Noterar uppgivet att vänster handled nu är synligt svullen, på handledens “ovansida” mellan (knölen på yttersidan) och tumfästet.

Kan svårligen lägga handen plant mot bordsytan, och alls inte “vinkla upp” den. Att knyta näven känns, det stramar på underarmens yttersida.

Ska inte skriva mer nu, av ovan nämnda anledning.

Mina händer knasar ofelbart, så fort jag tänkt ta itu med nå’t tangentbords-”tungt” (eller för den delen “handinvolverande”) projekt – t.ex. hemsideuppdateringar, eller som nu: planerat återupptagande av kinesiska-studier “på egen hand”.

Funderade ett tag på att ge mig på att lära mig högerhänt Dvorak (som förvisso saknar åÅäÄöÖ), men högeraxeln är heller inte bra, så det projektet är nog inget bra alternativ…

 
De två knölarna på yttersidan av vänsterhandens översida har dock gått tillbaka – de syns inte alls, och det är knappt så de känns längre!

Telefonsamtal i tisdags: Höjd dos fr.o.m. igår – från tre till fyra Methotrexate.

 
Har börjat känna av mer på kvällen.
Igår vid 18:30-tiden, när jag skulle gå och lägga mig (började tidigt idag), gjorde vänsterhandleden mer ont än “vanligt”.
Sedan var det som att alla andra leder blev triggade av handleden, så högeraxeln, följt av vänsterknä’t började värka “mer än vanligt”.
När de tre fått upp farten följde högerhöften, vänsteraxeln, tårna, fötterna, fingerlederna, och …resten.
Hade svårt att somna, och när jag väl somnade fick jag sova ett par timmar bara för att vakna igen. Vaknade två gånger under natten, så pass att jag kollade vad klockan var.

Lämnade blodprov efter jobbet, och väl hemma var jag så trött – med begynnande huvudvärk – att jag gick och la’ mig direkt, och vaknade dryga tre timmar senare.

En afte på väg att bli två – den på insidan av kinden är på väg tillbaks.

Vänsterknä’t vägrar samarbeta.

Båda axlarna är knasiga.

Vänsterhandleden är stel.

Pest.

Sjukgymnasten på morgonen.
Ingen ny tejpning, men alternativa rörelser för en av de övningar jag fått.

Såg “La grande bouffe” igen, denna gång via TV-skärmen dock (såg den via datorskärmen, förra gången).

Blev trött, och gick och la’ mig på sängen.
Vaknade ungefär tre timmar senare.

Högeraxeln är dum. Vänster handled är dum.
Dålig kombination.
Funderar vad det kan tänkas kosta att köpa den hushållsnära tjänsten “diska”. Var går gränsen för att få hemhjälp?

Afte.
Bara en, nu (den senaste, innan nuvarande, håller på att läka ut).
Svårt att äta.
Aftamed hjälper, men så fort jag äter nå’t försvinner det ju och då blir det svårt att äta igen.
Kanske är det på grund av aften som jag har handlat så mycket mat på sistone – jag är hungrig, och handlar, men har svårt att äta.
“Lyxproblem” – skafferiet fullt, men ändå hungrig.

Igårkväll mer eller mindre sträcksåg jag 172 minuter “Tårtan”.

Idag har jag lite svårt att få titelmelodin ur huvudet.

“Socker, grädde, nötter och mandelflarn
och så sist, men inte minst, en liten ros av marsipan.
Smörkräm, krikon, snabbkräm och gott gelé,
Frasses deg och en flaska saft
och en liten klick med sylt.”

Fridag i torsdags.
Hade tänkt masa mig iväg till 08, men det blev sovmorgon istället.

Ringde runt lite: brist eller slut.
Vid 11 gick jag iväg till den mottagning jag tänkt gå till vid 08 (hittade inget telefonnummer dit). Där var det kö, och inga uppgifter om ev. brister, så jag tog min nummerlapp och fyllde i blanketten medan jag väntade.
Dryga halvtimmen senare gick jag hem igen, nyvaccinerad.
De tvekade lite om jag skulle vaccineras där, eller på specialistmottagningen, på grund av kroniskheten i mina ledbesvär, men ett samtal senare var det ok:at att jag kunde vaccineras där och då, och att jag som riskgruppare ska ta två sprutor (den andra dock tidigast om tre veckor).
På vägen hem sved det i armen vid injektionsstället, och sedan blev jag öm i hela överarmen “på yttersidan”. Ömheten tilltog under fredagen, men verkar ha lagt sig en aning nu – även om det fortfarande är ömt.
Inga andra sjukdomssymptom, dock. *peppar, peppar* (Möjligtvis att jag är ett uns snuvigare.)

Telefonsamtal från läkaren igår: Proverna såg bra ut. Höjd Methotrexate-dos, från två tabletter till tre tabletter.

Huvudvärk och lätt illamående är förhoppningsvis övergående (illamåendet var under en halv dag, huvudvärken vid några enstaka tillfällen).
Missade att nämna om afte:na – får ta det vid nästa samtal, om problemen kvarstår (de jag har nu är, som tur är, på väg att läka ut).
Får se hur det går med tröttheten – har märkt att jag behöver mer sömn nu än tidigare.

 
Har försökt vaccinera mig mot A(H1N1): först i fredags, sedan igår, och nu senast idag efter jobbet. “Vaccinet slut”, samtliga gånger. Nytt försök imorr’n, får se hur det går.

Frågade läkaren, han tyckte att jag även ska vaccinera mig mot “vanliga” (årliga) influensan. (Jag är riskgruppare, p.g.a. Methotrexate:t.) Får ta det se’n – det måste tydligen gå två veckor mellan de olika sprutorna.

Andra besöket hos sjukgymnasten.
Nytt plåster.
Har fått rörelser för axlarna och knäna, att utföras åtminstore en, men gärna två, gånger per dag. Det är lite svårt att “lära den här gamla hunden att sitta”, men det är bara att bita ihop – det, eller ha ont.
Senare kanske det blir lite rygg också.

 
Gjorde Diklofenak-uppehåll (d.v.s. från tre tabletter per dygn till noll) i helgen.
Började igen, igår kväll.
De behövs (med tre per dygn är det fortfarande inte helt bra, men ack så mycket bättre än utan).
Så var det med det.
Framöver hoppas jag dock kunna minska från tre till två.

Fridag igår.

Var och lämnade blodprov, därefter vidare till sjukgymnasten.
Tog upp med läkaren om sjukgymnastik, och fick tips om en som är bra på (reumatiska grejer). Samma ställe som jag var på förut, men annan sjukgymnast.

Grundlig genomgång av hur pass rörlig jag är i alla möjliga leder.
Fick höger axel “tillbakatejpad” – anledningen till att den gör ont var nå’t om nå’t ben som klämmer åt (eller nå’t i den stilen), och tejpningen ska förhoppningsvis “lätta lite på det”. Tejpen ska sitta på i max två dygn.

Åkte och kollade nästa veckas jobbtider, därefter förbi biblioteket för lån av ytterligare DVD-filmer.

Försökte hitta nå’t ställe att A(H1N1)-vaccinera mig på, men vaccinet är slut överallt (det är tänkt att det fortfarande bara ska vara barn, gravida samt riskgruppare, men har jag fattat rätt vaccineras “lite alla möjliga” redan nu).
Har tvekat om huruvida jag bör vaccinera mig eller inte, men med nuvarande medicinering är jag riskgruppare…
Att försöka vaccinera sig en fredag är ingen hit. Det får bli nästa vecka.

Ringde och mecklade med nästa veckas jobbtider, för att kunna boka in nästa sjukgymnastbesök redan kommande vecka. Det gick, efter lite om och men.

Väl hemma, efter att ha gett upp vaccineringsförsöket, blev det film, och därefter sova på soffan.
Hade tänkt mig ut, men därav blev intet. Gick och la’ mig i sängen vid 21-tiden, och sov se’n mer eller mindre ostört (hade glömt stänga av god morgon-larmet) till 08-tiden (då jag vaknade av medicinlarmet).

Köpte tre stycken “diod-slingor” på Clas Ohlson i förra veckan.
Jag julpyntar inte, men vill ha lite mer ljus i tillvaron utan att blanda in julljusstakar och adventsstjärnor. Har letat efter slingor “med bara lamporna”, men tidigare bara hittat slingor med pappersbollar, kuber, plaststjärnor, … “you name it”.

Nu är de upphängda, och lyser så fint i vardagsrummet och i köket.

[I'm running out of headers.]

Aftena löper amok igen.

Bäbissnön föll över sta’n, och i kväll var det dags för andra laddningen Methotrexate.
Jag har suttit och stämplat i dryga tre timmar, delvis med vänster hand “för att det föll sig så”.

Vänsterknä’t är tjurigt.
Vänster handled behöver smörjas.

Jag har svårt att äta, för munnen fylls med småsår.

Life is no fun.

 
Får se hur det artar sig.
Fick intrycket att allt var på väg att bli bättre, om än så sakteliga.
Vädret gör väl iofs fortfarande sitt till.

Kanske ska jag nyttja det nyuthämtade passet på varmare breddgrader.

Läkarkontakt telefonledes kommande tisdag: Får se hur det känns då.

MTR Stockholm har nu tagit över rodret i Stockholms tunnelbanenät.

För egen del har jag fridag.
Planen var att jag skulle åka och lämna Veolia-kläderna redan tidig förmiddag, men det blev sovmorgon istället.

Brorsan skulle skjutsa M&P till flygbussen, därefter skulle vi äta lunch ihop.
Badade, och hann inte påbörja disken och se’n dök brorsan upp tidigare än planerat. Lunch på “Yu <3 bibimbab" på Folkungagatan 79 – föredrar fortfarande Koreana:s, men den här var också ok.
Därefter hem. Brorsan assisterade i uniformsplåtning (jag bestämde mig för att inte ekorr-samla på mig gamla uniformspersedlar, utan nöja mig med att fota dem). Fick skjuts till insamlingsstället också, så jag slapp kånka dem – det blev två papperskassar fulla.

Se'n iväg mot Clas Ohlson: Jag köpte en billig DVD-spelare där, i torsdags. När jag väl kommit hem med den får jag veta att jag kan få M&P:s DVD-spelare gratis, då de tänkt köpa en inspelningsbar. Såg en DVD-film, och packade sedan ihop den. DVD-spelaren funkade helt ok för 399 kr, enda irriterande var att det var en starkt lysande blå lampa på fronten.
Köpte en "spindel" CD-R:er, när jag ändå var där.

Därefter iväg till Polishuset, för passinförskaffande. Mitt "nuvarande" gick ut för mer än 10 år se'n, och jag har inte brytt mig om att skaffa något nytt se'n dess, men nu funderar jag på om jag ska bege mig utanför Norden och då kan det vara bra att ha ett.
Det gick förvånansvärt snabbt – 10 minuter från att jag klev in, köade, blev fotad, lämnade pekfingeravtryck, skrev signatur och betalade, till att jag klev ut igen. Förra veckan hade de tydligen timslång kö.

In en sväng på Sture bibliotek (det i biljetthallen vid T-Ömt), för DVD-lån, och se'n hemfärd.

Knäna har, peppar peppar, hållit sig i schack – axeln/-arna gnäller lite, och armbågarna (och resten av smålederna), men jag har kunnat gå "riktigt normalt" hela da'n!
Vet inte om det beror på blidväder, eller medicinen – oavsett så är det trevligt.
Jag har dock gått från "morgonstel" till mer "morgonont“, och jag känner mig “trött över ögonen”. Tröttheten kan bero både på mysko sovvanor, medicin(erna) och “kroppen i stort” – troligen är det väl en kombination av alltihop.
Nästa Methotrexate-dos är på onsdag. Får se hur det artar sig.

Intages 1h före, eller 1½-2h efter, måltid.

Tog mina första två Methotrexate imorse kl. 08.
Degade vidare till 09, då jag gick upp och åt frukost.

Inget illamående, inget håravfall, “this far”.
(Nu har jag iofs en väldigt låg dos: “normal” ingångsdos är tre tabletter; jag ska ta två till att börja med.)
Vid 19:30-tiden började laktosen ge sig till känna så smått. Kanske redan tidigare. Osäker, men min gissning är att det ändå är lite laktoskänningar jag har. Hyfsat milda, dock – “bara gasig”, inget magknip.

Ska nog ta dem “till kvällen” nästa gång.
I och med att jag var ledig idag tyckte jag att det var bra att ta dem på morgonen, “för att slippa springa upp mitt i natten, om nå’t brakade lös”…

 
Var och lämnade frånvaro-på-grund-av-läkarbesök-intyg, och läkarkvittot.
Därefter vidare till MTRs provisoriska kontor för klädbyte. Hade ringt om båda blusvarianterna, pikén och cardigan:en, men tog med windstoppern också. Bytte från XS till S i blusarna – provade M, men ärmarna är helt enkelt för korta på dem så jag nöjde mig med S (nu kan jag röra på armarna). Cardigan byttes från XXS till XS, även windstoppern är nu beställd i XS. Jackan likaså – den var “ok” i ärmarna, men satt lite väl tight över höfterna. Enda “överdelsplagget” som inte byttes var m.a.o. underställströjan, som ju var gigantisk i XXS (glömde fråga om det var minsta storleken, men jag antar att så var fallet).

Se’n en sen lunch på Koreana [Luntmakargatan 76]. Vegetarisk bibimbap (minus misosoppan resp. kimchin, då båda innehåller fiskbuljong).
Hade tänkt ge mig på Arirang [Luntmakargatan 65], men de hade hunnit stänga sin lunchservering när jag väl kom mig dit vid 15:20. Får bli en annan gång, helt enkelt.

Återbesök hos doktorn.
Provresultaten var ok (jag har antikroppar mot Hepatit B, men det är inget att bry sig om; det är troligen samma antikroppar som gjorde att jag inte fick bli blodgivare förut).

På frågan vad jag tyckte om att börja med Methotrexate svarade jag att jag inte direkt är överlycklig, men … alternativet är – ingenting, så:
Antingen så testar jag, eller så fortsätter jag på nuvarande – med klent resultat, och fortsatt ledvärk.

…så nu sitter jag här, med ett gäng nya burkar:
Methotrexate 2,5 mg – ska börja med dem imorgon: två tabletter (det är en låg startdos), en gång i veckan. Efter två omgångar ska jag lämna blodprov, och därefter kontaktar läkaren mig per telefon för ev. justering. Planen är en långsamt ökande dos, för att därefter fortsätta på samma dos under några år.
Folacin 5 mg – B-vitamin. Komplement vid medicinering med Methotrexate.
Diklofenak 50 mg (“Voltaren”, fast annat namn. Typ.) – nu i “reumatikeranpassad förpackning”, d.v.s. plastburk med käckt lock (tidigare har jag fått dem i blisterförpackningar). “Diklofenak /…/ kan påverka eller påverkas av vissa läkemedel som innehåller följande verksamma ämnen: /…/ ·metotrexat /…/”.

Ska fortsätta med Klorokinfosfat till nästa återbesök (i mitten av januari). Jag kan äta upp de tabletter jag redan har hemma – har både 160 mg och 250 mg, så han föreslog att jag ska ta dem varannan dag.

Mina knän håller så sakteliga på att svullna upp (igen). Förhoppningsvis ska det dämpas när jag börjar med Methotrexatet. Blir det inte så får jag en ny tid för tappning.

Jag är mindre road av den gigantiska mängden laktos (78 mg per Methotrexate-tablett), och de käcka kända biverkningarna (“Vanliga (förekommer hos fler än 1 patient av 100): Illamående, förhöjda leverenzymvärden, nedsatt aptit, diarré, kräkningar, inflammation i munslemhinnan, håravfall, utslag, huvudvärk, yrsel och infektioner.”).

Det finns ett alternativ: Salazopyrin, men:
Det var tänkt att jag skulle fått Salazopyrin redan istället för Klorokinfosfat, men mina prover visade att det i mitt fall var mindre lämpligt – risk för SLE (annan inflammatorisk sjukdom).

Jag hoppas att kunna minska på mängden Diklofenak – för närvarande knaprar jag 3 per dygn – då jag känner att magen inte är helt lycklig över dem.

 
(Jag orkar inte snygga till språket i det här. Det får bli så här löst och rörigt.)

…and today, my computer had set the time -1 hour on its own.

Well, well.

Besökte glassbutiken på Timmermansgatan 15 igår.

För dagen bestod de laktosfria/vegan alternativen av en hallon-sorbet, en champagne-”nästan-sorbet-men-mindre-socker” (har glömt namnet på det hela) och en hallonglass. Det fanns visst jordgubbsglass också, i frysen.
Jag testade champagne-(nå’t) och hallonglassen.

Klart godkänt, och jag kommer nog att komma tillbaks!

Lokalen i sig var liten, men trevlig.
När vi kommit in och satt oss drällde det plötsligt in ytterligare tre sällskap – osäker på om de “bara gått förbi”, men jag fick intrycket av att de planerat att gå dit.
Enda minuset var en hel del våffel-os (det gick att få nygjorda våfflor med sylt och glass), men det är nog svårt att göra nå’t åt i en så pass liten lokal.

Jag betraktar inte den här dåligt fungerande kroppen som “min”.

- “Hur är läget?”
- “Jag mår bra, men lederna är det bara skräp med.”

Jag har inte riktigt bestämt mig för om det är bra eller dåligt.

วันนี้ผมถือเอาฤกษ์ดี 23 ตุลาคม 2552 วันปิยะมหาราช  เป็นวันเริ่มหัดเขียน WordPress ซึ่งเป็นการเขียน web log หรือที่เรียกกันใหม่ว่า blog เป็นเว็บไซต์ขนาดเล็ก  ใช้เวลาในการสร้างรวดเร็วทันใจ  เหมาะที่จะใช้เป็นเครื่องมือในการโฆษณาสินค้า และบริการ  นับว่าเป็นอีกช่องทางหนึ่งที่องค์กรหรือบริษัทเลือกใช้

Exakt var går gränsen för att man inte står ut utan stannar hemma för att det gör för ont?

Det gjorde ont att bre frukostsmörgåsarna, och höfter och knän protesterade redan vid inomhusgång.
Jag tar inte med mig datorn på grund av axlarna, så det blir till att glo in i kakelväggen hela da’n.

 
Spärren i Gas byggs om -> stationstillsyn hela passet. Ok, det kan jag nog palla med. Enda kruxet är om det börjar lukta mysko i spärren (det luktar “nytt” blandat med lösningsmedel; spx som jag löste av varnade för det), och jag måste stå ute i (den inte alltför varma) biljetthallen. …och att det inte finns nå’t att sitta på här. Tur att jag tog på mig långkalsonger.
Nu vore det väldigt trevligt att ha datorn med sig – jag stämplar ju inte ens…

Sovit-för-lite-huvudvärk, molande ledknas, och jobbigt afte på insidan av kinden.

Planen att uppsöka Momma och Sara Lövestams “Udda”-releasefest går i stå.

Blev uppringd av sjukgymnasten igår eftermiddag (jag hade ringt på förmiddagen), så nu har jag en tid inbokad i början av november.
Det var brorsan som föreslog sjukgymnastik, så jag tog upp det med läkaren i tisdags och fick en remiss samt förslag på sjukgymnast (på Söderkliniken – samma ställe som jag varit på förut, men då hos en annan sjukgymnast). Se’n får jag väl se om det är bra eller sak samma.

Fridag.

Långsam frukost, följt av varmt bad.
Därefter iväg för lämnande av blodprov, urinprov.

Vidare till Ple, för inlämnande av tisdagens läkarbesökskvitto.
Passade på att meddela tidpunkt för nästkommande läkarbesök (per telefon fick jag beskedet att återkomma två dagar innan, något jag tyckte lät lite väl sent – nu las det in en notering att jag vill sluta senast 15 den dagen). Det går att ansöka om ledigt för läkarbesök, men det bedömer jag som onödigt i och med att det går att ordna tidsmässigt.

Köpte strumpor, och kollade på vinterskor (har (fortfarande) för små fötter).

Handlade te på Stockholm Tea Centre, och köpte hämtmat.

På hemvägen passerade jag återigen den hyfsat nyöppnade glassbutiken på Timmermansgatan 15, men den här gången hade de en reklamskylt ute: De har laktosfri samt vegan- glass!
Ska testa vid tillfälle!

Jag har alltid tyckt att hösten är en sympatisk årstid – löven skiftar färg, det är mörkt ute, och det är fullt legitimt att sitta inomhus med en kopp varmt te och en god bok.

 
Nu har hösten flyttat in i min kropp.
Det är inte lika kul.

Jag har konstant värk i kroppens leder se’n i morse. “Som mensvärk, fast i lederna”.
Axlarna, höfterna, knäna. Handlederna och fingerlederna. Armbågarna. Fotlederna, tårna, fötterna.
Även när jag sitter still.

Jag vill inte byta medicin, jag vill byta kropp.