”Anders Borg och Sven Otto Littorin presenterar vårpropositionen: När konjunkturen försämras måste de arbetsmarknadspolitiska programmen öka. I vårpropositionen som vi presenterar i dag satsas 10 nya miljarder kronor på arbetsmarknadspolitiken. Pengarna läggs på aktiva arbetsmarknadsåtgärder och arbetslöshetsförsäkringen.

I spåren av den globala finanskrisen följer uppsägningar och massarbetslöshet. Nu stiger arbetslösheten i praktiskt taget alla länder i Europa.

Nära 90 procent av världens länder befinner sig i lågkonjunktur. Det går inte att isolera Sverige från krisen. Det finns inga utgiftsposter i statsbudgeten som gör att amerikanarna köper fler bilar, det finns inga skatter vi kan sänka som gör att tyskarna köper mera specialstål eller subventioner som gör att kineserna åter börjar importera kullager.

I detta läge blir den viktigaste prioriteringen att dämpa nedgången, att motverka att sysselsättningen faller och förhindra att arbetslösheten biter sig fast.” Citat Anders Borg

Jag har funderat mycket på regeringens krispolitik under de senaste dagarna sedan Anders Borg presenterade vårpropositionen. Jag inser det svåra i att vara finansminister i dessa kristider! Kristider har en tendens att ställa ideologier på ända, vare sig dessa är socialistiska eller kapitalistiska. Det beror helt på vem som sitter i regeringsställning. Men åtminstone på några punkter har jag åsikter om finanspolitiken i propositionen. För det första; Sverige är mycket av en ”tjänsteekonomi” precis som USA. Därför så finns det fortfarande möjlighet att motverka krisen via sänkta skatter för tjänstesektorn, t.ex. genom riktade sänkta arbetsgivaravgifter till tjänsteföretag, även om de 90 övriga procenten av världens länder är i kris. Anders Borg eller Thomas Östros kan inte lyfta Sverige ur krisen, bara företagarna kan göra det, det får man inte glömma! Då gäller det att underlätta för företagarna att driva verksamhet.

”Arbetsmarknadspolitikens syfte är inte att dölja arbetslöshet, oavsett konjunktur. Vi kommer inte använda arbetsmarknadspolitiken för att gömma undan människor eller som en förvaring i väntan på förtidspension. Arbetsmarknadspolitiken måste bygga på aktivering så att de arbetslösa har en chans när jobben kommer.”

Helt riktigt tänkt!

”Den svenska modellen har fungerat väl. Kollektivavtalen, arbetsrätten, ett konstruktivt samarbete mellan parterna och en fungerande lönebildning har skapat stabilitet. Den svenska modellen ska utvecklas och värnas, inte avvecklas.
Regeringen har förstärkt den svenska modellen genom att återupprätta arbetslinjen. Jobbavdraget, förändringen av a-kassan och reformerna inom sjukförsäkringen förstärker drivkrafterna för arbete. Vi har samtidigt minskat kostnaderna för att anställa ungdomar och generellt förstärkt företagsklimatet.”

Stefan Fölster hade rätt när han sade att Anders Borg är den bäste finansminister socialdemokraterna någonsin har haft! Här ser man vilken svag ledare Anders Borg är. Han bygger sitt hus på lösan sand när han säger att han vill utveckla kollektivavtalsprincipen, eller på den traditionella svenska socialistiska ideologin med andra ord.

”Politiken förstärks nu med en bred satsning på aktiva åtgärder. Arbetslinjen stavas i lågkonjunktur aktiv arbetsmarknadspolitik. Alliansregeringen fick väljarnas förtroende att återskapa arbetslinjen, skapa fler vägar tillbaks till arbete och förhindra att människor fastnar i utanförskap. Det förtroendet bär vi med oss även nu i lågkonjunktur.

I vårpropositionen som presenteras idag tillförs 10 miljarder kronor till aktiva åtgärder och arbetslöshetsförsäkringen på tilläggsbudgeten. Mellan 2008 och 2009 tillför vi över 20 miljarder och för de närmaste åren handlar det om en ökning på 50 miljarder kronor.
Antalet personer i åtgärder de kommande åren ökar från 85 000 till 250 000 personer. Andelen av arbetskraften i arbetsmarknadspolitiska program stiger från strax under 2 procent upp till nära nog 5 procent.

Detta är, så vitt vi vet, den kraftigaste utbyggnaden av de aktiva åtgärderna som genomförs i något europeiskt land och en av de största satsningar någonsin.”

Varför var Borg inte ärlig från första stund och sade att; nästan alla dessa 10 miljarder går till arbetslöshetsunderstöd? Thomas Östros fick en gratischans i och med Borgs misslyckande, och han tog den. Jag tror att Östros är en starkare politiker (har tänkandet i högre grad) än dig Anders, jag har sett er i debatt på TV!

[…]”Inriktningen i arbetsmarknadspolitiken under alliansregeringen är att återupprätta traditionell svensk arbetsmarknadspolitik som den brukade utformas innan arbetslinjen övergavs av den förra regeringen. Alliansregeringen justerade ned de arbetsmarknadspolitiska programmen kraftigt under högkonjunkturen, nu justeras de upp när konjunkturen försämras. Det kommer självklart att ske en liknande neddragning av volymerna i åtgärder när konjunkturen åter förstärks och det finns en stark efterfrågan på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken är en effektiv del av den ekonomiskpolitiska arsenalen just därför att åtgärderna kan sättas in snabbt, riktas direkt till de arbetslösa och för att det handlar om tillfälliga stimulanser som verkligen kan göras tillfälliga.”

Det är bra att regeringen ser på arbetslöshet på samma sätt som man gör i USA, där en arbetslöshet över 5 % ses som ett nationellt misslyckande, alternativt en katastrof!

”Det har allt för ofta funnits en attityd att arbetsmarknadspolitik inte är viktigt, inte minst bland ekonomer, i näringslivskretsar och inom moderaterna. Vi delar inte denna syn. Att arbetslinjen i en extrem lågkonjunktur måste kompletteras med arbetsmarknadspolitik är nödvändigt. När den vanliga arbetsmarknaden inte erbjuder tillräckligt med lediga platser blir aktiva åtgärder en möjlighet att tillse att de som förlorar jobbet inte fastnar i utanförskap utan förmås att kunna ta ett jobb när situationen efterhand förbättras. Det är mer effektivt att använda resurser för aktiva åtgärder än breda efterfrågestimulanser.”

Traditionell borgerlig arbetsmarknadspolitik med underlättande för företag, och skattelättnader i form av sänkta arbetsgivaravgifter t.ex, är också arbetsmarknadspolitik! Ge inte Thomas Östros gratispoänger, genom att säga att det inte är så, Borg!

”- Centrala delar i välfärden som utbildning, vård, omsorg och rättsväsende måste fungera även i ekonomiskt svåra tider, säger finansminister Anders Borg. Medborgarna måste ha förtroende för att det offentliga klarar sitt huvuduppdrag.”

Det är bara det att vård- och omsorgspolitiken måste privatiseras i större utsträckning, inte helt, men till en del!

”För att mildra effekterna av den ekonomiska krisen på jobben och de centrala delarna av välfärden föreslår regeringen ökat stöd till kommunsektorn i form av ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor 2010 som utbetalas i december 2009. Samtidigt aviserar regeringen att statsbidraget till kommunerna och landstingen höjs med 5 miljarder kronor 2011 och 2012.”

Jag kan inte och vill inte acceptera, att man skänker pengar till kommunerna, rakt av lika mycket till alla, utan att rikta medlen! Alla kommuner har olika förutsättningar. Kommunerna får inte luras till att se statsbidrag som lösningen på deras problem, eller ett sätt att fylla kommunens kassakista för nya ofta socialistiska projekt!

“Tillsammans med tidigare presenterade åtgärder i budgetpropositionen för 2009 och därefter, satsar regeringen därmed totalt 45 miljarder respektive 60 miljarder kronor 2009 och 2010 för att möta krisen.

Regeringen kommer löpande att pröva om det behövs ytterligare åtgärder. Utrymmet för ytterligare reformer är starkt begränsat. Krisen ska mötas samtidigt som varje åtgärd ska vägas mot effekter på jobben och på de offentliga finanserna. På så vis tar regeringen ansvar för Sverige och värnar välfärden.”

Ja vi får se vart det leder!

M.v.h. Roger Klang, Lund, Sweden 19/4/2009

Christian Engström som kandiderar i EU-valet för Piratpartiet gör ett populistiskt utspel i Expressen - så här i elfte timmen före domen i målet mot The Pirate Bay – och dess ’snedseglade’ finansiär.

Han skriver att ungdomsgruppen (som likt offerlamm fullständigt väller in i Piratpartiets medlemsregister) struntar fullständig i politik som “bara handlar om att tjafsa om de allra sista decimalerna välfärdssystemets uppbyggnad“.

Just de decimaler som kan vara avgörande för ungdomars överlevnad – i en tid då ungdomsarbetslösheten är 24.1 %, och på bruksorter upp till 50 % – och för vilka det ej heller finns eller byggs några överkomliga bostäder.

Nej, istället fokuserar alltså denna extremt utsatta grupp enligt Engström, vars parti ställt sig ‘neutrala i fördelningsfrågorna’  uteslutande på “de riktiga framtidsfrågorna” vilken av piratkampanjernas fokus att döma inskränker sig mest till en enda – den om rätten att ladda ner upphovsskyddat material gratis från nätet (via sajter som de ‘nya piraterna’ driver).

Nog för att man som ung kan leva på luft från cyberetern men efter ett tag blir det för många  kallt, hungrigt och helt hopplöst om man varken har ett arbete eller någonstans att bo - och utsikterna att kunna skaffa ser lika mörka ut.

Så detta är verkligen demagogi på högsta nivå, där Piratpartiet spelar på ungdomars maktlöshet som bland annat kommer till uttryck i att de är just så desillusionerade (då de för länge sen förstått att vuxengenerationen struntar i deras framtid) att den enda fråga där de anser sig kunna påverka är Internet, svavelstickans bloss i fimbulvintern.

“Ungefär hälften av våra medlemmar är under 26. Det må vara sant att de är ointresserade av politik som syftar till att bevara det gamla till varje pris, och som bara handlar om att tjafsa om de allra sista decimalerna välfärdssystemets uppbyggnad. Men när det gäller de riktiga framtidsfrågorna, som på allvar kommer att bestämma i vilken riktning Sverige och Europa ska utvecklas, finns det ett brinnande engagemang.

Men när inte tak över huvudet och mat för dagen, varken studier eller arbete,  inkluderas i dessa riktiga frågor, så är det ett lika förföriskt resonemang som sirenernas sång mellan Skylla och Karybdis.

Läs även: AB1,  SVD,  SVD,  Sigbrit Ahl – Skyhög ungdomsarbetslöshet,  Arvid Falk – bekämpa   ungdomsarbetslösheten nu!, Anna Vikström,  Thomas Hartman In The Pendent,  Peter Andersson , DN,  SVD,  Ett hjärta RÖTT,  Esbatis kommentarer,  Annarkia,  Organisk intellektuell,  DN,  DN2,  SVD,  Sydsvenskan,  Expressen,  SVD,  24,   Aftonbladet,  Helsingborgs Dagblad,

Se tidigare bloggposter: Dagens rekommenderade länk – Morgan Johansson , Jobb, bostäder, utbildning – Piratpartiet couldn’t care less, De högersociala spökerierna, Tänk analogt,  Är inte Nattväktarstaten en Polisstat

Det finns ett särskilt eländigt inslag i vårpropositionen, vilket Kim Müller uppmärksammat på ett utmärkt vis. Jag tänker på det som kallas “aktiva åtgärder” och som bland annat innebär att arbetsförmedlingen erbjuder praktikplatser till arbetslösa.

Det låter kanske inte så hemskt att några stackars arbetslösa får möjlighet att praktisera. Men det är faktiskt riktigt läskigt.

För det första handlar det inte om ett erbjudande. Det är inte så att den arbetslöse har något val. Den som tackar nej kommer att bli av med a-kassan eller socialbidraget.

För det andra skapas det inte några nya arbetstillfällen. Praktikanterna kommer att utföra jobb som idag utförs av andra. Med skillnaden att de inte kommer att få någon lön utan istället behålla sitt bidrag. Företagen får tillgång till ett arbetsmarknadens ofrivilliga b-lag som de inte behöver betala för.

De stora förlorarna är vikarier och andra med osäkra anställningar som kommer att ersättas med den gratis arbetskraft som arbetsförmedlingen levererar.

Vikarierna som får sparken tvingas till arbetsförmedlingen som tvingar dem att bli praktikanter som då konkurrerar ut några andra vikarier, som då tvingas bli praktikanter, som då konkurrerar ut några andra vikarier och så vidare.

Anders Borg kallar den här processen att “upprätthålla motivationen att söka arbete” medan Wanja Lundy-Wedin står i skamvrån och applåderar.

Jag har ett bättre förslag på en synnerligen aktiv åtgärd. Sänk arbetstiden till sex timmar om dagen. Till att börja med. Finansiera det genom att lägga ner arbetsförmedlingen. Resten kan Anders och Sven-Olofs kompisar betala.

Att förverkliga drömmar.

Till skillnad från marxisterna tror jag inte att det är de materiella ägandeförhållandena som styr idéerna utan  idéerna som styr de materiella ägandeförhållandena.

Vilka regerar? En massa gamla ärkekapitalistiska idéer. Vem äger pressen – ja, inte är det arbetarrörelsen i alla fall – längre.

Vad jag vill säga med det är att idéerna antar formen av trossatser som människan materialiserar till verklighet - eftersom människans religiösa behov av att ha något att tro på är outgrundligt outplånligt.

Detta avspeglas i alla de myriader av trosriktningar och ismer som människan ständigt skapar med hjälp av en outtömlig kreativitet vilken har sitt ursprung  just i dettta ursprungliga andliga behov, vilket är så starkt att det kräver tillfredsställelse, vilket i sin tur leder till ständiga schismer mellan alla konkurrerande hjärnspöken som virvlar omkring i hjärnorna. 

Just nu är det marknadsfundamentalismen som är förhärskande och råder likt den universella Allmakt den förverkligat sig till. Genom att materialisera sig bevisar den segrande idén sin giltighet, något den innan den vunnit den stora Idétävlingen inte ägde, då den inte fått tillfälle att ‘bevisa’ sin existens eftersom den då bara var ett bland många konkurrerande tävlingsbidrag.

Och ju enögdare tron är – desto blindare ter sig utövandet som därför skapar monumentalt lidande. Hänsynslösheten som den blinda tron låter andra lida av beror just på att ingenting får hota trossystemet,  för det värsta som kan hända människan är att hon förlorar sin tro. Så det måste hållas intakt, vilket betyder att när verkligheten kommer för nära så förnekas den.

Men nu är det dags för hjärnkontoristerna att ta kommandot över Chefens skrivbord och rensa upp allt gammalt skräp som ligger och dammar, städa ur skåpmaten, öppna fönstren och släppa in lite frisk luft.

Ge plats för nya idéer och slänga ut marknadsfundamentalismen som alla tröttnat på som bärande idé för samhällsbyggnaden.

För den skull skall man inte kasta ut barnet med badvattnet, utan även passa på att återanvända väl valda – beprövade idéer, som visat sig fungera i kontexter och predikament liknande dem vi nu befinner oss i.

Nyliberalism på utdöende - Läs DN1,  Sjölander,  SVD,     AB1,  AB2,  AB3,  AB4,   SVD1,  Arvid Falk,  SVD,  Expressen1,  Anders Mildner,  Dagen,  Christian Valtersson,  Peter Andersson,   Alliansfritt,   HD,    Expressen – Ulf Nilson,  Expressen3,  Ett hjärta RÖTT,  Expressen4, Ledarredaktionens blogg,    Kim Müller, SVD – “Vi sparar inte IP-nummer, “

Se tidigare bloggposter: Tänk analogt,   Att äga själar,   EU-ledare ignorerar den franska revolutionen, Redan en polisstat – polisbrutalitet och repression,    Dagens rekommenderade länk – Storebror ser dig,

Läs bloggarna! Scaber Nestor – “Regeringen ljuger om Telekompaketet?”,  Nairobikoll – “Konstiga argument mot EU-parlamentets ändringsförslag“, opassande – “Upphovsrätt krockar med yttrandefrihet och andra viktiga samhällsintressen“, Badlands hyena – “Fattig pojke på nätet“, Du är vad du läser – “Blir det fria ordet en historisk parentes?”, Farmorgun i Norrtälje – “Varför ointresse när mycket står på spel“, 24 – “Bahnhof skyddar kunder mot IPRED“,  Jens O. – “Telekompaketet och byråkraternas sabotage mot nätneutralitet”,   Badlands hyena – “Naken för freden“,   100 steg till – “Nu släcks kanske Internet när Telekompaketet slår till“, Meldanya – En helt vanlig onsdag,  Anders Widén – “Regering och Riksdag fortsätter att pressa logiken utanför systemet“,  Calandrellas blogg – “Internetåtkomst ingen mänsklig rättighet“,   Christian Engström – “Internet är självklart en mänsklig rättighet“,   Farmorgun i Norrtäljer – “Är det EU som ställer till det?”,  Zkrivarna – “Internet snart för dyrt“,  Blogghelvetet.se – “Internets framtid ser blockerad ut“,   Olofs blogg – “Frihet eller kommers?”,   Kulturbloggen,   wiccankraft – “Vad kommer vi att få göra i framtiden?”,  dopplereffekten – “Ska Internet också bli en klassfråga?”,    opassande – “Är det vi eller politikerna som ska skämmas?”,  bitchslap barbie – “Jag blir så jävla ledsen“,   Från huvudstad till världsstad – “Världen håller på att bli galen – stoppa telekom!”,  Odishon 2.1 – “Demokratins död i EU – Fascisterna vinner!” Anohito – “Telekompaketet – dags att agera“

På sin blogg formulerar idag Morgan Johansson både insikts- och kärnfull kritik mot regeringens antijobbpolitik samt levererar självklara förslag på åtgärder, vilka alla utom Anders Borg inser och fattar är nödvändiga att vidta NU, innan hela Sverige går i konkurs. Det är värt ett citat:

“Nä, det som behövs nu är riktiga jobb. Det behövs ordentliga investeringar för att stoppa den ökande arbetslösheten. Det är rätt tid att påbörja klimatinvesteringar, renovering av miljonprogramsområdena, infrastrukturåtgärder, utbildningsinsatser, ordentliga arbetsmarknadsåtgärder.

Och naturligtvis måste uppsägningarna i vård, skola och omsorg stoppas. Varför ska det offentliga nu bidra till att förvärra arbetsmarknadsläget ytterligare?

Det kan finansieras dels genom att säga nej till de skattesänkningar som regeringen nu genomför, men också genom att öka skatteuttaget för den grupp i befolkningen som fått de stora resurstillskotten de senaste åren, d v s de 10-15 procent rikaste. Se bara på inkomstfördelningsstatistiken från SCB. Skillnaden mellan rika och fattiga är idag större än vad den varit sedan man började mäta på 1975, och det beror på att de rikaste dragit ifrån kraftigt.

Jag tror också att man måste vara beredd att låna pengar till en del av investeringarna. Räntorna är låga och för varje t ex byggnadsarbetare eller metallarbetare man sätter i arbete, sparar man pengar genom att slippa betala ut a-kassa. Nu lånar ju Borg för att betala folk för att inte arbeta. Då är det väl bättre att låna pengar för att betala folk för att arbeta? ” [markeringarna i fetstil har jag tillagt]

Akuta kriser möts av Alliansen med kronisk passivitet. Det borde säga sig självt: Att möta en akut och djup kris med passivitet förlänger lidandet. Och det är just detta stålbadsrecept som Anders Borg ordinerar befolkningen. Att stå blind för befolkningars lidande under fundamentalismers oks tyngande bördor är lika illa vare sig det sker i Guds, Kommunismens eller Mammons namn. Dags att vakna upp ur fanatismen och se verkligheten som den är – inga nya jobb skapas av Marknaden trots att den är vederstyggligt heligförklarad (särskilt av EU).

Se tidigare bloggposter: Julens hårda bud, Skattepengar på export, Den sovande regeringen ZZ, En kall politiker fryser,  Den dysfunktionella samhällsfamiljen,  Det ockulta högerspöket går igen?,

Läs bloggarna: Radar,   Lokesson,   Daniel Mathisen, Christian Valtersson,  Stefan Stenudd,  Peter Swedenmarks blogg: “De som skulle minska utanförskapet?”  Arvid Falk: “Kan man lita på en finansminister som hela tiden haft fel?”,   Morgan Johansson – Frihet och jämlikhet: Borg bluffar sig fram,  Krohniskt: “En tävling i trovärdighet”,     s-buzz: Sverige behöver framtidstro –  hellre jobb än bidrag,        Kommunisternas blogg,  Nicke Grundberg: “Budget utan utbildning“,    Röda Malmö,   Peter Andersson,  Jonas Morian Promemorian,   Eva-Lenas blogg, 

Läs även: DN1, DN2,  DN3,  DN4: “Lärarförbundet besvikna på budgeten“,    AB1,   AB2,  AB3,    SVD1,  SVD2,   SVD3,   Expressen,     SVD4:  “Straffet kan bli hårt”,  DN5,  Expressen2,    Expressen3,   Sydsvenskan,  AB4,   AB5,     SVD5,  AB6: “Krisen tuffast för ungdomar“,   DN6: Maria Crofts – “En del kommer gå i konkurs“,   DN7,   AB7,   SVD 6,   AB8: Annika Creutzer – “Vi är bara i början av en lågkonjunktur“,   AB9: “Vem vågar säga skattehöjning?”

Knuff

Ja, inte våp då som nedsättande om kvinnor utan VÅP som Regeringens vårproposition, vårbudgeten. Ägnade en del av förmiddagen åt att titta på riksdagsdebatten. Tyckte mitt lag skötte sig ganska bra, duktigast var nog Mikaela Waltersson (MP), men även Thomas Östros (S) lyckades rätt så bra med att vara tydlig och få fram sin poäng.

Det andra laget var inte heller dåliga, finansminister Anders Borg (M) och Carl B Hamilton (FP) är också duktiga talare/debattörer. Jag tycker att huvudkonflikten blev bra belyst från båda sidor men efter ett tag när samma argument kommer om och om igen, utan att det tillförs något nytt, då bytte jag spår och läste tidningen istället.

Det centrala i debatten just nu handlar ju i ett nötskal om hur mycket pengar staten kan satsa på att mildra jobbkrisen och om de satsningarna har någon effekt när krisen är global. Alliansens politiker repeterar mantrat “ordning och reda i de offentliga finanserna” så mycket att de nästan låter som Göran Persson.

Den socialdemokratiska modellen är att investera i utbildning, kompetensutveckling, vägar, järnvägar, och flerfamiljsbostäder/hyresrätter, sådant som vi ändå borde göra för att förbereda oss för nästa högkonjunktur.

Avvägningen är knepig, men jag tycker inte att man behöver vara högskoleutbildad ekonom för att inse att arbetslöshet kostar staten mycket pengar också den. A-kassa, arbetsmarknadsåtgärder, socialbidrag, plus en mängd sidoeffekter – erfarenhet visar att arbetslösa dricker mer, spelar mer, utför mer brott, självmord – bieffekter som kostar multum av skattebetalarnas pengar. För att inte tala om det mänskliga lidandet. Bakom varje av finansministerns siffror står det en människa som har förlorat sitt jobb, sin trygghet, sin framtidstro och det får naturligtvis effekter även på dennes familjesituation.

När jag jobbar i den kommunpolitiska vardagen störs jag ibland av de skygglappar som årets och nästa års budget utgör. Det fokuseras alltför ofta på att siffrorna ska gå ihop nu, istället för att lyfta blicken och se de åtgärder som gör att vi kanske kan spara in massvis med skattepengar om fem år. Lite så tycker jag att Anders Borg och hans vapendragare har fastnat i den här situationen, det måste vara en balans mellan kortsiktighet och långsiktighet, och där tycker jag inte att regeringen lyckats.

En investering i framtidstro är inte oekonomiskt, snarare tvärtom.

Enligt SVD-analytiker är det en utmärkt strategi att sätta vallöftesbrott i system. Så här skriver Göran Eriksson i sina rekommendationer till Alliansen inför valet 2010 i artikeln “Återigen de traditionella rollerna”:

“Inför valet lovade Fredrik Reinfeldt att svara “lika mycket” på alla S-löften om välfärden i kommunerna. Men det gäller inte i regeringsställning och nu spelar blocken sina gamla roller…

“Allting som Socialdemokraterna tillför skola och vård kommer vi att acceptera” sa Moderatledaren Fredrik Reinfeldt i sitt sommartal en dryg månad före valet 2006. Utspelet syftade till att i slutet av valrörelsen lyfta fram Moderaternas förnyelse. Välfärdsfrågan om resurser till vård-skola-omsorg, som hade avgjort de föregående valen till Socialdemokraternas fördel, skulle desarmeras.”

Rekommendationen blir dock denna gång att inte lura väljarna – utan öppet driva den ‘traditionellt’ hårda utsvältningslinjen (då ju väljarna visat sig synnerligen lätta att styra, även när den förda politiken går dem kraftigt emot) för så här avslutas analysen:

“Med ett och ett halvt år kvar till valet är det återigen de traditionella rollerna som gäller: Vänsterblocket vill ge mer pengar till kommunerna än de borgerliga.

Inför segervalet 2006 var det en skillnad som Fredrik Reinfeldt ville utradera. Frågan är om han törs låta bli att göra samma sak inför valet 2010.”

I betraktande av denna flagranta öppenhet med de manipulativa strategierna kan det vara värt att påminna om att det även beträffande kärnkraftsuppgörelsen tillämpades samma strategi. Före valet lovade man att inte röra några folkomröstningsresultat. Något man som bekant ändå sedan helt ogenerat gjorde.

Vad ska man säga annat än att eventuella vallöften från Alliansens sida ingenting är att luta sig mot när man ska bestämma sig för hur man ska rösta 2010. De kan nämligen lika gärna betyda motsatsen.

Så det gäller nog för väljarna att skärpa sin vaksamhet när det gäller bedömning inför val – och ta det för vad det numera alltmer verkar utvecklas mot – rena reklamkampanjer. Då gäller det att minnas att “Allting går att sälja med mördande reklam – KOM och KÖP konserverad gröt”, som visan säger.

Läs även: DN1, AB1: “Partierna vill locka EU-väljare på nätet”,  Christian Engström: “Jag vill till Bryssel för Piratpartiet“, ”Det blir rekorddeltagande i EU-valet“,       SVD: “Riksdagspartierna ska locka väljare på nätet“, rickfalkvinge.se: “Skänk 250 kr idag!”,  SVD2,  SVD3,  SVD4,  SVD5,     DN2,     AB2, 

Läs Bloggarna: Alliansupproret: “De enda pålitliga i EU-frågor – Junilistan och Vänstern“,  Farmorgun i Norrtälje, Motpol,  Satmaran,  Så var det – Tankar från Söder,  Gameover, Mårtensson,  , Nattportierens liv, Claes Krantz

Se tidigare bloggpost: Svar på tal till Per Schlingmann på Newsmill

Ett hjärta RÖTT har uppmärksammat att det inte blir några extrapengar till kommunerna i år. Lärarförbundet klargör också att redan planerade lärarvarsel kommer att genomföras. Det leder till ytterligare utarmning av skolornas resurser vilket kommer att drabba redan mycket utsatta grupper – ungdomar och barn.

Ett hjärta RÖTT uppmärksammar också att undersökningarna som redovisade att svenska folket tycker det är ok med bonusar är återgivna på ett ytterligt snedvridet sätt. Enligt hennes granskning så anser till och med 53 % av den borgerliga väljarkåren att löneskillnaderna blivit för stora i Sverige.

Med tanke på de nedskärningar som alltså väntar även inom kommunsektorn, så är LO- och SAP-ledningens misslyckande förödande, då det ger grönt ljus för ännu fler.  Med en svag opposition som väljer att skydda ett staffage istället för att trovärdigt kunna företräda de grupper de säger sig företräda, bådar det inte gott för stora delar av befolkningen, inte heller för demokratin.

Läs även: DN1,  DN2: “Otillräckligt enligt Kommunal“,  DN3,  DN4, DN5: “En halv miljon arbetslösa 2010“, DN6: “Lärarförbundet: För sent“,   DN7: “Opinionsmätningar tar över“, DN8: “Jätteroligt att hon sitter kvar“, DN9,  DN10,    SVD1,  SVD2,  SVD3: “Även lärarfack kritiska till paketet“,  SVD4,  SVD5, SVD6: “S och V dömer ut kommunpaket“,   SVD7,  SVD8,  SVD9, SVD10,    AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6: “Folkets dom: Avgå, Wanja“,  AB7,

Läs Bloggarna: Peter Andersson,  Jan Andersson, “Företagsam Grön Moderat“, Svensson,

När finansminister Anders Borg presenterar vårpropositionen finns det, trots farhågorna, många glädjeämnen såsom sänkta skatter men framförallt minskad statsskuld. Det är viktigt att utveckla arbetslinjen, skapa utrymme för fler och riktiga jobb samtidigt som rätsstaten står resolut inför sina uppgifter. Reformer, löften och ekonomiska teorier. Vi unga akademiker alltid stå till sidan med sämre levnadsvillkor jämfört med andra. Andra grupper skriker också högt. Är det verkligen bra för Sverige?

Det talas alltid om “vinnarna” och “förlorarna” i regeringens budgetpropositioner i ett cyniskt samhällslotteri där barnfamiljer, studenter och pensionärer kategoriseras friskt. I välfärdsstaten är det inte viktigt att tänka ut nya och egna vägar till välstånd utan istället i största mån bråka med andra om att få sin del av den ständigt krympande kakan. I välfärdsstaten ställs unga mot gamla, arbetare mot tjänstemän, barnfamiljer mot ensamstående.

Politikerna förvandlas till sociala ingenjörer som bråkar om teknikaliteter, rattande och micklande av justeringar i procentsatser. Sverige behöver fler politiker som vågar säga ifrån och på allvar arbeta för att skattetrycket minskar radikalt så att var och en istället kan forma sitt eget liv. Den dagen vårpropositionen blir ett axelryck, en gäspning vet vi att friheten och oberoendet från politikers godtyckliga beslut är på allvar.

Till dess svettas miljoner svenskar nervöst inför förmiddagens dragning av samhällslottot när vårpropositionen presenterar vinnarna och förlorarna med surt förvärvade skattemedel som insatser.