Visualisering eller informationsgrafik är ett effektivt sätt att förklara komplexa data. I tidningssammanhang har detta utnyttjas sedan 1861 och Londontidningen The Daily Courants grafik över Napoleons misslyckade marsch mot Moskva (se Wikipedia artiklar om The Daily Courant, och Infographics).

På webben ges informationsgrafiken nya möjligheter. Grafiken kan vara interaktiv som i Skolverkets ypperliga exempel där det Svenska skolsystemet presenteras. Men man kan också låta besökarna själva styra över vilka data som ska visualiseras, DN.factlab är ett bra exempel.

Trenden inom skolområdet är att eleverna (och kanske snarare deras föräldrar) ska kunna jämföra skolor mot varandra, se t.ex. skolverket, Nacka kommuns jamforaren. Återstår att se om det går att göra inför valet av högskolestudier, där det ofta är ett komplexare val: behörighetskrav, framtida arbetsmarknad, studentbostäder m.m. torde vara intressanta faktorer i valet av en utbildning.

Visualisering er en måte og bruke din forestillingsevne og affirmasjoner  til å produsere positive forandringer i livet ditt.
Den fundamentale prosessen ved visualisering er helt enkelt å foretille deg så klart og realistisk som mulig hva du ønsker skal skje, som om det allerede har skjedd. Du skaper en indre erfaring av hva det vil si å få ønsket ditt oppfylt idet du når målet ditt.

Ved å trene opp evnen til å tenke i bilder, øker du samtidig din kreativitet og evne til å huske.

Denne prosessen er i realiteten så enkel at du kan gjøre det når som helst ved kun å lukke øynene (eller ved å ha de åpne, hvis du foretrekker det) og forestille deg det målet du ønsker som om det allerede er oppfylt.

Visualiseringsteknikk

1. Ta et mål, noe du ønsker å være, gjøre eller ha. For eksempel : “Jeg vil bli roligere.”
2. Lag en affirmasjon ut av dette målet. Lag en enkel setning i nåtid. F.eks: “Jeg vil være en rolig person.”
3. Forestill deg målet ditt eller føl som om det allerde er sant. Se deg selv som en rolig person. Vanligvis er det til hjelp at du lukker øynene og late som om eller forestille deg hvordan det vil være når målet er en realitet. Ikke vær engstelig for at du ikke kan skape et klart bilde, bare føl det eller forestill deg målet, likegyldig hvilken måte som er best for deg personlig. Det er ikke nødvendig å se et mentalt bilde for å bruke viualiseringteknikken med suksess. Mange mennesker tenker kun på målet eller sanser det målet de ønsker, uten at de ser et mentalt bilde.
4. Vær bevisst på å la målet bli oppfylt, uten at du prøver å tvinge frem det du ønsker skal skje.  Slapp av og la underbevisstheten jobbe for at du når målet.

Å bruke affirmasjoner for å nå målet ditt

Affirmasjoner er en av de viktigste elementene i visualiseringen. ” To affirm” betyr å bekrefte. En affirmasjon er en sterk, positiv uttalelse om at slik er det allerede. Det er en måte å “lage en bekreftelse” på det du forestiller deg.

Retningslinjer for å bruke affirmasjoner

• Setninger er alltid i nåtid, og ikke i fremtid. Det er viktig å skape et ønske som om det allerde eksisterer. F.eks. ikke si: “Jeg vil få en fantastisk jobb”, men si, “Jeg har nå en fantastisk jobb.”
• Lag setningn så positiv som mulig. Bekreft hva du vil ha og ikke hva du ikke vil ha. Ikke si: “jeg vil ikke lengre forsove meg om morgenen”, men si I våkner nå opp tidsnok og full av energi om morgenen”.
• Generelt bør du bruke korte og enkle setninger, da de er mer effektive. En affirmasjon bør være en kort uttalese som innholder en sterk følelse. Jo mer følelse den innholder, desto sterkere inntrykk gjør den på underbevisstheten din.
• Velg alltid affirmasjoner som du fullt og helt kan identifisere deg med. det som virker for en person, virker muligens ikke for en annen person. En affirmasjon skal føles positiv, utfordrende, gjøre deg fri og/eller støtte deg.
• Husk alltid at du skaper noe nytt og friskt. Du prøver ikke på nytt eller forandrer noe som allerede eksisterer. Holdningen din bør være, at du aksepterer og håndterer alt det som eksisterer i livet ditt og på samme tid ser på hvert øyeblikk i livet ditt som en ny mulighet til å starte å skape akkurat det du ønsker og som gjør deg mest lykklig.
• Affirmasjoner er ikke ment å motsi eller forandre dine følelser eller emosjoner.Det er viktig å akseptere og eksperimentere med alle følelsene dine, inkludert de negative, uten å forsøke å forandre dem. På samme tid kan affirmasjoner hjelpe deg med å skape nye synsvinkler på livet som vil gjøre deg i stand til å få mer og mer tilfredsstillende erfaringer fra nå av.
• Prøv så godt det lar seg gjøre å skape en følelse av tro, på at dine affirmasjoner kan bli sanne. I stedenfor å si affirmasjonene automatisk, prøv å få føelsen av at du virkelig har kraften til å skape den realiteten du vil ha. Dette vil utgjøre en stor forskjell i hvor effektiv affirmasjonene er.

Affirmasjoner kan brukes alene eller i kombinasjon ned visualisering eller forestilling. Det er veldig effektivt å inkludere affirmasjoner som del av din regelmessige visualisering.

Artikler i samme serie

Å formulere effektive mål – Å formulere målene dine
Å formulere effektive mål – Riktig størrelse
Å formulere effektive mål – Uavhengig av andre personer
Å formulere effektive mål – Språklig formulering(A)
Å formulere effektive mål – Språklig formulering(B)
Å formulere effektive mål – Å gjøre målene målbare
Å formulere effektive mål – Å visualisere målene dine
Å formulere effektive mål – De første skrittene

Relatert lesning:

Allen, David: Getting things done
Blair, Gary Ryan: What Are Your Goals: Powerful Questions to Discover What You Want Out of Life
Bryant, Theodore: Self-Discipline in 10 Days: How to Go from Thinking to Doing
Burn, Gillian: Personal Development AllInOne For Dummies
Davidson, Jeff: The Complete Idiot’s Guide to Getting Things Done
Knobloch, Jörg: Gi livet retning
Koch, Richard: 80/20 Way
McWilliams, John-Roger: Do It!: A Guide to Living Your Dreams
Mumford, Jeni: Life Coaching for Dummies
O’Connell, Fergus: How to Get More Done: Seven Days to Achieving More
Seiwert, Lothar: Balance your life
Seiwert, Lothar: Mer tid til lykke
Seiwert, Lothar: Når du har det travelt gå langsomt
Sher, Barbara: Wishcraft
Sher, Barbara: Live the life you love
Tracy, Brian: Goals
Tracy, Brian: Thinking Big

Del på bloggen

I tisdax var jag på en flummig kurs på jobbet (ja flummig för att vara på Iso W. där verksamheten i grunden vilar på matematik, fysik och ekonmi). Själv tyckte jag att den var givande. Intelligent Self Management hette den iaf. Hon som drog den talade mycket om hur vi människor fungerar mentalt, vad som motiverar oss, vad som får oss att göra bra ifrån oss på jobbet (och alltså vara bra arbetare för aktieägarna) osv. osv…

En sak hon talade om var att man när man strävar mot något specifikt mål ska visualisera målet i sitt inre för att tala om för det undermedvetna vartåt man ska sträva, så att man liksom undermedvetet drivs mot målet och i slutänden uppnår det man har visualiserat, elä nåå…

Den här helgen är det en rekordstor vinst på lotto, 6,9 miljoner fuckin’ euro kan man vinna om man har sju rätt och ingen annan har det. Det är otroligt mycket pengar faktiskt.

Anyway, nu ska jag testa den här visualiseringstekniken som föreläsaren talade om. Fram till dragningen imorgon ska jag gå omkring och föreställa mig hur det känns att få in den nätta summan 6,9 miljoner euro på mitt konto. Vinner jag inte är det ett bevis på att hon bara talade strunt.

Sen måste jag komma ihåg att gå och köpa några lottorader oxo…

Visuelt språk

Hva er visuelt språk? Kommunikasjonsaspektene ved det visuelle, grafisk design, ordenes form og layout.

Det er også ordenes bildeskapende evne. Forholdet mellom språket og rommet. Hvordan ordene skaper rom. På andre samling (oktober 2009) var dette et tema. Hvilke «knapper kan trykkes på» for å engasjere den som skal forstå et budskap? Eksempelvis kommunikasjonen med ord og bilder i studentenes arbeid med oppgaven Visuell kommunikasjon på egen arbeidsplass.

Hvor er vi, hvor skal vi?

Vi har studert visuelle virkemidler. Form, farge, komposisjon. Hvordan gjøre bruk av dette i hovedoppgaven? Og gå et skritt videre, spille på virksomme assosiasjoner, orientering i rom og følelsesmessige «effekter»? Aristoteles bruker begrepene handlingens-, tidens- og stedets enhet i forhold til dramatikk. En powerpoint er et drama. Hva skal vi, når og hvor?

Tenk deg at du skal formidle ditt budskap til en som har null peiling! Sett deg i den andres posisjon.

{UG}

Hvordan fremheve ulikhet ved rommene?
[ug]

Hvordan beveger man seg i dette rommet?
[ug]

Hallen tek imot folket.

Kva er positive kvalitetar ved dette rommet? Diskuter korleis fargane i rommet fungerer, kvifor .. bruk fargesirkelen. Kva visuelle kontrastar finnast?
[ug/rvk]

Palettforslag:

Fleirbruksrom med grunnleggande kvalitetar

Beskriv og vurdèr materialbruken i rommet. Kva kvalitetar har dette rommet? Korleis kan det bli til eit rom med einerett?
[ug/rvk]

Velkjende sider av eit klasserom

Her er døme på støymoment i eit klasserom og i eit lagerrom.

Dersom lagerrommet var ein person, korleis vil du skildre personen?
[ug/rvk]

Hvordan gjøre et lite rom stort?
[ug]

På mange skular er spesialrom blitt overlessa med bord og stolar for å kunne ha teoriundervising der.
Biletet over er opphavleg eit tekstilrom, vi ser symaskinsborda til venstre.
Kva er positive kvalitetar ved rommet? Korleis integrere 1960-talet sine symaskinsbord i eit nytt moderne klasserom?
[rvk]

Kom tilfeldigvis over http://www.wordle.net/

Ble utrolig fasinert over hvordan jeg kunne leke med tekstsamlinger og nettsider. Tag clouds er ikke noe nytt, men med de rette verktøyene så blir det både underholdende, lærerikt og en tankevekker. Nesten som et Kinderegg  : )

Du kan enkelt sette inn en nettadresse og wordle visualiserer teksten for deg. Test ut din egen blogg eller en annen nettside.

Wordle visualisering av blogbjarte.wordpress.com

En rekke tutorials som gir oversikt over Silverlight plattformen sett med Microsoft Blend øyner:

http://visitmix.com/labs/rosetta/eyesofblend/

“The art of listening, learning and sharing”

The conversation prism er en god illustrasjon på de ulike sosiale mediene som finnes i dag.  Visualiseringen gir et bilde av hvor de ulike samtalene finner sted, satt inn i ulike kategorier.  For de som er nye og ukjent med de sosiale medier så er dette et godt sted å begynne for å vise bredden og typen steder.

For full forklaring av “the conversation prism” og personene bak så finner du mer på denne lenken http://www.briansolis.com/2008/08/introducing-conversation-prism/

…på resten av ditt framgångsrika liv!
Projicera det i ditt huvud och du kommer att lyckas!
Kreativ visualisering kallas det – och det funkar alldeles utmärkt,
om man är konsekvent.
Läs mer på Shakti Gewain’s hemsida – Lycka till!
Carpe Diem!

Idag den 28 september 2009 föreläser Alf Fyhrlund, SCB i en konferens och temadag 28-30 september om Kvalificerad utredningsmetodik (pdf) eller http://www.iqpc.se/ShowEvent.aspx?id=196176&langtype=1033:

Kl. 11.30 Bli säkrare på att hantera statistisk data – så väljer du rätt underlag, genomför en korrekt analys och presenterar det statistiska materialet på ett överskådligt sätt!
• Välj rätt statistiskt underlag – producera eget eller beställa externt, så går du tillväga!
• Utveckla din förmåga att förstå och hantera statistisk data – fördjupa dig inom metoder för statistisk analys och säkerställ att du mäter datan rätt
• Öka din utrednings användarvänlighet – så konkretiserar du ditt statistiska material och framställer den på ett tydligt och övergripligt sätt

/Alf Fyhrlund. Omvärldsanalytiker SCB. Arbetar med kommunikations- och marknadsfrågor vid SCB. Har erfarenhet som statistikkonsult lokalt, regionalt, nationellt och internationellt i olika organisationer.  Ppt-presentation (4MB) finns här: IQPC090928 

Join LinkedIn or sign in to become a member of this group: Kvalificerad utredningsmetodik. Missa inte ett ypperligt tillfälle att fördjupa dig inom området för kvalificerad utredning och ta vara på chansen att nätverka och utbyta erfarenheter med kollegor i branschen! http://www.linkedin.com/groupRegistration?gid=2002288

Ofte er det nettopp realisering av våre mål som er det virkelige problemet. Følgende tips vil hjelpe deg med å nå dine mål. Først et lite overblikk.

1. Lage konkrete handlingsplaner. Handlingsplaner kan være svært nyttig for å oppnå målene.

2. Holde kontakt med målen dine. Entusiasmen og lidenskapen din for å nå målene dine er din største kilde. Bare hvis du kontinuerlig er i  kontakt med dine mål, kan du øse av denne kilden.

3. Lær å håndtere indre motstand. Når du sabotere deg selv, oppstår muligens indre motstand i deg. Noen ganger gjør du livet unødvendig vanskelig for deg selv. Hvis du muligens sabotere deg selv idet du f.eks helt enkelt glemmer dine  viktigste drømmer og mål, da har du kansje indre motstand mot målene dine. For hvordan du kan håndtere indre motstand finnes det noen råd.

4. Søk hjelp fra andre. Mange av oss prøver å oppnå våre mål helt alene. På den måten gjør du deg selv en bjørnetjeneste. Mange ganger kan du ikke nå målet ditt  uten hjelp fra andre.

5. Gjør alltid det vesentlige først. Hvis du føler at du har alltid har for liten tid, så er muligens systematisk tidsstyring riktig for deg. Lær hvordan du kan organisere tiden din mer effektivt og alltid gjøre det viktigste  først.

6. Endre holdninger og vaner. Kanskje er noen av dine atferder og holdninger i veien for at du skal oppnå dine mål.  Her kan autosuggesjon og/eller visualisering hjelpe deg å med å forandre deg på lang sikt. 
  

Relatert lesning:

Allen, David: Getting things done
Blair, Gary Ryan: What Are Your Goals: Powerful Questions to Discover What You Want Out of Life
Bryant, Theodore: Self-Discipline in 10 Days: How to Go from Thinking to Doing
Burn, Gillian: Personal Development AllInOne For Dummies
Davidson, Jeff: The Complete Idiot’s Guide to Getting Things Done
Koch, Richard: 80/20 Way
McWilliams, John-Roger: Do It!: A Guide to Living Your Dreams
Mumford, Jeni: Life Coaching for Dummies
O’Connell, Fergus: How to Get More Done: Seven Days to Achieving More
Sher, Barbara: Wishcraft
Sher, Barbara: Live the life you love
Tracy, Brian: Goals
Tracy, Brian: Thinking Big

Del på bloggen

Ingen tvivl om, at visualisering er kommet for at blive. Èt af de seneste skud på stammen fandt jeg via Asger Liebst´s artikel ” Se din sjæl i striber”  på K-forum. Kort fortalt er der tale om en tjeneste, Personas, som er udviklet af MIT og som omsætter søgeord til farver. De nøgleord, som søgningen støder på, får en bestemt farve, og farverne sættes sammen til en bjælke, som visualiserer søgningens resultat, og dermed de spor, som findes på nettet efter vedkommende.

K-forum afprøvede Personas med en række kendte danskere – men er det ikke sjovere med historiske personer? Sitet er engelsksproget, men navne med æ, ø og å kan omskrives (fx harald blaatand, h c oersted, etc.).  Jeg har afprøvet et par “historiske søgninger”, og ikke alle er lige nemme at forstå. Personas skelner ikke mellem forskellige individer – eller andet – der måtte bære samme navn. Det gørselvfølgelig ikke søgningen efter historiske kendisser nemmere, eftersom den slags som regel har fået opkaldt en række skibe, balletter, teaterstykker, spillefilm, bøger, frokostrestauranter, kattekillinger, osv. efter sig. Men her er resultaterne:

Gorm den Gamle
Kong Gorm associeres med sport (hvad der måske ikke er helt logisk) men også med genealogi, familie og politik. Der findes jo danskere, der gerne fører deres slægt tilbage til ham og i historieundervisningen indgår han bestemt også.

Christian den Fjerde
Fjerde Christian var også glad for sport i følge Personas (OK – han var faktisk til ringridning) og bjælken “military” lyder ikke urimeligt. ”Family” havde han uomtvisteligt en hel del af. Men “illegal” og …… “online”?

Leonora Christine
“Books” og “Travel” - Leonora skrev bestemt en bog og rejse gjorde hun også. Både rundt i Europa og til Hammershus. ”Illegal” og “legal” er også en del af profilen, hvilket vel er forståeligt nok, når man tænker på de 22 år i Blåtårn. (Men sporten spøger igen – ovenikøbet som den bredeste stribe)

Tordenskiold
De mest markante striber i den dansk-norske søhelts bjælke er militær, sport og uddannelse. Det lyder ikke helt tosset. Og “management” – tjoh, han bestred da en ledende stilling indenfor søværnet. Det varede ganske vist ikke særligt længe, men striben er heller ikke så bred.

Caroline Mathilde
Hvis man taster navnet på Danmarks måske ulykkeligste dronning ind i Personas får man et meget sammensat resultat.  “Genealogy” er den mest tydelige, “family” fylder også pænt og det skal indrømmes, at hun har sat sit præg på den kongelige anetavle i flere generationer.  “Musical”, “education” og “books” må næsten tilskrives produkter, hvori hun indgår. 
 
 

Grevinde Danner
“Online” og “accident” ????

 Afslutningsvis kunne jeg selvfølgelig ikke dy mig for at teste mit eget navn – og dén er heller ikke nem at greje. Jeg kan ikke helt genkende, at jeg har så meget med film og politik at gøre. Og jeg er temmeligt misundelig på både grevinde Danner og Christian den Fjerde over, at de har en meget større stribe på “online”. Der er vist én, der skal arbejde med sit digitale håndtryk

Personas gør ikke krav på at være videnskabelig eller korrekt i sin fremstilling. Den er snarere et kunstprojekt.  Men er det ikke en interessant tanke, om denne form for visualiseringer af bearbejdet indhold i søgeresultater, kunne udvikles til at blive mere præcise ?

Dokumentasjon–tips

Fra Alnavandring 17.09.2009

På kvelden første samlingsdag gikk Randi og Unni med studentene på Alnavandring for å se prosjektet Wherever Water Flows. Vi ble møtt av kunstneren Ebba Moi som har samarbeidet med elever fra 8. klasse på Bjøråsen skole. Med identitet og nærmiljø som tema har de designet lysskilt som er reist langs Alnaelva i Grorudalen.

Hjemmesiden Wherever Water Flows er et godt eksempel på visuell kommunikasjon av en kreativ prosess (etterspurt i presentasjon av tegne- og fargeoppgavene i uke 42). Siden er enkel, tydelig, har et presist språk og er gjennomført med tanke på komposisjon og fargebruk. Navigering via kartet introduserer besøkeren til stedet og understøtter idéen enten man tar turen eller ikke. Selektiv bruk av dokumentasjonsfoto og fokus på et budskap om gangen «samarbeid i klasserommet» «vinter» «sildrende vann» formidler gjennom å spille på opplevelse.

På neste samling skal vi undersøke forholdet mellom rom, språk og visuell kommunikasjon.

{UG}

Jeg faldt over en super god V-Ray tutorial pdf lavet af arkitekten Juan Altieri. Han har netop vundet i kategorien Architectural Image i 2009 Architectural 3D Award ( CGarchitect.com). Efter at Juan vandt i hele 3 kategorier blev han opfordret til at gennemgå hvordan man så opbygger et vinderbillede.

- Hent tutorial PDF her (kræver at man registrerer sig). Ellers klik nedenfor!!

Afbeelding: ontwerp Peter Jones, geletterdheid in combinatie met Brian Hodges’ model voor gezondheidszorg

Peter Jones ontwierp n.a.v. International Literacy Day van de UNESCO dit samenvattend model voor een definitie van geletterdheid anno 2009. Hij combineerde de aloude drie basisdomeinen lezen-schrijven-rekenen - in het Engels de 3R genoemd, Reading, wRiting, aRithmathic – met de nieuwere vormen van geletterdheid in het model van Brian Hodges.

Zijn blogpost Literacy and Hodges’ Model: An umbilicus of meaning, geschreven in het kader van Bloggers Unite, bracht me direct De cultuur van het lezen van prof. dr. Ronald Soetaert in herinnering. In dat gedegen essay, downloadbaar op Taalunieversum, beschrijft Soetaert uitvoerig en zwierig de complexiteit van geletterdheid in de 21e-eeuw. Ronald Soetaert loopt op de tijd vooruit. Al tientallen jaren lang probeer ik zijn denkwijzen over onderwijs, media, literatuur, cultuur te volgen. Zijn humorvolle presentaties, blakend van zijn redenaarstalent, trans-porteren je op zinderende golven van vernieuwing naar hoogtes met uitzicht op onbekende, inspirerende en stimulerende werelden. Terzake: Ronald Soetaert inleidend over meervoudige geletterdheid (multiliteracies) in de context van de cultuur, wijzend op de belangrijke rol van onderwijs:

De New London Group [groep denkers op wie Soetaert zich baseert] probeert het begrip geletterdheid in de eerste plaats te verbreden. De ideeën van de groep staan haaks op het ideaal van de back-to-basicsbeweging waarin de enkelvoudige (boeken)geletterdheid en de terugkeer naar een utopisch verleden primeren. Een veelheid aan discoursen, beïnvloed door globalisering, digitalisering en mediatisering, staat centraal. Globalisering zorgt ervoor dat we geconfronteerd worden met meerdere talen, teksten en verhalen. Digitalisering zorgt voor een variëteit aan media – woord, beeld, klank – die ons langs één drager bereiken en aan elkaar gerelateerd worden. De mediatisering deelt de realiteit op in lifestyles, subculturen, hybride culturen, multimodaliteiten, et cetera. 

We hebben vandaag multigeletterdheden nodig om betekenis te geven aan de drie terreinen van ons bestaan die grondig aan het veranderen zijn: het werk, het publieke leven en het privéleven. De rode draad binnen deze veranderingen is het toenemende belang van diversiteit en de verschillen waarover moet worden onderhandeld. Het onderwijs zou jongeren in staat moeten stellen om die onderhandeling tot een goed einde te brengen door hen multigeletterd te maken en hen op een positieve manier te leren omgaan met de verschillen.

Ronald Soetaert, De cultuur van het lezen, Nederlandse Taalunie, 2006, p. 22. (Vetjes van TSM.)

De beschrijving van Peter Jones was dus niet nieuw voor me. Zijn Hodges-interpretatie van geletterdheid is wel handig: model annex beschrijving geven in enkele minuten inzicht door overzicht. Twee alinea’s wil ik even highlighten.

Here in the 3Rs we need to appreciate the child developmental factors that influence the acquisition, learning and refinement of basic literacy skills. The early detection of visual, hearing, and cognitive problems is crucial in ensuring everyone realises their full potential. The 3Rs span several of the care (knowledge) domains of Hodges’ model. Children must be allowed to be children, hence the importance of play in emotional development and literacy.

As our societies become ever more visual to the extent of being described as visually polluted with excessive amounts of signage; spatial and visual forms of literacy come to fore. If the digital divide does not intervene then information, media literacy, and fluency in the use of computers, software, virtual interfaces and other digital devices represent the 21st century literacy?

Peter Jones, 8 september 2009. De links naar zijn Jiglu-tags (kleur van TSM) visual, problems, information, interfaces: zie zijn artikel.

Meer … over mediageletterdheid: zomaar een kleine snelle selectie. Meer niet. Als oefening in begrijpend surfen?

• (Update) Jeroen Gerth, kersverse mediapedagoog, schreef met Leren met de www-factor een masterstuk over mediageletterdheid in het onderwijs. Zijn blog over Leven en opgroeien in een gemedialiseerde maatschappij spreekt ‘boekdelen’ terzake. (Bedankt, Jeroen, voor je comment! Als ik me goed herinner, heb ik jou bij Willem Karssenberg leren kennen …) Over Trendmatcher gesproken …
• (Update) The One and Only Trendmatcher presenteert met de van hem bekende schwung  4 x 23 dingen. En meer.
• (Update) Elke Das is gespecialiseerd in geïntegreerde media-educatie. Haar blog en wiki’s, hier en daar en nog, illustreren dat tenvolle.
• Op Educational CyberPlayGround is er een Literacy Channel, en
• bij Wilfred Rubens staat er o.a. hier en heel recent nog daar interessants.
• Zie ook op MKO een artikel van Justine Pardoen - via OnderwijsNieuwsDienst.
• Wilfred Rubens‘ reactie op Justine Pardoens oproep aan scholen om meer in digitale geletterdheid te investeren, staat onder de titelvraag : Wie leert jongeren begrijpend surfen?
• Marie-José Klaver op haar NRC-weblog Digitale zaken: Jong en oud verdwaalt op internet.
• Ook bij Pierre Gorissen, Patrick Koning, André Manssen, Martijn van den Berg bij Margreet van den Berg (zie haar rubriek media-educatie), en bij vele anderen. 
• Naar nog andere vormen van ‘geletterdheid’, zoals ’sociale geletterdheid’: in het opiniestuk met reactie van Maarten Cannaerts bij Smetty about Facebook. Op de Vlaamse onderwijsblog.
• (Update) Gerelateerd: laaggeletterdheid en alfabetisering. Interview met de Nederlandse prinses Laurentien, de alfabetiseringsprinses, in Metro.
• (Update) Gelezen op Edublogs.be, deze quote van Alvin Toffler: The illiterate of the 21st century will not be those who cannot read and write, but those who cannot learn, unlearn, and relearn.  

Jag undrar hur många som ser framåt egentligen?

Förenklat tror jag mig se två typer av människor i samhället.

1. De som  följer med strömmen. De funderar inte alltför mycket över vart de vill, och följer in någon mening minsta motståndets lag ungefär som ett löv som flyter nedför en å.  De kan leva ett lyckligt liv utan att kämpa, för de har inte valt sitt mål i framtiden.

2. De som simmar uppför strömmen, som laxar. De har tagit ut riktning och mål och gör allt vad de kan för att lära, uppleva och uppnå. De kanske säger att bara döda laxar flyter nedför forsen för de är så övertygade om att meningen med livet är att sätta ut mål och nå dem. De är lyckligast när det händer saker som de själva orsakat. De skapar det liv de vill leva.

Vad ser du framemot? Vad får dig att gå upp på morgonen?

De chefer som kan skapa en magnetisk framtid för sig själva och sina medarbetare är ledare.

/Olle

Bevisligen finns det inget starkare sätt att motivera sig själv än genom att sätta upp mål och sedan leva sig in i målbilden helt. Se det man ser, känna det man känner och höra det man hör när man precis uppnått sitt mål. Man lurar hjärnan att man redan är där, och vips är man där i verkliga livet också. Eller ja, nästan så lätt är det iallafall!

Eftersom jag själv försöker styra upp diverse livsprojekt, och dessutom är intresserad av personlig utveckling och “framgång” i allmänhet, så sitter jag nu med Unlimited Power av Anthony Robbins och gör diverse övningar. I en av dessa “tvingas” man som läsare leva sig in i ett scenario där man uppnått sitt största mål för året. Sedan ska jag skriva ned alla “subtonaliteter” kring detta, hur det känns, hur det ser ut, hur det smakar… You get the point!

Varför är det då så att jag inte vill? Jag känner ett undermedvetet motstånd mot att göra den här övningen. Är det mitt undermedvetna som desperat försöker få mig att inte ändra på mitt liv för mycket, eftersom det trivs som det är och inte riktigt vågar släppa taget? Vem vet..?

Jag vet iallafall att det enda sättet att ta sig bortom den här känslan är att göra klart uppgiften trots känslorna. Att kliva utanför sin comfort zone är alltid nyttigt, oavsett sammanhang. So, without further ado beger jag mig tillbaka till anteckningsblocket! Later!

Rigtig mange indlæg her på Bloggen indeholder viden om applikationer, litteratur, forelæsnings- eller undervisningsfilm der alle fint kan ordnes under de 5 emnetitler, set ovenfor. Derfor er der nu en fast side hvor jeg har organiseret de indlæg jeg mener altid vil have værdi for fagkolleger. Denne side er allerede at finde i menubjælken øverst i denne Blog under punktet: Værktøjer.

Håbet er at den viden der nu hænger “nederst på opslagstavlen” vil blive lettere tilgængelig. Jeg synes i hvertfald selv at der er mange indlæg, skrevet med års mellemrum, der lander helt rigtig ved siden af hinanden.

Samtidig er der jo også mange huller man får øje på, som man får lyst til at fylde ud…naturligvis, haha!