Inger Edebro Sikström, bibliotekschef i Umeå, har utrett (pdf, 211 kB) Ume-bibliotekens framtid.
Läs mer här.
I uppdraget ingick att utreda vilka funktioner och vilka målgrupper biblioteket ska planera för i ett 25- årsperspektiv. Den färdiga utredningen är ett underlag för att tänka strategiskt kring Umeås biblioteksverksamhet.
Här är några exempel på områden där Inger menar att biblioteken ska utveckla sina tjänster

• Biblioteken som arena för framförande och medskapande
• Biblioteken som lokalhistoriskt centrum
• Biblioteken som stöd till folkbildning och kulturella föreningar
• Bibliotekens medverkan till stadsutveckling
• Bibliotekens virtuella tjänster

Det är ett par saker som är extra värda att kommentera:

1. Uppfattningen att biblioteken har ett speciellt ansvar för lokalhistoria fick mig att bläddra fram minnesanteckningarna från Svensk Biblioteksförenings Forskardag om folkbibliotekens framtid där Joacim Hansson beskriver hur “biblioteken närmat sig identiteten hos en minnesinstitution” och konstaterar att en sådan utveckling varit starkare i Norge och Storbritannien.
   Jag letar förgäves efter ett önskemål i medskicket till Kulturutredeningen om en svensk ABM-myndighet – men det kanske är som att svära i kyrkan?
2. Bibliotek som stöd till folkbildningen!
   Är det ett tecken i tiden att folkbiblioteken och folkbildningen närmar sig varann. Eller är det bara två dinosurier som försöker para sig?
   Hmm, hur ser folkbildning 2.0 ut? Eller i att framtidsperspektiv: hur se folkbildning 3… etc .0 ut?
   Jag tror att det finns mycket att vinna med ett närmande och att vitalisera folkbildningstanken på folkbiblioteken. Folkbiblioteken är en del av folkbildningen!
3. Bibliotekens medverkan till stadsutveckling. En riktig utmaning för många, för både bibliotekchefer och kommunpolitiker, att identifiera kraften i ett starkt lokalt förankrat bibliotek – eller vad det nu kan komma att heta i framtiden, Idea Store, någon?