakan penduduk asli Italia serta menyempurnakannya sehingga terbentuk huruf-huruf Romawi.

Huruf-huruf pada pilar Traianus di Roma
Didirikan pada tahun 113
Huruf J, U, W, Y Z tidak terdapat pada alfabet Romawi Kuno,
H dan K tidak digunakan pada pilar itu

PERKEMBANGAN SELANJUTNYA…
Orang Romawi mulai menulis dengan pena
Menghasilkan 3 grup tulisan, Quadrata (abad 3-4), Rustica (abad 6), Cursiva (abad 6).

Tulisan Unciale (Abad VIII )
Biarawan menggarap huruf Quadrata dan Rustica
Lebih banyak lengkungan dan beberapa huruf melonjok ke bawah garis
Mengarah ke pembentukan huruf onderkast (huruf kecil)

(//LG)

Jeg endte opp – etter en kveldsrunde med fundering og hjelp og råd fra min bedre halvpart- med et lite typografisk spill rundt Bob Dylan og hans person/verk. Siden han har en status som den mest betydningsfulle musikeren etter 50-årene – og regnet som en av de få geni-erklærte musikere i det forrige århundre, og også regnet som en banebryter innen rock-/pop-lyrikk – valgte jeg å gjøre typene slik. Sitat – hans egentlige navn – sitat slutt – punktum. Enkelt og greit. Arial Black. Selvsagt med Experimental Jetset i tankene, det må man kunne innrømme.

Tuzn takk til Loony Øvrebø for bildetagning!

30 conversations on design

http://www.a2591.com/2009/10/type-for-you.html

Denne obligatoriske oppgaven har leveringsfrist 2. november kl. 10.00

Jeg har skrevet om denne oppgaven tidligere, og fortalt om oppgaveteksten. Jeg valgte å illusterere en novelle av Benedicte Holm: Taksjabbene, fordi jeg har et sterkt ønske om at denne skal bli utgitt en gang. Helst av min datters og mitt forlag: Bevare Meg Vel, enten som et julehefte, eller som den viktigste novellen i en novellebok. Jeg har tatt ut en side av novellen og konsentrert meg om å illustrere den.

Så laget jeg en skisse til en tegning, som jeg sendte til forfatteren. Tillatelse til å bruke novellen er i boks, og hun er veldig fornøyd med skissen. Det er  jeg også. Føles nesten som fusk å bare rable ned noe sånn i full fart og bruke det, men siden jeg synes jeg har veldig  liten tid på å gjøre ferdig denne (obligatoriske!) oppgaven, og siden vi ikke kan gå videre uten å levere inn de obligatoriske oppgvene, prioriterer jeg obligatoriske oppgaver foran andre, og går videre med denne skissen.

Research så  langt:

Jeg har sett på forskjellige illustrasjonsstiler, med å søke på illustratører på Google. Definisjon på en illustratør: En person som lager illustrasjoner, dvs lager et visuelt utrykk som skal formidle en ide. Det er VELDIG  mye fantastisk bra på nettet. Blant illustratørene jeg fant, nevner jeg  Atle Hansen (http://www.illustrasjon.net) og Hallvard Skauge (http://www.skauge.no ). Hadde dessverre ikke tid til å sjekke så mange flere.

Formatstørrelser:

Jeg tenker jo at jeg kan velge format selv hvis jeg lager forsiden til en bok. Og hvis jeg ombestemmer meg og lager et julehefte likevel, som jeg hadde planlagt først, blir det i A4 format. Men før eller siden kan det være viktig å vite Postens standarder for formatstørrelser for brev og pakker og postreklame under 2 kg.

Maksmål: store sendinger: 35, 5 * 25 * 2 cm. Maksi: Lengde * bredde * tykkelse = 90 cm. Lengde høyst 60 cm. Sendinger i rull er alltid maksi format.

Minimumsmål: små sendinger: 9 * 14 cm

Jeg har ikke scanner her, så hadde bare lagt skissen inn ved hjelp av kamera. Det ble ikke godt nok, så i dag skal jeg gå ned til en butikk her nede og scanne tegningen. I går kveld satt jeg likevel og prøvde meg frem med å bearbeide skissen i Photoshop. (Måtte se på videoleksjonene igjen, dvs de jeg klarte å laste ned, det gikk veldig tregt…). Satt til sene natten og prøvde å få til å arbeide med skissen, legger nå inn resultatet så langt. Skal ikke bruke dette, er bare for å trene til jeg får scannet skissen. Tror det ville vært lettere med Illustrator, men det programmet har jeg ikke enda (hadde bare et prøveabonnement tidligere).