Ich seh schon, ich habe hier in letzter Zeit eher getwittert als gebloggt, also bin ich euch mal wieder ein paar Zeilen mehr schuldig:

ich war am 02.11. in Erfurt auf den Jupiter Jones Konzert. Die Location (Engelsburg) war an sich sehr schön, nur die Säule mitten auf der Bühne hat gestört, weil man nie die ganze Band sehen konnte. Das Konzert an sich war echt super. Die Vorband Cancer war gut gewählt. Musikalisch müssen sie vielleicht noch etwas üben, aber sie hatten definitiv Spaß an der Sache und haben gut Stimmung gemacht. Und Jupter Jones -  wahnsinn. Mehr gibts dazu nicht zu sagen.

Danach mussten Ralf, Ulli und ich nur noch auf den Zug warten – der erst so gegen 4.30 uhr fuhr. Jippie. Das war ne echt lange nacht und so gegen 7 Uhr waren wir dann auch endlich wieder in Schmalkalden. Aber für das Konzert hatte es sich echt gelohnt.

Den Tag drauf ist mein Kater gestorben. Grausamer Tag Seither bin ich schon ganz schön geknickt.

Wenigstens ging’s das Wochenende drauf zum Rise Against Konzert – mal wieder nach Erfurt (aber diesmal wenigstens mit dem Auto ). Das Konzert war gar nicht so schlecht – aber Rise Against habe ich das Jahr zu oft gesehen um mich davon noch richtig begeistern zu lassen

Das ist jetzt ziemlich genau eine Woche.

Letzten Montag waren Michi, Martin, Isa und ich bei unserer ersten Salsastunde. Wir hatten Spaß. War echt lustig und wir waren froh uns doch dafür entschieden zu haben.

Mittwoch war Fasching. Es war ganz nett – ich habe zwar schon bessere Partys in Schmalkalden erlebt, aber … es war nett

Donnerstag und Freitag hab ich ganz schön die Schultern hängen lassen. Dass mein Dicker tot ist, hat mich nochmal ganz schön mitgenommen.
Heute gehts noch – na mal sehen, ist ja auch erst Mittags.

So – jetzt muss ich mich entscheiden, was ich heute noch mit meinem Tag anfange. Also Lernen wäre nötig und Putzen wäre nötig … So wie ich mich kenne, zock ich aber eher eine Runde

Well, we got up a bit late again. But it’s Saturday and we have to go to market. So we have to have a – BRATWURST! Hunter is getting a bit discriminating. The market ones are good, but perhaps not the best but it’s hard to decide which is the best.  Just have to keep testing.

Then we had time for a short bike ride because Werner and I wanted to have a little picnic and make some boats and try to float them.  So the kids decided they’d come along.

First, fish patties from Herr Meyer, watermelon, and tossing the trash.

Then make the boats.  It was a bit more challenging without a table to really work on, but we did it.  Then, FLOAT YOUR BOAT!  They were all gummy trash at the end, but it we didn’t leave our trash in the water.  Not us.

Then off to Ulli and Ilsemarie’s.  There were toasts at the beginning and then Pizza and Spargel – pizza for the kids and all the good stuff for us grown-ups.  It was great fun and the dessert was yummy – three sorts of home-made ice cream and lots of fresh strawberries.  There was something for everyone.

We left two tiny minutes too late to catch the right tram, so we walked a bit though Hannah declared she couldn’t.

Then we got a taxi to the train station (kinda defeats the purpose of riding the train, but waiting another half hour was too much!)!  Home, read to the end of the story and sleep. How late ? We’ll see. Tomorrow is Felina and Julika.

Being that I’ve always been an ulli lommel fan, I’ve decided to put out a blog that I am hoping to update from time to time.

I recommend reading a little bit into his career highlights and for that I will add a small excerpt from wiki:

Lommel started his career as an actor in films in 1960’s. One of his earliest film roles was in Russ Meyer’s Fanny Hill. In 1969 he starred in Rainer Werner Fassbinder’s directorial debut Love Is Colder Than Death. The cast as an ensemble won an award at the German Film Awards in 1970.

Fassbinder and Lommel worked together more than 20 times after 1967. Fassbinder also produced Lommel’s The Tenderness of Wolves which was Lommel’s second film as director. He was nominated in Berlin International Film Festival for Golden Berlin Bear. Ulli Lommel participated in the documentary Fassbinder in Hollywood (2002).

Lommel moved to the USA in 1977 and started working with Andy Warhol who produced his films Cocaine Cowboys and Blank Generation. In 1980 Lommel directed The Boogeyman which became a hit[citation needed] and made the UK’s ‘Video Nasties’ list. After that he went to make films like BrainWaves with Tony Curtis and Vera Miles, The Devonsville Terror with Donald Pleasence and Revenge of the Stolen Stars with Klaus Kinski.

Onions are High in Vitamin C, Dietary Fiber, Vitamin B6, Folate and Manganese.

Onions are anti-cancer, anti-aging and anti heavy metal ions. Onions raise good cholesterol. Onions contain plenty of sulphur compounds that kill all kinds of bacteria including salmonella etc…

Quercetin in Onions helps us gaurd against many chronic diseases.

When you add onions to a dish, think I am adding minerals and helping disease prevention.

Nutrition Table

 Nutritional Value of Onion 

• Vitamin A – 75 IU
• Vitamin C – 9 mg
• Calcium – 48 mg
• Proteins – 1 gm
• Phosphorus – 66 mg
• Carbohydrate – 16 gm
• Sodium - 5 mg
• Potassium – 200 mg
• Dietary Fiber – 3 gm
• Calories – 60
• Total Fat – 0 gm
• Saturated Fat – 0 gm 

See Also : Remedies using Onions

 All Rights Reserved : Satya Sarada Kandula

Gårkvällen spenderade jag hemma hos Ulli tillsammans med henne och Charlotte. Temat för kvällen var Schlagerfest och jag plågades med Caroline Af Ugglas “Snälla, snälla, snälla” och jag tänkte fortsättningen i huvudet “… stäng av snart…nu…”

Det var en mycket trevlig kväll med tjejsnack, öl, vin och chips. Tiden gick snabbt och jag fick se på tv lite till och med. Lite lyx när det sker eftersom vi inte äger någon tv alls hemma. Vi kollade på Robinson, irriterade oss, klagade och drömde oss bort fjärran länder.

När det blev dags för krogen bangade jag. Jag cyklade hem och hann sminka av mig och nästan krypa ner i sängen innan han kom hem från SkyBar – dock liiite för tidigt enligt mina tidsberäkningar som då oftast håller.

Vi pratade lite, jag började kolla på en film ihop med honom men slocknade ganska omgående.

Idag blir det promenad med Jenny.

Det är vår ute. Tror jag. Det känns så iallafall. Solen skiner. Fåglarna kvittrar och Didriksons känns alldeles för “tung” att bära. Så jag kallar det vår. Även om jag fortfarande skulle kunna bära långkalsonger under jeansen…

Fikade hos fina Fia förut. Hon bjöd på Sia-glass med wienersmak till kaffet och det var inte fel. Fia är underbar men nu har hon gett mig ett bekymmer… hon vill INTE ha mina gamla Elle-tidningar längre. Jag tänkte hiva dom på henne för jag har tröttnat på dom – alla 110 stycken. Så jag får helt enkelt försöka få iväg dom till second-hand eller nåt eller bara kasta skiten. Jag berättade en kul grej som framkallade skrattanfall hos oss båda där tårarna sprutade som aldrig förr. Kommer vi nog bägge leva länge på

Igår kväll var det tänkt att jag skulle cykla med honom till SkyBar för att träffa Niclas. Men efter att jag fixat iordning mig ångrade jag mig så han cyklade iväg själv medans jag kurade ner mig i sängen och somnade ganska snabbt efter det. Vaknade till när han kom igen strax innan klockan 02:00 och blev såklart klarvaken. Sömnlösheten fixade vi genom att börja kolla på en film. Funkar alltid

Ikväll blir det schlagerfest hos Ulli i min gamla lya. Snart drar Ulli iväg och då kommer det såklart att kännas tomt utan våra mysiga fikastunder. Men vi får kommunicera genom det underbara internet istället. Skulle vilja hälsa på henne med, men får se hur det går att lösa.

Jag älskar livet och självständigheten… underbart!

Tog en promenad med Jenny i eftermiddags. Eftersom jag inte kunde somna alls inatt fick jag ställa in vår morgonpromenad för att ta igen sömnen istället.

Så 16:30 infann jag mig och precis som sist fick Cotton följa med ut. Jag hann även hälsa på kusin Fredrik och barnen innan vi drog iväg. Och dricka vatten för att förhindra att törsta ihjäl.

Idag skrattade vi så vi grät. Igen.

Imorgon ska jag träffa fina och goda Mejran. Och nyss fick jag klartecken från Ida att hälsa på dom på onsdag. Har inte sett deras nyaste tillskott än. Ny sedan i början av mars. Jag hoppas även hinna träffa Ulli en sväng.

Det kommer bli en bra vecka! ♥

Kort från Ulli tagna på hennes mysiga inflyttningsfest.

Jag x 2 och underbara värdinnan Ulli.

Fina Mia tog det varsamt då hon skulle jobba dagen efter. Jag drack på för att bedöva smärtan i knät efter omkullåkningen med cykeln tidigare under kvällen.

Det fungerade skitbra eftersom jag dagen efter, då berusningen var ett minne blott, höll på att avlida av smärta.

Så jag överlevde och aldrig mer på cykel under berusning!

Ikväll skippar vi vinet och håller oss till the, pizza och hallonsoda.

Och lite melodifestival. Eftersom Ulli är tokig i det. Jag är det inte. Men för Ullis skull och för att få umgås med henne genomlider jag vad som helst. Till och med en melodifestival under 1,5 h. Jag tar alla chanser som kommer under vilka omständigheter som helst.

En dag lär jag säkert (på något konstigt och märkligt sätt) få ångra att jag ens skrev det sistnämnda…

På lördag efter jobbet blir det vinkväll kombinerat med melodifestival hemma hos Ulli.

Vi ska dricka gott, äta gott, titta/lyssna på melodifestivalen (det är haken) och när skiten är slut ska vi babbla (men jag har fått tillåtelse att babbla under tiden som musiktävlingen pågår – faktiskt. Undrar hur många gånger under den 1,5 timmen Ulli kommer ångra det ). Ska bli så mysigt. Dessutom ska jag kolla in hennes nya minidator. Exakt en sådan jag varit på väg att köpa flera gånger sen en tid tillbaka men lyckats hejda mig ändå.

Jo, jag har ju en fungerande dator. Fortfarande. Min nyaste dator – HP´n från 2007 kraschade på riktigt tidigare i veckan. Så nu är det jag och datorn från exets tid som fortsätter traggla tillsammans. Jag tror inköpsåret är 2005. Imponerande eftersom den är som ny.

Men det får bli lugnt på lördag eftersom pa ska firas på det 85:e levnadsåret dagen efter. Ma har beställt mat från Köttex så det ska frossas som aldrig förr.

Då gäller det att inte vara bakis.

Fina festen hemma hos Ulli i fredags var helt underbar. Hon hade skapat en somrig jordgubbsbål och fått ihop sitt vanliga härliga tjejgäng samt vi två outsiders; jag och Sanna. Icke att förglömma är den goda pastasalladen som hon inte nämnde ett ord om innan. Nackdelen med att innan hålla tyst om mat på fest är att man riskerar få välkomna redan mätta (och glada såklart) gäster för att redan hemma byggt en bra grund för en härlig och fin fylla.

Men, nu pratar vi Ulli så det problemet kommer hon ju aldrig hamna i såklart. Hon är en utmärkt kock och smakar man inte ens på hennes mat, hur äckligt mätt man än är, får man helt enkelt skylla sig själv.

Den fina och goda salladen med tillhörande bål.

Jag däremot äter alltid det jag blir bjuden på. Oavsett om jag svultit i en vecka eller frossat för hela livet två minuter innan. Eftersom jag är lite mattokig och även lite girig då det kommer till mat. På Mias senaste fest då det bjöds på mat tog jag varje tillfälle som kom att placera mig i köket där rester av den goda maten fanns. Av de biffar som faktiskt fanns kvar då bordet dukades av och vi alla var mätta (som vi ju sa att vi var) fanns det till slut ingen kvar – efter mina små köksbesök under senare delen av kvällen. Jag bekände senare för Mia och hon skrattade gott.

Min fina fina Ulli. Fredagens kock och festvärdinna.

Vi umgicks och pratade om giftermål, adoption, Stellan, bålen, maten, Ullis liv, det faktum att jag och min man är nog det enda (ny)gifta paret i stan som bor i en etta, Mias liv och om allt annat mellan himmel och jord. Intressant och tiden flög iväg.

Tjejerna gick lös på Ullis kamera.

Vi hamnade otippat på Harrys och strax efter ingången blev jag dålig och fick lulla hem. Överraskande nog cyklade han ikapp mig på vägen så han gav mig lift hem på cykelstyret. Det gick fortare så sa han samt att det var mycket säkrare att ha mig där än vinglandes på gatan. Sant.

Sedan mådde jag såklart illa. Som jag inte gjort sen jag kommer inte ihåg när.

Så att jag gick och nallade mat i pastaskålen långt efter att vi alla var mätta och belåtna gjorde mig då ingen nytta. Men tusan vad gott det var!!!

Igår hann jag fika med Lotta, dricka vin hos Jenny och Fredrik, dricka kaffe med Madde och avsluta kvällen med tjejfest hemma hos Ulli samt ett snabb-besök på krogen.

I nämnd ordning.

Skriver mer när hjärnan kommit ikapp igen.

Jag skulle börja måla men har liksom ingen energi eller motivation.

Jag längtar tills på fredag. Då ska jag festa med min fina Ulli.

Fia och Madde är även medbjudna. Och Mia såklart. Självklart.

En favorit i repris kanske… jag vet iallafall redan nu vad jag ska ha på mig. Ha!

Från början hade jag tänkt att dra till Skara för att kolla in när han tävlar med bandet. Men det var innan Ullis inbjudan det.

Jag kanske ska åka till Skövde istället veckan därpå och kollar sista spelningen. Om jag orkar. Och om någon vill hänga på. Jag får se.

Det är som ett lotteri. Min fritid och vilka som får ta del av det.

Jobbet ringde förut och min sociala status minskade drastiskt med två träffar.

Det tänkta besöket hos Mejran kommer inte kunna bli av imorgon heller. Inte heller kvällsfikat hemma hos Ulli.

Jag förlitar mig på onsdag.

This weekend my dojo is holding an seminar with Lucas Icasatti 3.dan from Argentina, He’s a long-time student of Yamada Sensei (8th dan) and Waite Sensei (7th dan). Icasatti is now living in Norway, running a dojo in Oslo Aikidojo Aikido Klubb.

I have been to one seminar before this and it was the weekend of my 20th birthday, it was great. Even tho I was completely new to it and I was a bit shaky. That was by  Ulli Kubetzek  5th dan Aikikai from Aikido Dojo Frankfurt, Germany. I really enjoyed Ulli and his approach. One of the practitioners he brought with him (I can’t recollect the name or grade)  was such a great person, he smiled all the time and was really helpful with beginners. Really a inspiration, truly a great person. I tried to pair up with him as often possible.

This seminar I am specially nervous about, its grading. Its my first grading in Aikido, and I don’t think the grading from Kendo helps much since I can’t really recollect any of it from my memory. I’m so shaken by this I fear I will mess up. Been reading in my Aikido books, checking youtube and just trying to remember everything I learned, but will it help? Will my nerves take control and leave me shaking in front of the rest, I fear so, and yes, I know fear don’t amount to much so I should just lose the thoughts and feelings all together. (Being nervous is one thing, that is some times “healthy” while fear is just insecurity making you freeze up.I pray it will go okay, and I’m afraid that I will be the first, even tho I don’t think being first changes much. But knowing everybody is watching me, haha, I can feel my stomach twitching just by thinking about it (so stop it!). I have a minor fear/anxiety of doing something in front of many people.

What I have to do is:

Tandoku dosa: Hidari-kamae, Migi-kamae, Mae ukemi, ushiro ukemi, shikko

 Katatedori gyakuhanmi shihonage

 Tachiwaza Katatedori aihanmi Ikkyo

Shomenuchi ikkyo and shomenuchi Iriminage in both tachiwaza and suwariwaza

and ryotedori kokyuho

I guess it will be okay, I just hope I don’t get so shaky that I mix up everything and forget what’s what. Im not really sure about shihonage (I don’t even know what sort of shihonage to do, and I’m not sure I will recollect what sort is which when sensei tells me what to preform) and I’m not really feeling secure with iriminage. And as basic as it most likely is ushiro ukemi is giving me some hard time landing properly, sometimes even the rolling part over my shoulders. I tend to mix up omote and ura and each time sensei tells us what to do and there is a word I’m not really sure about I tend to get so insecure that even tho I understood the rest I freeze. I wish I could one day have a long intense training one on one to get fully the aspect of connection and to learn not to hesitate each time I feel the connection. Or even not to hesitate the times uke don’t act as I thought, since being able to blend with what happens when it happens is a key in all of this. In the middle of the “heat” I’m capebale of mixing everything up, from suddenly having problems with Irimi, other times tenkan. At least what I feel a bit okay with is ikkyo, and thank the universe that I at least feel okay about something

Since I recently paid my trip to Japan I haven’t really been swimming in cash, and when I read how much the seminar cost would be I guess I went pale. Fearing that I had to turn it down, but luckily I manage to borrow some cash of my dad so I’ll be able to both attend the seminar and the dinner after saturdays training.

I have blueish knees after mondays practice, I tried fall a bit more like one of the sempai’s, while falling I guess I changed my mind and it resulted in hitting the mats with the knees. Its not at all bad, and its not like shocking blue, neither does it hurt anymore (except the first 20 minutes doing shikko techniques on tuesday) The reason I mention this is: For those that didn’t learn so when young, don’t change your mind to many times while falling, ha!

Different matters: I want sushi and I want it now! But life is good, I’m doing well and even tho this post was sort of negative, its not reflecting my state of mind. Im happy happy happy, and still going strong

il 24 gennaio e il 14 febbraio a firenze

pubblicizzo gli utilissimi seminari che la splendida e unica ulli farà prossimamente a firenze perchè vale la pena davvero, scoprire come vibriamo!

approfittatene!

per informazioni e iscrizioni:

info@cerivo.it
0578 758714
328 0178197
338 3244699
www.cerivo.it

Am 19. September hatte Ulli ihr Geburstagsfest bei ihr zuhause. Zu diesem Fest war das ganze Bambusteam eingeladen, nur Muhi glänzte (typischerweise) wieder mit seiner abwesenheit. Wir anderen Büschi, Andi, Jerry, Semmel, Thilo und Feitzi feierten mit allen anderen diese Party. Natürlich waren die hälfte der Gäste Bambusstamgäste und so war es sehr flüssig.

Ulli hiermit Gratulieren wir dir nocheinmal zu deinem Geburtstag und hoffen das Büschi die Bar nächstes Wochende wieder öffnet. Wenn ihr das auch wollt bitte Telefonterror bei ihm machen.

Fotos gibts hier

Eine schöne Arbeits- bzw Schulwoche
wünscht

euer Bambusteam