En del väljer en vegetarisk kost för att minska i vikt och/eller förbättra sin hälsa då en vegetarisk kost ofta minskar intaget av mättat fett. Andra väljer den sortens kost för att de tänker på djuren eller miljön. Vi hade en gång en föreläsare som sa att det är en oftast en fas man går igenom om man är vegetarian/vegan. Jag kan säga att jag har både vegetarianer och veganer i min klass och jag tvivlar starkt på att det är en fas. Jag vet inte exakt vad alla har för anledningar till just detta men det har väl inte jag med att göra heller.

Däremot så tycker jag att det är väldigt intressant att prata om deras kost, så länge de inte tar illa upp och tror att jag ifrågasätter deras val. Jag själv äter i stort sett mest vilt kött och fisk, ibland kyckling och jag tackar inte nej till nötkött när det bjuds. Jag äter så lite nötkött som möjligt på grund av dess miljöpåverkan. Jag äter inte gris mest för att det inte faller mig i smaken men i år tror jag även att jag hoppar över julskinkan. Kyckling är jag inte heller direkt förtjust i och äggen jag äter är ekologiska. Mjölken jag dricker är ekologisk.

Det är viktigt när man äter vegetarisk, och även all annan kost, att man varierar. Variera baljväxter, grönsaker, fullkornsprodukter med mera. Väljer man att även äta mjölkprodukter och ägg innebär detta att man får i sig b12 som man inte kan få i sig tillräckligt av om man bara äter vegetabilier. Syrade livsmedel och vissa alger innehåller b12, men dess tillgänglighet för kroppen ifrågasätts och det är därför svårt att få i sig dagsbehovet. Det kan därför vara väldigt viktigt med tillskott i många fall. Animaliska produkter är det enda säkra sättet att få i sig B12. Däremot, äter man en vegetarisk kost så minskar man risken att drabbas av diabetes, bröst- och coloncancer, hjärtkärl-sjukdomar och sjukdomar i gallblåsan.
Vitamin D finns i berikade mjölkprodukter och bildas även i huden vid solljus. Däremot så kan det bli ett problem för veganer under det mörka vinterhalvåret.
Det är viktigt att, om man ska byta till en vegetarisk/vegansk kost att man skaffar sig lite kunskap inom näringslära för att se till att man får i sig alla näringsämnen som man behöver. Däremot så hoppas jag att världen slutar ifrågasätta varför människor väljer bort att äta kött. Tycker hellre att dessa köttätande, stressade, konservativa människorna som knaprar sin blodtrycksmedicin kan lära sig att kanske äta mer vegetarisk och kanske förbättra sin hälsa.

Tack för ikväll!

I går fikk jeg 19 sider med 6552 ord, en rar liten figur og et pent lommespeil i posten. Ordene, om kjønnsidentitet i forhandling, har Mari gitt meg ansvaret for å levere til Universitetet i Bergen for henne, og de to andre duppedittene er mine. MINE MINE MINE! Ååh, som jeg elsker å få pakker i posten.

Nå må jeg gå, vaske klær og støvsuge, før kvelden kommer. Kommer sikkert susende ett bilde av nattens klær (muligens de nye fra Nelly) også en spotify spilleliste som lovet dere tidligere.

Skal dere noe lurt i kveld?

Jeg så i den netop overståede TV avis at en forsker fra Aalborg Universitet bruger fire år (hvoraf de to er gået) til at undersøge unge menneskers brug af byrum.

Det undrede mig såre. Der er flere problemer med at arrangere undersøgelsen på den måde.

For det første er unge, som vi ved, ikke én men mange grupper med alverdens definitioner på hvad et godt byrum er. Derudover er unge, som homogen gruppe, en gruppe der rykker sig utroligt hurtigt. For blot et par år siden var der ikke vanvittig mange (unge) på Facebook. Allerede nu hører vi historier om unge der er ved at forlade Facebook fordi det er utrendy.

Disse to problemstillinger gør i min optik et forskningsprojekt på hele fire år til noget af en kolods på lerfødder. Det bliver enormt svært at konkludere noget konkret på en sådan undersøgelse. Og endnu værre: Det bliver rigtig svært for kommuner rundt om i landet at anvende den undersøgelse som brugbart beslutningsgrundlag 4-5 år ud i fremtiden.

Det leder til et stort spørgsmål: Hvad gør vi med undersøgelser der både skal være valide og samtidig brugbare? Kan der overhovedet foretages studier og undersøgelser som er valide og samtidig kan bruges fremover.
Problemet er indbygget i undersøgelsens præmis, men er blevet forstærket i takt med samfundets hastige forandring: -At man ikke længere, blot fordi der empirisk kan bevises en tendens, kan regne med at det så er et validt beslutningsgrundlag.

Spørgsmålet er så om der burde foretages studier i unges holdninger. Hvad end disse er til byrum, økologi eller politik. Burde der ikke i langt højere grad foretages studier i unges grundlæggende holdninger og dynamiske fællesskaber – samt hvilke værdier der kommer ud af disse?

Eller skulle man blot starte med en undersøgelse af undersøgelserne?

En av de saker jag gillar allra mest med att plugga på universitet (och bo i närheten av campus) är att man träffar folk man känner hela tiden. Inte bara när man är på universitetet, utan runtomkring också. Man kan träffa en bekant på ICA som ska åt samma håll som en själv efter inköpen vilket leder till en trevlig pratstund. Någon som råkas ha en föreläsning samtidigt som en själv och som man krockar in i på vägen dit kan ge en några fina meningsutbyten. Ett hej här, ett hej där. En kurskamrat från för två år sedan kanske man träffar på bussen till stan och snör några ord med.

Sådana här situationer uppkommer titt som tätt även utanför campus, men jag tycker det sker oftare här än annars. Och jag älskar det.

- Quiquid latine dictum sit altum viditur.

En av många, så känner jag mig ibland. Jag är en av flera människor som inte vet riktigt vad vi gör och varför vi gör det.  Jag vet inte riktigt hur många som känner som jag, ärligt jag bry mig inte. Det nya livet på universitet är att du är en av många studenter, du är inte bättre eller sämre än någon annan. Vill man bli synlig går man på olika saker. Möten för ens sektion, klassfester, andra fester, overallare. Att va overallare är skönt på något sätt, man tillhör en förening nästan. För mig är det ingen skillnad mellan overallare och folk som är med i ett idrott lag eller andra föreningar.

Varför bry sig vad folk klär sig på sin fritid? Om en vill se ut som en “emo” eller raggare låt folk göra det om de vill det.

En av många…..man vänjer sig

Ja nu håller jag verkligen tummarna – är så spänd på om jag kommer in! Under oktober tog jag steget och sökte in mig på 2 univeritetskurser inom kostvetenskap och näringslära, bl a  i ämnet födoämnesöverkänslighet vid Umeå Universitet, och hoppas nu på att mina något ringrostiga norska papper & meriter har tillräcklig behörighet.

En bild från dagens triceps-stretching på gymmet:

Ibland känner jag att det här med “tävlingsdiet” krockar något med min grundläggande uppfattning om vad vettig mat & hälsa är – särskilt eftersom huvudsyftet med en tävlingsdiet oftast är att “se bra ut på scenen” bara för en kortare stund.  Å andra sidan skulle jag absolut inte vilja vara förutan utmaningen och all lärdom jag tagit till mig under alla  åren jag haft intresse för träning, mat & tävling och allt kring detta  …. that’s for sure!

Men det finns så ohört mycket mer intressant med mat än att räkna kalorier .. och jag har faktiskt en liiiiten “dröm” om att på något sätt kunna hjälpa andra människor med sin kost och välmående i andra syften än att “bara” se bra ut, människor med allergier, intolerans, fetma, diverse sjukdomar etc…

Jag har stor tro på mat som medicin… och njutning! Att mina små experiment med ekologisk mat, närproducerad mat, rawfood, superfood etc dyker upp i min blogg med jämna mellanrum är nog en del av mitt behov för att också själv prova, fela och på så sätt ständigt läre mig  mer.. fast utan att behöva göra det för avancerad så att man blir förvirrad och tröttnar..

Ibland lyxar vi till kaffet med lite färska kaffebönor i kaffekvarnen  – älskar mina dagliga koppar kaffe – och bara dens underbara doft får mig på G… mmmatens harliga värld

Tror jag kan ställa ganska starkt genom att ha en lagom dos med egen erfarenhet, passion för mat, lassvis med nyfikenhet i tillägg till en – förhoppningsvis – solid utbildning … blir yr bara vid tanken på hur mycket intressant det finns att lära sig!

Så vi får hoppas nu då… kanske jag efterhand vågar mig in på en dietist- utbildning? Wooh hoo…hold your horses girl… one step at the time.  Kommer iallafall hålla mina trofasta bloggbesökare uppdaterad om jag kommer in …vore i såfall himla roligt att få blogga om det man lär sig under utbildningen!

Keep your fingers and toes crossed for me!

Hörrni! Fruktplock 11.90 kr/kg på Coop Konsum Ålidhem! Gå för tusan och köp er lite frukt och nytta till det lite idag. Jag är dock lite dålig på att köpa av den frukten som kostade 11.90 men jag hittade köttfärs som hade kort datum för 20 kr/400 g så jag ska äta köttfärssås till middag idag.

Jag är så fruktansvärt trött idag. Var uppe lite för länge igår, klockan passerade tre långt innan jag somnade. Trodde seriöst att jag hade försovit mig när jag vaknade av telefonens vibrator. Helt övertygad om att det var Evelina eller någon som ringde och undrade vart jag var.

Fan, man kan tro att jag är allergisk mot kaffe för ibland när jag dricker så nyser jag utav fan. Har en fjärde… där kom den fjärde gången.Usch!

Jå, men nej jag var i tid! Så jag har hunnit vara på Konsum och handlat lite. Köpte apelsiner, clementiner, bananer och mjölk plus ingredienser till köttfärssåsen som här ska tillagas i afton. Ett tips från dietisten i mig för att göra köttfärssåsen lite nyttigare: Dryga ut den med exempelvis rivna morötter och skivade champinjoner. Det ska i alla fall jag göra. Och man behöver inte grädde i såsen, det räcker gott och väl med krossade tomater för att få en god köttfärssås.

Idag är det lite handledning som gäller för att få se om vi är på rätt spår med vår undersökning. Jag hoppas verkligen att vi är det för imorgon är det dags för intervjuerna. Det känns lite jobbigt eftersom vi har föreläsning, sen ska intervjua sen ska vi också transkribera intervjuerna (skriva ner dem på papper). På fredag ska vi koda intervjuerna och se om vi fått fram något vettigt ur det hela.

Nä, dags att dricka upp kaffet så att jag tar mig iväg någon gång!

Tjing!

För er som gillar hjortron så är det jättegott att blanda i lite med kesella och ha som mellanmål.

Kesella är kvarg som är en sorts färskost. Det finns lite olika sorters kesella: “vanlig” Kesella, jordgubb/lime, vanilj och lätt Kesella. “Vanlig” Kesella innehåller 10 g protein och 10 gram fett och bara 3,5 g kolhydrater per 100 g. Kesella som är smaksatt med jordgubb/lime eller vanilj innehåller 7,5 g protein, 7,5 g fett och 18 g kolhydrater per 100 g. Lätt Kesella innehåller 13 g protein, 3,5 g kolhydrater och endast 1 g fett per 100 g. Lätt kesella brukar jag använda när jag bakar lussekatter och paj, men går även använda i matbröd. Man byter ofta ut matfett mot Lätt Kesella och detta gör då bröden/pajskalen något magrare. Även “vanlig” Kesella går att använda på samma sätt. De smaksatta färskostarna passar bra till exempelvis efterrätter.

Nedskräpningen i vår gemensamma natur har ökat lavinartat i takt med vår konsumtion. I dagens Sverige eldas det direkt på bergshällar. Plastpåsar, ölburkar och engångsmaterial i form av bestick, grillar mm slängs direkt i vår natur. Det starka informationsbruset överallt innebär ett informationsproblem som måste lösas med permanenta utbildningsinsatser i vårt samhälle från vaggan till graven.

Nya komplexa kemiska ämnen som “bromerade flamskyddsmedel” konsumeras, dessa ämnen måste minskas. Vi skall inte fastna i nya “kemiska substansfällor”.

En satsning på alternativa drivmedel som el, metanol, biogas samt vätgas till hela vår fordonspark är den enda hållbara lösningen på våra miljöproblem. Etanol kan ersättas med metanol, vi har skog så det räcker.

Genom att omvandla EU:s jordbruksstöd till effektiv rökgasrening i äldre förbrännings- och energianläggningar i Europa kan utsläppen minskas kraftigt, därefter kan jordbruksstödet avvecklas helt och hållet.

Vårt stora problem i vår värld är egentligen överkonsumtionen. Om man försöker minska denna så kommer detta leda till kraftigt ökad massarbetslöshet, politisk instabilitet och garanterat krig. Den sura sanningen innebär att vi måste fortsätta denna “galna väg”,
annars leder detta till katastrof och ändå kommer vi att få uppleva denna katastrof, människan lär sig aldrig.

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat nr: 0981
Kandidat till Riksdagen
Nya Moderaterna (M)
Stockholms stad

Hela dagen idag har gått åt till att slöa. Dagen började med att jag såg lite tv, åt lite nyttig gröt till frukost och sedan blev det att se två filmer. Det är egentligen helt underbart med en sådan början på dagen. När jag sedan också hade fått i mig lite lunch så tog jag cykeln ner till universitetet för att möta Jennifer.

Vi rullade ner till stan och sedan till biljettcentrum. Jag tog en kölapp, nr 94. Inte en jäkel där utan de medelålders välmående damerna satt mest och pratade i sina headset. Jag stod som ett litet barn i en leksaksaffär. Äntligen! Det börjar närma sig nu. När det tillslut plingade till och jag fick gå fram så kände jag mig nästan nervös. Hon frågade “Magnus Betnér?” “Jaa”, svarade jag med ett leende. När sedan biljetterna skrevs ut så betraktade jag varje millimeter av den. Eftersom jag inte hade någon väska så stoppade vi ner biljetterna i jennifers ryggsäck, mellan sidorna i ett häfte, dom får inte skrynklas.

Vi planerar varje liten detalj för kvällen som kommer. Det kommer bli helt perfekt!

Det blev i alla fall en trevlig eftermiddag med ett par timmar på Mekka och lite kaffe. Det är sällan man hittar på sånt med sina klasskompisar men det är alltid lika trevligt. Cykelturen hem var mindre trevligt. Svingen, troligtvis Umeås värsta uppförsbacke (det är för övrigt uppförsbacke i princip hela vägen hem till mig från stan). Att det dessutom regnade hela vägen var inte heller så trevligt. Men nu har man fått på sig lite torra kläder och lite mat i magen.

I övrigt så är det väl grupparbete på skolan som gäller. Det är dock ganska lugnt, känns skönt att faktiskt få vara ledig lite. Imorgon är det bara handledning och på torsdag börjar vi väl arbeta mer ordentligt med undersökningen. Men, det är ju lite svårt att vara seriös när man ska intervjua sina egna klasskamrater eftersom man vet redan så mycket om dem. Det är väl bara att försöka göra det bästa av situationen.

Nä, ska äta ett litet äpple till efterrätt och sedan lägga mig och fortsätta arbeta på min slappardag.

Tjing!

Delar av artikeln finns nedan, medan helheten hittas här.

Om principen om avgiftsfrihet inom den högre utbildningen överges kommer det snart att höjas röster att även svenska studenter ska betala för sin utbildning.

Det har redan hänt i en lång rad länder och kan mycket väl hända i Sverige vid nästa lågkonjunktur. Bara den som har råd att själv finansiera sina studier kommer att kunna läsa vid högskolan. Den sociala snedrekryteringen kommer att öka och utbildningsnivån att sjunka.

Vi ser alla studenter som en tillgång i den akademiska världen. Utländska studenter kommer att välja att studera i andra länder om avgifter införs. Sverige är för många ett okänt land och den enda konkurrensfördelen svenska högskolor har är just avgiftsfriheten. När Danmark införde studieavgifter minskade antalet utländska studenter dramatiskt. Studieavgifterna kommer dessutom att medföra ökade kostnader: För marknadsföring, till stipendier och för att administrera det nya systemet.

Vänsterpartiet säger kategoriskt nej till att införa avgifter inom den högre utbildningen i Sverige. Vi stödjer också den internationella studentrörelsens kamp för att avskaffa studieavgifter, att öka de offentliga anslagen och därigenom öka tillgängligheten till och bredda rekryteringen inom högskoleutbildningen.

Godmorgon!

Mitt humör är verkligen som en bergochdalbana, upp och ner och upp och ner. Det flippar hela tiden och jag påverkas så förbannat och irriterande lätt. Just nu är allt ok. Men efter mässan igår var jag förvirrad och arg för att jag inte kan bestämma mig…

Gårdagens besök på Svenska Mässan i Göteborg var i alla fall givande. Jag pratade med en tjej som går andra året på Industriell Ekonomi i Linköping och hon verkade i alla fall vara väldigt ärlig. Hon sa att det var lite tufft i början och att man måste våga utmana sig själv. Det kanske är just det jag måste göra. Jag är orolig för att jag inte ska klara av det och rädd för att misslyckas och funderar lite på att välja något som jag vet att jag klarar av. Men risken finns nog då att jag blir uttråkad och vill göra något utmanande. Men jag är som sagt osäker på om jag klarar av teknik-/fysikbiten av Industriell Ekonomi och vill inte misslyckas… Och som alla andra vill jag komma rätt från början, inte byta efter ett år!

Sen måste jag komma fram till vilken stad/skola som är “min”, den jag passar på. Jag är lite inne på Chalmers men den skolan känns lite nördig liksom… Sen är jag lite intresserad av Linköping, men jag vet inte om det bara är för att Ellen antagligen ska plugga där. Det är så svårt att välja…

Hej alllihop, det är inte längre en svensk arbetslös tonåring som skriver den här bloggen – nu är det en svensk franskstuderande au pair i Belgien! Jag gjorde testet innan idag, och det gick så dåligt så att mannen som rättade mitt test bara satt och skrattade mig i ansiktet. Jag tyckte att det var rätt ohyfsat, men jag skrattade ju också, så det var okej. Särskilt när han vunnit mitt hjärta genom att fråga om jag var från USA eller England. Jag svarade “Sweden” och han sa “Ah, Britain!”. Vet inte hur han kunde tycka att mitt uttal var så bra om han inte ens hörde skillnaden där, men det värmde i vilket fall!
Fick även en obegriplig fransk utskällning och gick fel två gånger i registreringslokalen – men till sist var allt fixat!

Tre gånger i veckan ska jag läsa nu – måndagar, onsdagar och fredagar 8.45-12.30. Det jag läser nu är en intensivkurs på nybörjarnivå som tar slut lagom till jul, och sedan ska jag förhoppningsvis lyckas bli uppflyttad en nivå till våren och då kan jag välja om jag vill läsa två eller tre gånger i veckan. C’est très bien!

Vad ska jag göra av mitt liv? Vad vill jag bli?
Vad ska jag plugga? På vilket universitet? Eller ska jag läsa en KY-utbildning?
I Sverige? Eller i utlandet?
Kommer jag in på det jag vill läsa? Är det svåra studier?

Frågorna är många. Svaren är ännu fler eftersom det finns så många valmöjligheter. Svaren finns att få tag på och det är vad som är bäst!
Den 12-14 november anordnar Svenska Mässan i Göteborg den årliga mässan Kunskap & Framtid, med dess slogan “Framtiden finns på Svenska mässan”. Där kommer en massa olika universitet, högskolor, folkhögskolor, arbetsgivare, myndigheter m.m att ställa ut. Det är en tillställning som jag varmt rekommenderar. Jag jobbar själv på den mässan i år för andra året och representerar universitetet jag läser vid. Ett stort plus är att det hålls i Götet, regniga vackra Göteborg. Blir en långhelg, och även om det är en jobbhelg så ska jag hinna med annat hoppas jag.

Tillbaka till studiefrågorna.
Den fråga som jag tycker är allra “roligast” (som i underligt rolig) är:
Vad tycker du att jag ska läsa?
Haha! Ja, följdfrågorna från mig blir:
- Vad var/är du intresserad av för ämnen på gymnasiet/annan utbildning?
- Hur ser dina betyg ut? Högskoleprov?
- Vilket typ av jobb tänker du att du vill arbeta med i framtiden?

Många är oroliga och undrar om det är svårt att läsa på universitetet.
Mitt svar är: Nej! I grunden är det inte svårt, det handlar om att faktiskt plugga och att plugga rätt ämnen och på rätt sätt. Vissa utbildningar är svårare än andra, juridik och läkare t.ex. kräver mycket. Om du däremot är intresserad av ämnet och har tillräckliga betyg för att komma in så behöver du bara jobba hårt. Mycket hjälp finns att tillgå via universitetet och andra studerande, och spänningar/oro över att läsa på högre nivå släpper snart. Universitetsstudier generellt är inte lika svåra som många tror, I promise.

Ses på mässan
Peace out

Vaknade lite smått kvart i sju när min lillebror gick upp i rummet intill. Sov varannan minut i en halvtimma och drog en enormt djup suck när klockradion började väsnas. Jag klarade trots kvällens sena äventyr (om man nu kan kalla plugg för äventyr) att dra mig upp ur sängen. Vid 8 kom jag till och med i tid till bussen. Nu sitter jag i skolan och jobbar med affärsplanen till Daily UF. Lite att redigera innan min lärare skickar in den.

loggan för Daily UF

Försöker samtidigt ställa mig i bostadskö i Linköping, men återigen sätter min ålder hinder för mig. “Man måste var 18 år för att registera sig” får jag som svar varje gång jag trycker på “fortsätt”. Är inte det orättvist? Jag har pluggat lika mycket som alla andra och kan lika mycket, men jag ska inte få ställa mig i kö lika tidigt som dem… Jag hoppas att det löser sig i alla fall, jag vill inte vara utan bostad nästa höst!

Studenterna kräver individuell lärarbehandling, har sämre förkunskaper och vet inget om arbetslivet. Ja, det är den bild som tonar fram av universitets- och högskolestudenterna i senaste SULF-tidningen. Min första känsla var att javisst, jag känner igen mig. Men sedan började jag fundera.

Att behandla hela högskole- och universitetssektorn som en avseende studenternas förkunskaper tror jag leder till ett genomsnitt som inte säger någonting om någon grupp. Jag kan inte med bestämdhet säga annat än att dagens studenter i statsvetenskap och europakunskap mer sällan ser studierna som heltidsarbete och oftare tycks tro att det faktum att just de har beställt en skidresa skall få läraren att genomföra en separat övning eller examination med just dem. Den förändringen är jag beredd att argumentera för. (Och det sistnämnda leder till att en del lärare tappar lusten för pedagogiska innovationer och gärna återgår till salstentan. Den är enkel och individuell.)

Men min bild är att just de studenter som söker sig till mina ämnen är ungefär lika förberedda (eller oförberedda) som jag själv var. Möjligen kan det finnas en förändring i motiven för att läsa – förr var studenterna intresserade av politik, så är inte alltid fallet numera. Å andra sidan brukar det gå bäst för dem som är det. Det ligger liksom i sakens natur.

Den fara jag ser i tangentens riktning är inte studenter med dåliga förkunskaper – det är en utbildningssektor som inte har nog med resurser för att möta kraven på individualisering i undervisningen, kraven på pedagogisk utveckling och kraven på en Masterexamen som motsvarar en lägre forskarexamen. Och det finns också med i artikeln i SULF-tidningen, kritiken riktas mot att undervisningen inte längre utgår från den forskning och erfarenhet som lärarna har. Istället är det centralt bestämd kursplaner som skall uppfyllas, kontakten mellan forskning och utbildning försvinner i praktiken allt mer.

När rektor för Göteborgs universitet nu också inför incitament som innebär att ANTALET “internationella” studenter på ett masterprogram automatiskt ger mer pengar då räds jag inte studenter som saknar kunskap om bärande begrepp (det kan jag lära dem, faktiskt) utan jag räds en ledning som tror att bildning, kunskap och mognad är detsamma som antal studenter från andra länder än Sverige (för det är nog inte i Sverige folkbokförda personer med utländsk bakgrund som åsyftas). Om det är något som är nivellerande och kontraproduktivt för svensk utbildning så är det att göra om all högre utbildning i Sverige till en marknad för den som kan betala våra svenska lärare för att på engelska undervisa heterogena grupper på en nivå som passar den med sämst förkunskaper. (Rektors nyhetsbrev)

Hoten mot en kvalificerad utbildning kommer från oss själva och från bristen på resurser. I Sverige har vi genomfört en förlängning av all grundutbildning med 25 procent utan egentligen några extra resurser (Bologna) och nu skall ytterligare en banalisering genomföras genom att i stort sett all avancerad utbildning skall transformeras till engelska med syfte att undervisa studenter från hela världen.  Resurser för pedagogisk utveckling, för koppling mellan forskning och utbildning och för att skapa lärartid för att fördjupa kunskaperna hos studenterna på masternivå ser jag inget av.

Miljön kan endast räddas med en långsiktig politik, där målet är fastställt och kristallklart vad som gäller både lokalt i Sverige och globalt i EU.

Nedskräpning:

Nedskräpningen i vår gemensamma natur har ökat lavinartat i takt med vår konsumtion. I dagens Sverige eldas det direkt på bergshällar. Plastpåsar, ölburkar och engångsmaterial i form av bestick, grillar mm slängs efter festandet direkt i vår natur och det är bara att konstatera:

- ER MAMMA JOBBAR INTE UTE I NATUREN !!!

Det är ingen brist på information om detta i vårt samhälle, men det starka informationsbruset från alla håll och kanter innebär att detta informationsproblem MÅSTE hanteras från vaggan till graven med en garanterad permanent information på ett nytt sätt, från grundskolan till universitetsnivå, när det gäller hur vi skall hantera djur och natur.

Komplexa kemiska ämnen:

Nya komplexa kemiska ämnen som “bromerade flamskyddsmedel” produceras och konsumeras med hög hastighet i vårt samhälle, dessa nya ämnen måste analyseras grundligt vad detta leder till. En minskning av dessa komplexa substanser som nu ökar lavinartat är en självklarhet, vi skall inte sitta i nya “kemiska substansfällor”.

Nya drivmedel:

En satsning på alternativa drivmedel som el, metanol, biogas samt vätgas till hela vår fordonspark är den enda hållbara lösningen på miljöproblemen. Det är viktigt att poängtera att de nya drivmedlen SKALL produceras inom landet för ekonomins och miljöns skull. OBS etanol konkurrerar med produktion av mat och vi har skog så det räcker för metanolproduktion.

Uranbrytning:

Några ord om uranbrytning i Sverige, detta bidrar alltid till stora mängder radioaktivt slagg och de miljömässiga problemen är mycket stora, vid denna typ av brytning. Radioaktivitet som blir kvar i slagghögarna avger radongas. Om detta skall ske i vårt land behövs mycket strikta krav på denna hantering, annars bör vi avstå detta.

Effektiv rökgasrening via EU:

Användning av EU:s jordbruksstöd till rökgasrening av äldre förbrännings- och energianläggningar i Europa är troligtvis den enda möjligheten att minska utsläppen. Detta ger då en minskning av stödet successivt till bönderna. Genom rätt användning av detta stöd under en 20 års period, så avvänjs bönderna och man tillför en permanent effektiv rökgasrening i hela EU.

Utsläppsrätter i hela EU:

Handel med utsläppsrätter måste kopplas till skärpta lokala krav, där man gemensamt förhandlar sig till kvoterade utsläpp utöver handel med utsläppsrätter, så att inte miljöbovar lokalt kan skita ned och låta andra ta smällen.

Allemansrätt i hela EU:

Naturligtvis är detta en global fråga och där anser jag att man kan starta med att införa en “allemansrätt i EU”, så att kraven från medborgarna kan växa inifrån Europas länder och folk. Detta måste vara ett framtida mål i EU.

Överkonsumtion:

Vårt stora problem i vår värld är egentligen överkonsumtionen. Denna kommer sannolikt att leda till att hela vår värld går under inom en snar framtid eftersom ingen vill göra något åt detta. Om man försöker minska denna så kommer detta leda till kraftigt ökad massarbetslöshet, politisk instabilitet och garanterat krig. Den sura sanningen innebär att vi måste fortsätta denna “galna väg”, annars leder detta till katastrof och ändå kommer vi att få uppleva denna katastrof, människan lär sig aldrig.

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat till Riksdagen
Nya Moderaterna (M)
Stockholms stad

Nedskräpningen i vår gemensamma natur har ökat lavinartat i takt med vår överkonsumtion. I dagens Sverige eldas det direkt på bergshällar. Plastpåsar, ölburkar och engångsmaterial i form av bestick, grillar mm, slängs efter festandet direkt i vår natur och det är bara att konstatera:

- ER MAMMA JOBBAR INTE UTE I NATUREN !!!

Det är ingen brist på information om detta i vårt samhälle, men det starka informationsbruset från alla håll och kanter innebär att detta informationsproblem MÅSTE hanteras från vaggan till graven med en garanterad permanent information på ett nytt sätt,  från grundskolan till universitetsnivå, när det gäller hur vi skall hantera djur och natur.

- VI HAR ENDAST EN ALLEMANSRÄTT !!!

Vårt stora problem i vår värld är egentligen överkonsumtionen. Denna kommer sannolikt att leda till att hela vår värld går under inom en snar framtid eftersom ingen vill göra något åt detta. Om man försöker minska denna så kommer detta leda till kraftigt ökad massarbetslöshet, politisk instabiltet och garanterat krig. Den sura sanningen innebär att vi måste fortsätta denna “galna väg”,  annars leder detta till katastrof och ändå kommer vi att få uppleva denna katastrof, människan lär sig aldrig.

Några ord om uranbrytning i Sverige, detta bidrar alltid till stora mängder radioaktivt slagg och de miljömässiga problemen är mycket stora, vid denna typ av brytning. Radioaktivitet som blir kvar i slagghögarna avger radongas. Om detta skall ske i vårt land behövs mycket strikta krav på denna hantering, annars bör vi avstå denna hantering.

Naturligtvis är detta en global fråga och där anser jag att man kan starta med att införa en “Allemansrätt i EU”, så att kraven från medborgarna kan växa inifrån Europas länder och folk.

C-G Boström
Civilingenjör energi
Provvalskandidat till Riksdagen
Nya Moderaterna (M)
Stockholms stad