<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><!-- generator="wordpress.com" -->
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	>

<channel>
	<title>willy-brandt &amp;laquo; WordPress.com Tag Feed</title>
	<link>http://en.wordpress.com/tag/willy-brandt/</link>
	<description>Feed of posts on WordPress.com tagged "willy-brandt"</description>
	<pubDate>Sun, 27 Dec 2009 22:21:15 +0000</pubDate>

	<generator>http://en.wordpress.com/tags/</generator>
	<language>en</language>

<item>
<title><![CDATA[December 18 in history]]></title>
<link>http://homepaddock.wordpress.com/2009/12/18/december-18-in-history/</link>
<pubDate>Thu, 17 Dec 2009 11:13:08 +0000</pubDate>
<dc:creator>homepaddock</dc:creator>
<guid>http://homepaddock.wordpress.com/2009/12/18/december-18-in-history/</guid>
<description><![CDATA[On December 18: 1271  Kublai Khan renamed his empire &#8220;Yuan&#8221; (元 yuán), officially marking]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>On December 18:</p>
<p>1271  <a title="Kublai Khan" href="/wiki/Kublai_Khan">Kublai Khan</a> renamed his empire &#8220;Yuan&#8221; (元 yuán), officially marking the start of the <a title="Yuan Dynasty" href="/wiki/Yuan_Dynasty">Yuan Dynasty</a> of <a title="Mongolia" href="/wiki/Mongolia">Mongolia</a> and <a title="China" href="/wiki/China">China</a>.</p>
<p><a href="YuanEmperorAlbumKhubilaiPortrait.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1b/YuanEmperorAlbumKhubilaiPortrait.jpg/200px-YuanEmperorAlbumKhubilaiPortrait.jpg" alt="YuanEmperorAlbumKhubilaiPortrait.jpg" width="200" height="252" /></a></p>
<li><a title="1620" href="/wiki/1620">1620</a> – The <a title="Mayflower" href="/wiki/Mayflower">Mayflower</a> landed in present-day <a title="Plymouth, Massachusetts" href="/wiki/Plymouth,_Massachusetts">Plymouth, Massachusetts</a> with 102 Pilgrims on board.</li>
<p><a href="MayflowerHarbor.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/08/MayflowerHarbor.jpg/300px-MayflowerHarbor.jpg" alt="MayflowerHarbor.jpg" width="300" height="174" /></a><em>Mayflower in Plymouth Harbor</em> by <a title="William Halsall" href="/wiki/William_Halsall">William Halsall</a> (1882)</p>
<p>1642  Abel Tasman and his men had the <a href="http://www.nzhistory.net.nz/timeline&#38;new_date=18/12" target="_blank">first known European encounter with Maori.</a></p>
<p><img src="http://www.nzhistory.net.nz/files/images/murderers-bay-event.preview.jpg" alt="First contact between Maori and Europeans" /></p>
<p>1707 <a title="Charles Wesley" href="/wiki/Charles_Wesley">Charles Wesley</a>, English Methodist hymnist, was born.</p>
<p><a href="Charles_Wesley.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e2/Charles_Wesley.jpg" alt="" width="175" height="235" /></a></p>
<p>1777 The <a title="United States" href="/wiki/United_States">United States</a> celebrated its first <a title="Thanksgiving" href="/wiki/Thanksgiving">Thanksgiving</a>, marking the recent victory by the Americans over General <a title="John Burgoyne" href="/wiki/John_Burgoyne">John Burgoyne</a> in the Battle of Saratoga in October.</p>
<p><a title="Thanksgiving" href="The_First_Thanksgiving_Jean_Louis_Gerome_Ferris.png"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0b/The_First_Thanksgiving_Jean_Louis_Gerome_Ferris.png/225px-The_First_Thanksgiving_Jean_Louis_Gerome_Ferris.png" alt="Thanksgiving" width="225" height="172" /></a></p>
<p>1778 <a title="Joseph Grimaldi" href="/wiki/Joseph_Grimaldi">Joseph Grimaldi</a>, English clown, was born.</p>
<p><a href="Joseph_Grimaldi.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/11/Joseph_Grimaldi.jpg/200px-Joseph_Grimaldi.jpg" alt="" width="200" height="238" /></a></p>
<p>1849 <a title="Henrietta Edwards" href="/wiki/Henrietta_Edwards">Henrietta Edwards</a>, Canadian women’s rights activist, was born.</p>
<p><a href="Henrietta_Edwards.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/Henrietta_Edwards.jpg/225px-Henrietta_Edwards.jpg" alt="" width="225" height="329" /></a></p>
<p>1863<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Franz_Ferdinand,_Archduke_of_Austria" target="_blank"> Franz Ferdinand</a>, Archduke of Austria, was born.</p>
<p><a href="Franz_ferdinand.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Franz_ferdinand.jpg/210px-Franz_ferdinand.jpg" alt="" width="210" height="257" /></a><br />
1878 <a title="Joseph Stalin" href="/wiki/Joseph_Stalin">Joseph Stalin</a>, leader of the Soviet Union, was born.</p>
<p><a title="Joseph Stalin" href="JStalin_Secretary_general_CCCP_1942.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f1/JStalin_Secretary_general_CCCP_1942.jpg/225px-JStalin_Secretary_general_CCCP_1942.jpg" alt="" width="225" height="311" /></a></p>
<p><a title="1888" href="/wiki/1888">1888</a> – <a title="Richard Wetherill" href="/wiki/Richard_Wetherill">Richard Wetherill</a> and his brother in-law discovered the ancient Indian ruins of <a title="Mesa Verde" href="/wiki/Mesa_Verde">Mesa Verde</a>.</p>
<table>
<tbody>
<tr>
<th colspan="2"> </th>
</tr>
<tr>
<th colspan="2"> </th>
</tr>
<tr>
<td colspan="2" align="center">
<hr /><a title="Cliff Palace" href="MesaVerdeNationalParkCliffPalace.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/35/MesaVerdeNationalParkCliffPalace.jpg/300px-MesaVerdeNationalParkCliffPalace.jpg" alt="Cliff Palace" width="300" height="200" /></a></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>1890 <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Edwin_Armstrong" target="_blank"> Edwin Armstrong</a>, American inventor (FM radio) was born.</p>
<p><a href="EdwinHowardArmstrong.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/13/EdwinHowardArmstrong.jpg/225px-EdwinHowardArmstrong.jpg" alt="" width="225" height="326" /></a><br />
1898  <a title="Gaston de Chasseloup-Laubat" href="/wiki/Gaston_de_Chasseloup-Laubat">Gaston de Chasseloup-Laubat</a> set the new land speed record going 39.245 mph (63.159 km/h), in a <a title="Jeantaud" href="/wiki/Jeantaud">Jeantaud</a> electric car. This is the first recognized land speed record.</p>
<p>1900 The Upper Ferntree Gully to Gembrook Narrow-gauge (2 ft 6 in or 762 mm) Railway (now the<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Puffing_Billy_Railway" target="_blank"> Puffing Billy Railway</a>) in <a title="Victoria (Australia)" href="/wiki/Victoria_(Australia)">Victoria</a>, <a title="Australia" href="/wiki/Australia">Australia</a> opened.</p>
<p><a href="Monbulk_Creek_Trestle_Bridge.JPG"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/thumb/4/46/Monbulk_Creek_Trestle_Bridge.JPG/180px-Monbulk_Creek_Trestle_Bridge.JPG" alt="" width="180" height="135" /></a> The Monbulk Creek Trestle Bridge.</p>
<p>1905 – <a title="Irving Kahn" href="/wiki/Irving_Kahn">Irving Kahn</a>, American financial analyst and investor, was born.</p>
<p>1908  <a title="Celia Johnson" href="/wiki/Celia_Johnson">Celia Johnson</a>, English actress, was born.</p>
<p><a href="Celia_Johnson.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/thumb/d/de/Celia_Johnson.jpg/180px-Celia_Johnson.jpg" alt="" width="180" height="222" /></a></p>
<p>1910 – <a title="Eric Tindill" href="/wiki/Eric_Tindill">Eric Tindill</a>, New Zealand cricketer and rugby player, was born.</p>
<p>1912 The <a title="Piltdown Man" href="/wiki/Piltdown_Man">Piltdown Man</a>, later discovered to be a hoax, was found in the Piltdown Gravel Pit, by <a title="Charles Dawson" href="/wiki/Charles_Dawson">Charles Dawson</a>.</p>
<p><a href="Piltdownpainting.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/08/Piltdownpainting.jpg/300px-Piltdownpainting.jpg" alt="" width="300" height="240" /></a> </p>
<p>1913 <a title="Willy Brandt" href="/wiki/Willy_Brandt">Willy Brandt</a>, Chancellor of Germany, recipient of the <a title="Nobel Peace Prize" href="/wiki/Nobel_Peace_Prize">Nobel Peace Prize</a>, was born.</p>
<p><a title="Willy Brandt" href="Bundesarchiv_B_145_Bild-F057884-0009,_Willy_Brandt.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3d/Bundesarchiv_B_145_Bild-F057884-0009%2C_Willy_Brandt.jpg/225px-Bundesarchiv_B_145_Bild-F057884-0009%2C_Willy_Brandt.jpg" alt="" width="225" height="317" /></a></p>
<p>1916  <a title="Betty Grable" href="/wiki/Betty_Grable">Betty Grable</a>, American actress, was born.</p>
<p><a href="Betty_Grable_in_How_to_Marry_a_Millionaire_trailer_2_cropped.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/26/Betty_Grable_in_How_to_Marry_a_Millionaire_trailer_2_cropped.jpg/220px-Betty_Grable_in_How_to_Marry_a_Millionaire_trailer_2_cropped.jpg" alt="" width="220" height="328" /></a></p>
<p>1935  <a title="Jacques Pépin" href="/wiki/Jacques_P%C3%A9pin">Jacques Pépin</a>, French chef, was born.</p>
<p><a href="Jacques_P%C3%A9pin_2006.JPG"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/93/Jacques_P%C3%A9pin_2006.JPG/200px-Jacques_P%C3%A9pin_2006.JPG" alt="Jacques Pépin 2006.JPG" width="200" height="213" /></a></p>
<p>1938 <a title="Chas Chandler" href="/wiki/Chas_Chandler">Chas Chandler</a>, English musician (<a title="The Animals" href="/wiki/The_Animals">The Animals</a>), was born.</p>
<p><a title="Eric Burdon &#38; The Animals in 1967Foreground: Eric BurdonBackground (L-R): Danny McCulloch, John Weider (in striped shirt), Vic Briggs, and Barry Jenkins." href="Animals_ABKCO.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/thumb/7/7d/Animals_ABKCO.jpg/220px-Animals_ABKCO.jpg" alt="" width="220" height="270" /></a><br />
1943  <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Keith_Richards" target="_blank">Keith Richards</a>, English guitarist (<a title="The Rolling Stones" href="/wiki/The_Rolling_Stones">The Rolling Stones</a>), was born.</p>
<table>
<tbody>
<tr>
<th colspan="2"> </th>
</tr>
<tr>
<td colspan="2"><a href="KeithR2.JPG"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/eb/KeithR2.JPG/250px-KeithR2.JPG" alt="" width="250" height="165" /></a></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>1946  <a title="Steve Biko" href="/wiki/Steve_Biko">Steve Biko</a>, South African anti-apartheid activist, was born.</p>
<table cellspacing="5">
<tbody>
<tr>
<th colspan="2"> </th>
</tr>
<tr>
<td colspan="2"><a href="Steve_Biko.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/a/a4/Steve_Biko.jpg" alt="" width="225" height="266" /></a></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>1946 – <a title="Steven Spielberg" href="/wiki/Steven_Spielberg">Steven Spielberg</a>, American film director, was born.</p>
<p> <a href="Spielberg99.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/db/Spielberg99.jpg/220px-Spielberg99.jpg" alt="" width="220" height="289" /></a></p>
<p>1963 <a title="Brad Pitt" href="/wiki/Brad_Pitt">Brad Pitt</a>, American actor, was born.</p>
<p><a href="Brad_Pitt_81st_Academy_Awards.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a0/Brad_Pitt_81st_Academy_Awards.jpg/215px-Brad_Pitt_81st_Academy_Awards.jpg" alt="A Caucasian male in his mid-40s with brown hair. He is wearing a black suit and white shirt with a black bow-tie." width="215" height="323" /></a></p>
<p>1966 <a title="Saturn" href="/wiki/Saturn">Saturn</a>&#8217;s moon <a title="Epimetheus (moon)" href="/wiki/Epimetheus_(moon)">Epimetheus</a> is discovered by <a title="Richard L. Walker" href="/wiki/Richard_L._Walker">Richard L. Walker</a>.</p>
<p><a title="The planet Saturn" href="Saturn_during_Equinox.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c7/Saturn_during_Equinox.jpg/280px-Saturn_during_Equinox.jpg" alt="The planet Saturn" width="280" height="136" /></a></p>
<p>1969  <a title="Home Secretary" href="/wiki/Home_Secretary">Home Secretary</a> <a title="James Callaghan" href="/wiki/James_Callaghan">James Callaghan</a>&#8217;s motion to make permanent the <a title="Murder (Abolition of Death Penalty) Act 1965" href="/wiki/Murder_(Abolition_of_Death_Penalty)_Act_1965">Murder (Abolition of Death Penalty) Act 1965</a>, which had temporarily suspended <a title="Capital punishment" href="/wiki/Capital_punishment">capital punishment</a> in <a title="England" href="/wiki/England">England</a>, <a title="Wales" href="/wiki/Wales">Wales</a> and <a title="Scotland" href="/wiki/Scotland">Scotland</a> for murder (but not for all crimes) for a period of five years, was carried by both the House of Commons and the <a title="House of Lords" href="/wiki/House_of_Lords">House of Lords</a>.</p>
<p>1973 <em><a title="Soyuz 13" href="/wiki/Soyuz_13">Soyuz 13</a></em>, crewed by cosmonauts <a title="Valentin Lebedev" href="/wiki/Valentin_Lebedev">Valentin Lebedev</a> and <a title="Pyotr Klimuk" href="/wiki/Pyotr_Klimuk">Pyotr Klimuk</a>, was launched from <a title="Baikonur" href="/wiki/Baikonur">Baikonur</a> in the <a title="Soviet Union" href="/wiki/Soviet_Union">Soviet Union</a>.</p>
<p>1987  <a title="Larry Wall" href="/wiki/Larry_Wall">Larry Wall</a> released the first version of the <a title="Perl" href="/wiki/Perl">Perl</a> <a title="Programming language" href="/wiki/Programming_language">programming language</a>.</p>
<p>1997  <a title="HTML" href="/wiki/HTML">HTML 4.0</a> was published by the <a title="World Wide Web Consortium" href="/wiki/World_Wide_Web_Consortium">World Wide Web Consortium</a>.</p>
<p>1999 <a title="NASA" href="/wiki/NASA">NASA</a> launched into orbit the <a title="Terra (satellite)" href="/wiki/Terra_(satellite)">Terra</a> platform carrying five Earth Observation instruments, including ASTER, <a title="Clouds and the Earth's Radiant Energy System" href="/wiki/Clouds_and_the_Earth%27s_Radiant_Energy_System">CERES</a>, MISR, MODIS and <a title="MOPITT" href="/wiki/MOPITT">MOPITT</a>.</p>
<p><a href="TERRA_am1.jpg"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/TERRA_am1.jpg/250px-TERRA_am1.jpg" alt="TERRA am1.jpg" width="250" height="204" /></a></p>
<p><em>Sourced from NZ History Online &#38; Wikipedia.</em></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Furtuna]]></title>
<link>http://laurentiuzidarescu.wordpress.com/2009/11/26/furtuna/</link>
<pubDate>Thu, 26 Nov 2009 18:14:44 +0000</pubDate>
<dc:creator>laurentiu zidarescu</dc:creator>
<guid>http://laurentiuzidarescu.wordpress.com/2009/11/26/furtuna/</guid>
<description><![CDATA[La ora actuala, in Romania, subiectul care a luat cea mai mare amploare si care este definit si anal]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>La ora actuala, in Romania, subiectul care a luat cea mai mare amploare si care este definit si analizat de toata lumea este politica. Romanii sunt mult mai interesati de Traian Basescu, Crin Antonescu, Mircea Geoana, Emil Boc sau Varujan Vosganian decat de cultura, Biserica sau sport. Audientele cele mai mari le fac emisiunile si posturile de profil, gen Antena 3 sau Realitate, in timp ce TVR Cultural este memorat pe undeva pe canalul 29 in televizorul romanului. Probabil ca de atentia de care beneficiaza politicianul mioritic nu s-au bucurat nici marii oameni politici ca Willy Brandt, Konrad Adenauer sau Winston Churchill.<br />
Din pacate politica nu mai apartine de mult gentelmenilor, marilor si finilor oratori, a celor care fac politica de stat in totalitatea intelesului. Ura viscerala, distrugerea totala a adevarsarului, manipularea maselor in cea mai negativa si sumbra forma sau desconsiderarea unor adevaruri universal valabile sunt elementele care construiesc imaginea politicianului, in speta a celui roman. Din pacate aceasta atitudine se revarsa si asupra noastra, a tuturor, a celor care credem si gandim radical. Profesori, doctori, academicieni, ingineri, studenti, tarani, toti sunt prada pasiunii nebune, toti isi exprima furia meschina si incerca sa isi contureze ideile prin cea mai neagra exprimare. Nu mai iubim o idee sau o valoare, iubim doar ceea vrem, nu mai iubim frumosul atata timp cat apartine adversarului, iubim doar frumosul nostru, nu-L mai iubim nici macar pe Dumnezeu, il iubim doar daca este in tabara noastra. Nu mai suntem deschisi catre compromisuri, nu mai acceptam eroarea sau greseala, nu mai acceptam dialogul sau dreptul celuilalt la exprimare. Ne zidim creatia cu sange, cu nervii incordati, cu ochii injectati, desfiintam istoria, renegam umanul din noi si ne autodistrugem cu zambetul pe buze.</p>
<p>Basescu, Geoana, Antonescu, pasiune nebuna, desarta, pasiune sangeroasa, adevaruri false si false adevaruri. Nu mai suntem oameni, nu mai suntem reali. Jignim, denigram, distrugem si dupa aceea uitam si o luam de la capat. Nu exista cale de mijloc, exista doar dementa si extreme sumbre. Nu mai suntem oameni&#8230; E furtuna.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Berlin-Zitat: Willy Brandt]]></title>
<link>http://blikeberlin.wordpress.com/2009/11/18/berlin-zitat-willy-brandt/</link>
<pubDate>Wed, 18 Nov 2009 07:30:18 +0000</pubDate>
<dc:creator>B-like-Berlin</dc:creator>
<guid>http://blikeberlin.wordpress.com/2009/11/18/berlin-zitat-willy-brandt/</guid>
<description><![CDATA[Und ich habe es noch in diesem Sommer zu Papier gebracht – man kann es nachlesen, wenn man will –, o]]></description>
<content:encoded><![CDATA[Und ich habe es noch in diesem Sommer zu Papier gebracht – man kann es nachlesen, wenn man will –, o]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Bringing down the walls]]></title>
<link>http://insidegreece.wordpress.com/2009/11/13/bringing-down-the-walls/</link>
<pubDate>Thu, 12 Nov 2009 21:21:26 +0000</pubDate>
<dc:creator>nickmalkoutzis</dc:creator>
<guid>http://insidegreece.wordpress.com/2009/11/13/bringing-down-the-walls/</guid>
<description><![CDATA[Illustration by Manos Symeonakis It’s one of life’s great ironies that the people who would derive m]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><div id="attachment_140" class="wp-caption alignright" style="width: 328px"><a href="http://xpresspapier.blogspot.com/"><img class="size-full wp-image-140  " title="Willy_FLAG_C" src="http://insidegreece.wordpress.com/files/2009/11/willy_flag_c.jpg" alt="Illustration by Manos Symeonakis" width="318" height="345" /></a><p class="wp-caption-text">Illustration by Manos Symeonakis</p></div>
<p>It’s one of life’s great ironies that the people who would derive most satisfaction from anniversary celebrations are rarely around to enjoy them. So, while German Chancellor Angela Merkel took ex-Polish President Lech Walesa and former Russian leader Mikhail Gorbachev by the hand for a walk through a unified Berlin on Monday to mark 20 years since the fall of the Wall, several key figures were absent.</p>
<p>Late US President John F. Kennedy, who made it clear that America would stand by West Berlin with his “Ich bin ein Berliner” speech in 1963 is an obvious absentee. But perhaps the person that would have enjoyed Monday’s proceedings most was a man who shared the platform with Kennedy on that June afternoon: the late mayor of West Berlin and subsequent Chancellor of Germany Willy Brandt.</p>
<p>Brandt was one of the architects behind the wall’s collapse. As mayor he ensured his city was a beacon of freedom, as chancellor he used this freedom to unite people. Upon being elected West German leader in 1969, he embarked on a policy of “Ostpolitik,” which sought closer relations with East Germany, the Soviet Union and the Eastern Bloc countries. While some of his compatriots and many in the West saw this as appeasement of totalitarian regimes, Brandt realized that bringing people closer together would help obliterate the barriers, the walls, between them.</p>
<p>One of Brandt’s defining moments came in 1970 when he spontaneously knelt at a memorial to victims of the Second World War’s Warsaw Ghetto uprising. The gesture didn’t go down well with some Germans but won him many friends in Poland. “His courage was his biggest political asset, his greatest personal characteristic, and was based on deep moral and political convictions,” says Jens Bastian, senior economic research fellow for southeast Europe at ELIAMEP (Hellenic Foundation for Foreign and European Policy). “Such politicians don&#8217;t grow on trees, neither in Germany, nor in Greece.”</p>
<p>Brandt’s gesture in Warsaw sent a clear message: we must embrace our past but not let it hold us back. &#8220;The future will not be mastered by those who dwell on the past,&#8221; he said. His comment came to mind this week when switching attention from events in Berlin to those in Greece, where politicians like Brandt certainly don’t grow on trees. Anyone looking at Greece would gain the impression of a country condemned to live in the past rather than looking to the future.</p>
<p style="text-align:left;"><img class="aligncenter size-full wp-image-146" title="10_okv_" src="http://insidegreece.wordpress.com/files/2009/11/page_10.jpg" alt="10_okv_" width="450" height="552" />The dispute at the port of Piraeus, for example, had on the one side the dockworkers behaving like extras in the Marlon Brando classic “On the Waterfront,” while on the other a government treading on eggshells for fear of triggering a popular revolution &#8211; scenes of industrial relations from a bygone era.</p>
<p>At least in the case of the police, Citizens’ Protection Minister Michalis Chrysochoidis was honest enough to admit that the force is “stuck in the 1950s” as he announced a raft of changes. These came as officers made plans for policing the November 17 protest march that marks the 1973 student uprising against the junta. The event epitomizes how Greeks are so obsessed with the past that they want to keep recreating it: each generation of students feels they have to prove themselves like those of 1973 and even teenagers will talk about an oppressive state when they live in what is possibly the most anarchic country in the European Union.</p>
<p>But even if they want to escape the past, they can’t. The media fuel this obsession with history. They say journalism is the first draft of history but in Greece the media serve as history’s photocopying machine, constantly rehashing, regurgitating and reheating the events of the past through features, supplements and DVDs.</p>
<p>At the center of this historical vortex is the country’s political scene. As the New Democracy leadership contest between Dora Bakoyannis and Antonis Samaras becomes closer, what divides them is not the direction in which they will take the country but what happened in the past – namely, Samaras’s decision to quit the ND government in the early 1990s when Bakoyannis’s father was prime minister.</p>
<p>It’s ironic that Greece’s hopes for breaking the chains of history currently rest with George Papandreou, who wouldn’t even be in this position were it not for the legacy of his father and grandfather. Papandreou is no Willy Brandt but following in the German’s footsteps might prevent Greece from slipping further into history’s quicksand. “Brandt&#8217;s idea of democratic renewal after he took office in 1969 was to “dare democracy&#8221;, in other words to make West German society more tolerant, open, accountable and democratic,” says Bastian.</p>
<p>George Papandreou’s domestic agenda also reflects a desire for more openness. There are similarities in foreign policy as well. “Papandreou’s openings toward Turkey and Skopje are a reflection of his intention to exit from the past, to understand the past, but not be tied by it,” said Bastian. “In other words, Papandreou&#8217;s version of Ostpolitik is his foreign policy courage in Greece&#8217;s immediate neighborhood &#8211; the Balkans, Cyprus and Turkey.”</p>
<p>Papandreou’s efforts to achieve transparency may be arriving a quarter of a century after Gorbachev’s “Glasnost” and his attempts at rapprochement may be a pale imitation of Brandt’s risky diplomacy but they give the impression of the first, tentative steps toward changing the course of history.</p>
<p>Looking back on the fall of the Berlin Wall 20 years later, it might appear that it had been inevitable, but that’s just a trick that time plays on us. The Wall’s collapse was more revolution than evolution. As German daily Die Welt wrote on Monday: “The Wall didn’t fall, it was brought down.”</p>
<p>The walls that hold Greece back won’t fall on their own, they too must be brought down. Papandreou has the task of toppling them. We can only hope he has Brandt’s strength of conviction and that he will finally be the one to master the future rather than dwell on the past.</p>
<p><strong>This commentary was written by Nick Malkoutzis and first appeared in Athens Plus on November 13, 2009.</strong></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[TRAYECTO 323 20 DE NOVIEMBRE 2009]]></title>
<link>http://eltranviafm.wordpress.com/2009/11/11/trayecto-323-13-de-noviembre-2009/</link>
<pubDate>Wed, 11 Nov 2009 22:17:10 +0000</pubDate>
<dc:creator>eltranviafm</dc:creator>
<guid>http://eltranviafm.wordpress.com/2009/11/11/trayecto-323-13-de-noviembre-2009/</guid>
<description><![CDATA[¡Qué vergüenza de muros! El término &#8220;Muro de la Vergüenza&#8221; es el apelativo con el que su]]></description>
<content:encoded><![CDATA[¡Qué vergüenza de muros! El término &#8220;Muro de la Vergüenza&#8221; es el apelativo con el que su]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[EL ARTE DE LA PROVOCACIÓN]]></title>
<link>http://blogdeunabecaria.wordpress.com/2009/11/10/el-placer-de-hacer-lo-que-a-uno-le-gusta/</link>
<pubDate>Tue, 10 Nov 2009 12:50:29 +0000</pubDate>
<dc:creator>blogdeunabecaria</dc:creator>
<guid>http://blogdeunabecaria.wordpress.com/2009/11/10/el-placer-de-hacer-lo-que-a-uno-le-gusta/</guid>
<description><![CDATA[&#8220;Confío en que seas un hombre como siempre lo he soñado, dulce con los débiles, feroz con los ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><strong>&#8220;Confío en que seas un hombre como siempre lo he soñado, dulce con los débiles, feroz con los prepotentes, generoso con quien te quiere, despiadado con quien te manda.&#8221; </strong><br />
Oriana Fallaci</p>
<p><img class="aligncenter size-full wp-image-15" title="fallaci" src="http://blogdeunabecaria.wordpress.com/files/2009/11/fallaci.jpg" alt="fallaci" width="160" height="206" /></p>
<p><strong>Todo niño sigue los pasos de un padre, y como en cualquier oficio para ser un profesional a parte del trabajo constante se necesita un ejemplo a seguir, en mi caso Oriana Fallaci,  sin duda una de las periodistas más osadas de todos los tiempos fue ella. Luchadora, polémica, con su extraordinaria lucidez, su enorme curiosidad, su coraje para enfrentarse a los poderosos y  obligarlos a salir de su verdad interior; nos da, como pocas periodistas de hoy en día, al hombre y a la mujer en toda su autenticidad.</strong></p>
<p><strong>Nacida el 29 de junio de 1929 en Florencia, Italia, esta periodista y escritora fue la mayor de tres hermanas que también  se dedicaron al mundo de las letras. Sun infancia transcurrió en la Italia de Mussolini. Su padre era un activo antifascista, que sin duda influyó en la vida de la jovencísima Oriana quien, todavía adolescente, mostró su valentía y compromiso político al unirse, durante la Segunda Guerra Mundial, al movimiento clandestino de la resistencia “Justicia y Libertad”. Participó en la resistencia contra la ocupación nazi en su Toscana natal viviendo en primera persona los acontencimientos de la guerra. A raiz de ese activismo , a los 14 años de edad, el Ejército Italiano le otorgó un reconocimiento de honor.</strong></p>
<p><strong>Durante su época de estudiante, Oriana Fallaci intentó formarse en Medicina en la Universidad de Florencia: </strong>&#8220;Me matriculé en Medicina porque el tío Bruno decía que estudiar Medicina me ayudaría a ser escritora, y en aquel tiempo la Universidad no era gratis: hacía falta costeársela. Luego me quedé en periodismo que me permitía escribir, y a la vez que realizaba los estudios universitarios, escribía pequeños reportajes para un diario de Florencia&#8221;<strong>, pero esa carrera la abandonó para dedicarse al periodismo. Por ese entonces comenzó a ser corresponsal de guerra y consiguió entrevistar a una gran cantidad de líderes y celebridades del siglo XX, como el secretario de Estado estadounidense Henry Kissinger, el Sha de Persia, Willy Brandt, Yaser Arafat, Santiago Carrillo, Indira Ghandi, la primera ministra de Israel Golda Meir… Todos ellos recopilados en su libro “Entrevista con la historia”, 1974. <span style="font-weight:normal;"><strong>La periodista Italiana, para sus trabajos, partía de la hipótesis de que en una entrevista lo que cuenta no son las preguntas sino las respuestas: </strong>&#8220;Si una persona tiene talento, se le puede preguntar la cosa más trivial del mundo: siempre responderá de modo brillante y profundo. Si una persona es mediocre, se le puede plantear la pregunta más inteligente del mundo: responderá siempre de manera mediocre&#8221;.</span></strong></p>
<p><strong>Siempre desde posiciones liberales, su estilo literario es apasionado, controvertido y polemista. Ha tocado todo tipo de géneros, desde la opinión a los reportajes o la entrevista además de alcanzar notoriedad por sus trabajos como corresponsal de guerra.</strong></p>
<p><strong>Por otra parte, la periodista ha logrado cautivar a millones de lectores de ahí que sus libros fueron traducidos a más de treinta idiomas, obras como: <em>“Siete pecados capitales de Hollywood”, “El sexo inútil”, “Carta a un niño que nunca nació”, “La rabia y el orgullo” y “La fuerza de la razón·</em> Entre otros muchos.</strong></p>
<p><strong>Los últimos años de su vida vivió en Nueva York,  donde Oriana se dedicó a luchar contra un cáncer de mama al que, de forma literaria, lo denominaba <em>“El otro”</em> y que terminó por desencadenar, el 15 de septiembre de 2006, la muerte de esta gran escritora y periodista italiana. Entre los premios y reconocimientos obtenidos a lo largo de su carrera, se destacan el Premio Luca de Tena y la medalla de oro como “benemérita de la cultura”, que recibió en Italia en diciembre de 2004.</strong></p>
<p><strong>Muerte de Oriana según un blog : <a href="http://fabian.balearweb.net/post/21513.html">http://fabian.balearweb.net/post/21513.html</a></strong></p>
<p><strong><a href="http://www.elmundo.es/suplementos/magazine/2009/523/1254328376.html">www.elmundo.es/suplementos/magazine/2009/523/1254328376.html</a></strong></p>
<p><strong><img class="aligncenter size-full wp-image-17" title="fallaci2" src="http://blogdeunabecaria.wordpress.com/files/2009/11/fallaci21.jpg" alt="fallaci2" width="497" height="334" /><span style='text-align:center; display: block;'><object width='425' height='350'><param name='movie' value='http://www.youtube.com/v/3FVb7aDLdVo&#038;rel=1&#038;fs=1&#038;showsearch=0&#038;hd=0' /><param name='allowfullscreen' value='true' /><param name='wmode' value='transparent' /><embed src='http://www.youtube.com/v/3FVb7aDLdVo&#038;rel=1&#038;fs=1&#038;showsearch=0&#038;hd=0' type='application/x-shockwave-flash' allowfullscreen='true' width='425' height='350' wmode='transparent'></embed></object></span></strong></p>
<p><strong><br />
</strong></p>
<p><strong><br />
</strong></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[El gran anciano del Rin ]]></title>
<link>http://papanatismoesferico.wordpress.com/2009/11/07/el-gran-anciano-del-rin/</link>
<pubDate>Sat, 07 Nov 2009 16:22:36 +0000</pubDate>
<dc:creator>OBSERVADOR CONSISTENTE</dc:creator>
<guid>http://papanatismoesferico.wordpress.com/2009/11/07/el-gran-anciano-del-rin/</guid>
<description><![CDATA[JUAN-JOSÉ López-Burniol Así llama Willy Brandt, en sus memorias, a Conrad Adenauer, primer canciller]]></description>
<content:encoded><![CDATA[JUAN-JOSÉ López-Burniol Así llama Willy Brandt, en sus memorias, a Conrad Adenauer, primer canciller]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Berlin : de <i>Ich Bin Ein Berliner</i>  à <i>Mr. Gorbachev, tear down this wall!</i>]]></title>
<link>http://amerique.wordpress.com/2009/11/07/berlin-quelques-discours-des-presidents-des-etats-unis/</link>
<pubDate>Sat, 07 Nov 2009 11:46:53 +0000</pubDate>
<dc:creator>ghervier</dc:creator>
<guid>http://amerique.wordpress.com/2009/11/07/berlin-quelques-discours-des-presidents-des-etats-unis/</guid>
<description><![CDATA[Le Mur de Berlin a été construit dans la nuit du 12 au 13 août 1961. Il a été détruit le 9 novembre ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[Le Mur de Berlin a été construit dans la nuit du 12 au 13 août 1961. Il a été détruit le 9 novembre ]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Rettet die SPD!]]></title>
<link>http://lforliberty.wordpress.com/2009/11/02/rettet-die-spd/</link>
<pubDate>Mon, 02 Nov 2009 20:17:56 +0000</pubDate>
<dc:creator>CK</dc:creator>
<guid>http://lforliberty.wordpress.com/2009/11/02/rettet-die-spd/</guid>
<description><![CDATA[Der neue Koalitionsvertrag zwischen der CDU/CSU und der FDP steht, Deutschland wird nach Meinung vie]]></description>
<content:encoded><![CDATA[Der neue Koalitionsvertrag zwischen der CDU/CSU und der FDP steht, Deutschland wird nach Meinung vie]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Seiters]]></title>
<link>http://robertkoop.wordpress.com/2009/10/21/seiters/</link>
<pubDate>Wed, 21 Oct 2009 22:18:10 +0000</pubDate>
<dc:creator>Robert Koop</dc:creator>
<guid>http://robertkoop.wordpress.com/2009/10/21/seiters/</guid>
<description><![CDATA[Ex-Kanzleramtschef Rudolf Seiters (CDU) hat SPIEGEL-ONLINE ein Interview gegeben, wie es war vor 20 ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><a href="http://robertkoop.wordpress.com/files/2009/10/pragerbotschaft_w-schroeder.jpg"><img src="http://robertkoop.wordpress.com/files/2009/10/pragerbotschaft_w-schroeder.jpg?w=300" alt="PragerBotschaft_W.Schroeder" title="PragerBotschaft_W.Schroeder" width="300" height="218" class="alignleft size-medium wp-image-2119" /></a>Ex-Kanzleramtschef <a href="http://de.wikipedia.org/wiki/Rudolf_Seiters">Rudolf Seiters</a> (CDU) hat <a href="http://www.spiegel.de/politik/deutschland/0,1518,656478,00.html">SPIEGEL-ONLINE ein Interview</a> gegeben, wie es war vor 20 Jahren in Prag und Bonn und anderswo. Der CDU-Politiker aus Papenburg war unter CDU-Kanzler Helmut Kohl von 1989 bis 1991 Chef des Kanzleramtes und Bundesminister für besondere Aufgaben. Der gelernte Jurist führte in der Wendezeit die Verhandlungen mit der DDR-Regierung. Seiters ist seit November 2003 Präsident des Deutschen Rotes Kreuzes. Bei der Prager Balkon-Rede des damaligen Außenministers<a href="http://www.zeit.de/politik/2009-09/prager-botschaft-1989"> Hans-Dietrich Genscher</a> am 30. September 2009 stand Kanzleramtsminister Seiters im Schatten der Scheinwerfer neben ihm. <br />
Die Antworten des CDU-Mannes finde ich sehr informativ, abgewogen und weise &#8211; also allemal lesenswert. Beeindruckend seine Bewertung der Leistung Willy Brandts und das offene Eingeständnis: &#8220;Wir hatten auch Glück!&#8221;</p>
<p><span style='text-align:center; display: block;'><object width='425' height='350'><param name='movie' value='http://www.youtube.com/v/Qh9EwNurawE&#038;rel=1&#038;fs=1&#038;showsearch=0&#038;hd=0' /><param name='allowfullscreen' value='true' /><param name='wmode' value='transparent' /><embed src='http://www.youtube.com/v/Qh9EwNurawE&#038;rel=1&#038;fs=1&#038;showsearch=0&#038;hd=0' type='application/x-shockwave-flash' allowfullscreen='true' width='425' height='350' wmode='transparent'></embed></object></span></p>
<p>(Foto oben links: Prager Botschaft Herbst 1989; © <a href="http://www.drk.de">DRK</a>, W. Schroeder)</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Paseo por el centro de la ciudad Hanseática de Lübeck]]></title>
<link>http://sweetholidays.wordpress.com/2009/10/19/paseo-por-el-centro-de-la-ciudad-hanseatica-de-lubeck/</link>
<pubDate>Mon, 19 Oct 2009 12:32:42 +0000</pubDate>
<dc:creator>sweetholidays</dc:creator>
<guid>http://sweetholidays.wordpress.com/2009/10/19/paseo-por-el-centro-de-la-ciudad-hanseatica-de-lubeck/</guid>
<description><![CDATA[          Piedra sobre piedra: De muchas tejas pequeñas se pueden construir grandes cosas, esto qued]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>

<p> </p>
<p>Piedra sobre piedra: De muchas tejas pequeñas se pueden construir grandes cosas, esto queda demostrado en la visita de las obras maestras de Lübeck. Al norte de Alemania y a orillas del río Trave, nos sorprende este lugar, ciudad natal de los escritores Heinrich y Thomas Mann.</p>
<p> </p>
<p>Empezamos la excursión en <strong>La Puerta de Holsten (Holstentor)</strong>. <em>Detrás de los grandes muros del símbolo de Lübeck, se esconde la exposición “La Hanse – el poder del comercio”. El comerciante de Lübeck de la Edad Media, nos invita a entrar en el mundo del comercio de la navegación de aquellos tiempos lejanos. A finales de la Edad Media, esta puerta fue equipada con 30 cañones, que nunca fueron disparados. Además de la exposición La Hanse, también se puede visitar una pequeña sala de torturas.</em></p>
<p> Atravesamos el río Trave detrás de los Almacenes de Sal y giramos después a la derecha por la calle “An der Obertrave”. A unos 250 m giramos a la izquierda por la calle “Kleine Petersgrube”, que nos llevará hasta el Kolk. A mano izquierda encontramos el museo de 4 plantas, de <strong>Figuras del Teatro Fey</strong> – una fascinante colección de marionetas y muñecos en todas las variedades posibles.</p>
<p> Seguimos el Kolk a la derecha, hasta la calle Grobe Petersgrube, la única calle donde las fachadas originales están mantenidas completamente. En esta calle, se encuentran casas de todos los estilos arquitectónicos; gótico, renacentista, barroco y clasicismo. En el norte se alza la torre de S. Pedro (Petrikirche). Desde su punto más alto, el panorama que ofrece la ciudad es único.</p>
<p> El próximo monumento de Lübeck es su <strong>Catedral</strong> (Dom), situada en uno de los rincones más tranquilos del centro, es una de las iglesias con bóvedas de ladrillo más grande del norte de Europa.</p>
<p> Paseando llegamos a la calle <strong>Hüxstrasse</strong>, la calle comercial más bonita de Lübeck. Vale la pena hacer una pausa en una de sus cafeterías, para poder disfrutar y digerir todas las impresiones recogidas por el trayecto.</p>
<p> Continuamos nuestro paseo hasta llegar la <strong>Casa del Escritor Günther Grass</strong>. <em>El domicilio de un artista, es uno de los lugares de interés más reciente de Lübeck y está dedicado al multitalentoso y ganador del premio Nobel, Günther Grass.</em></p>
<p>  Al llegar de nuevo a la calle Königstrasse, a mano izquierda vemos la iglesia de Sta. Catarina donde se encuentran tres esculturas muy famosas de Ernst Barlach, y a mano derecha, dirección norte, llegamos al museo <strong>Casa Willy-Brandt de Lübeck</strong>.</p>
<p> <em>Willy-Brandt, una personalidad del siglo XX, que polarizó los ánimos como ningún otro político alemán. Para toda una generación fue todo un ídolo y un portador de esperanzas. Como Canciller Federal colocó la piedra fundamental de la posterior unidad alemana. Para esta política le valió en 1971 el Premio Nobel de la Paz.</em></p>
<p> En la calle Mengstrasse, en el número 4, encontramos la <strong>Casa Buddenbrook</strong> – una de las casas donde vivió la familia del escritor Thomas Mann, hoy en día, museo, dedicado al arte y a la obra del escritor-.</p>
<p> Frente a la Casas Buddenbrook se alza la iglesia de ladrillo más alta del mundo: <strong>Sta. María</strong>. La tercera iglesia más grande de Alemania, es el modelo de muchas otras iglesias de ladrillo góticas en la zona del Báltico, y que acoge el órgano mecánico más grande del mundo. Las campanas derrumbadas en la capilla, recuerdan el horrible bombardeo que sufrió durante la segunda guerra mundial, en el año 1942.</p>
<p> Delante de Sta. María está el <strong>Ayuntamiento</strong>, con su mercado. En el Ayuntamiendo de Lübeck todavía se reune el Senado y el parlamento ciudadano.</p>
<p> Enfrente del Ayuntamiento se encuentra el famoso <strong>Café de Niederegger</strong>, con su salón del mazapán, última parada en nuestro paseo por Lübeck.</p>
<p> </p>
<p><a href="http://www.booking.com/index.html?aid=314403" target="_blank">Hoteles Lübeck</a></p>
<p><a href="http://www.sweetholidays.net/flights/?id_tab=4" target="_blank">Vuelos</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[La certitude du doute...]]></title>
<link>http://souklaye.wordpress.com/2009/10/14/la-certitude-du-doute-247/</link>
<pubDate>Wed, 14 Oct 2009 18:04:19 +0000</pubDate>
<dc:creator>souklaye</dc:creator>
<guid>http://souklaye.wordpress.com/2009/10/14/la-certitude-du-doute-247/</guid>
<description><![CDATA[Je n&#8217;arrive pas à choisir entre la fin du solfège et un match diplomatique (Guitar Hero 0 ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p style="text-align:center;"><img class="aligncenter size-full wp-image-3538" title="Guitar Hero" src="http://souklaye.wordpress.com/files/2009/10/guitar-hero.jpg" alt="Guitar Hero" width="500" height="705" /></p>
<p style="text-align:center;">Je n&#8217;arrive pas à choisir entre la fin du solfège et un match diplomatique</p>
<p style="text-align:center;">(Guitar Hero 0 &#8211; Turquie/Armenie 1)<br />
<img class="aligncenter size-full wp-image-3537" title="turquie armenie" src="http://souklaye.wordpress.com/files/2009/10/turquie-armenie.jpg" alt="turquie armenie" width="500" height="333" /></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Det judiska Polen (III): Warszawaghettot]]></title>
<link>http://tommyhansson.wordpress.com/2009/10/07/det-judiska-polen-iii-warszawagettot/</link>
<pubDate>Wed, 07 Oct 2009 19:18:59 +0000</pubDate>
<dc:creator>Tommy Hansson</dc:creator>
<guid>http://tommyhansson.wordpress.com/2009/10/07/det-judiska-polen-iii-warszawagettot/</guid>
<description><![CDATA[I det tredje avsnittet av min artikelserie om Förintelsen utifrån min studieresa till Polen i august]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>I det tredje avsnittet av min artikelserie om Förintelsen utifrån min studieresa till Polen i augusti har turen kommit till ghettot i Warszawa och det uppror som delar av den judiska befolkningen där genomförde 1943. Samtidigt har jag insett att jag måste utsträcka nämnda artikelserie till fem avsnitt, där den avslutande artikeln kommer att ägnas åt kommunisternas judeförföljelser under efterkrigstiden.</p>
<p><img src="http://2.bp.blogspot.com/_fEdaGJcaX3Q/SeotxI0J-tI/AAAAAAAAADc/i_22Iplfjr4/s400/Upproret.jpg" alt="" /></p>
<p>Tyska trupper röjer i Warszawaghettot 1943.</p>
<p>Åren 1918-39 fanns i Polens huvudstad Warszawa den största koncentrationen av judar i Europa. Bara i New York fanns fler judar. När Andra världskriget inleddes fanns i Warszawa således 380 000 judar, nästan 30 procent av den totala befolkningen.</p>
<p>I slutet av 1940, när Tyskland hade lagt en stor del av Europa under sig, avskärmade tyskarna ghettot &#8211; som omfattade 300 hektar - från resten av Warszawa med en tre meter hög mur, samtidigt som fler judar från den omkringliggande delen av Polen flyttades till den polska huvudstaden. Ghettot var indelat i två delar &#8211; stora och lilla ghettot. Efter hand förstördes ghettot, först det lilla ghettot och efter upproren i maj och juli 1943 hela ghettoområdet.</p>
<p>Jan Olof Olsson (Jolo) redogör i sitt utomordentligt intressanta bokverk i sex band, <em>20e århundradet</em> (del 5), på följande sätt för de grymma förutsättningarna:</p>
<p>&#8220;I Warszawa upprättade tyskarna i november 1940 ett ghetto som i princip aldrig var annat än ett koncentrationsläger, en genomgångsstation för judar på deras väg till gaskamrarna. 600 000 judar fördes samman i Warszawaghettot. Av dem har 500 överlevt.&#8221;</p>
<p><img src="http://cache.daylife.com/imageserve/0bVc8XX6WxeI5/340x.jpg" alt="" /></p>
<p>Marek Edelman var det siste överlevande ledaren från upproret i ghettot.</p>
<p>Faktum är att det nyligen meddelades att den siste av upprorets överlevande ledare, Marek Edelman, avlidit i en ålder av 85 år. (Födelseåret är osäkert, men jag håller mig till det som anges i boken <em>The Warsaw Ghetto</em> <em>1940-1945</em>, Warszawa 2006, det vill säga 1924). Edelman tilldelades 1998 Polens finaste utmärkelse, Vita Örnens orden. Han deltog även i upproret i Warszawa 1944, då såväl judiska som icke-judiska polacker på Stalins order lämnades i sticket av Röda armén.</p>
<p>Till följd av de omänskliga förhållandena i Warszawas ghetto dog en mycket stor andel av judarna. Från oktober 1939 till i mitten av 1942 beräknas omkring 100 000 judar ha dött i Warszawa, huvudsakligen som ett resultat av svält och epidemiska sjukdomar. Såväl den långsamma svältdöden som avlivningarna i förintelselägrens gaskammare var produkter av den nationalsocialistiska judepolitiken. Därtill kom de som dukade under för plundring, tvångsarbete samt den gradvisa elimineringen av judar från det socio-ekonomiska livet i av nazisterna behärskade området.</p>
<p>Den första utrotningskampanjen i Warszawa genomfördes mellan 22 juli och 21 september 1942, då cirka 300 000 judar fördes till den så kallade omlastningsplatsen (Umschlagplatz) på Stawkigatan för att transporteras vidare till förintelselägret Treblinka. Dessa transporter fortsatte in på 1943. I anslutning till denna plats finns fortfarande två av byggnaderna från denna mörka tid kvar, det tidigare judiska sjukhuset samt SS-högkvarteret.</p>
<p><img src="http://farm2.static.flickr.com/1068/1034022564_e281aad7ae.jpg" alt="" /></p>
<p>Rappaports monument över offren för upproret i Warszawaghettot.</p>
<p>Andra kvarvarande minnesmärken är rester av ghettomuren på Zlotagatan och Siennagatan. På Clodnagatan finns det hus i vilket ordföranden i Judiska välfärdsrådet, Adam Czerniakow, bodde &#8211; han begick självmord i juli 1942 då deportationerna till Treblinka tilltog i omfattning; Czerniakows dagböcker finns bevarade i Historiska institutets arkiv. I en park i anslutning till Zamenhoffagatan finns ett mäktigt monument till minne av ghettoupproret, skapat av Natan Rappaport 1948 då femårsminnet av upproret högtidlighölls. Monumentets svarta sten, som ursprungligen beställts av Hitler för ett nazityskt segermonument, kommer från Sverige. Dåvarande Västtysklands förbundskansler Willy Brandt besökte monumentet 1970 för att med en krans hedra ghettoupprorets offer.  En gravkulle i en park vid Milagatan markerar vidare den plats där den judiska motståndsrörelsen hade sitt högkvarter i en bunker. Mordechaj Anielewicz och andra motståndsledare begick självmord när bunkern omringades av nationalsocialisterna i slutfasen av upprorets första del.</p>
<p>Ghettot i Warszawa tilläts av ockupationsmakten att leva ett eget liv, och ingen jude fick komma utanför murarna. Judar från Polen men också från Tyskland pressades samman i en fullständigt olidlig trångboddhet. Handel tilläts, det vill säga de som hade råd kunde köpa upp förnödenheter som andra tvingades sälja för att ha någon möjlighet att klara livsuppehället. Jag lämnar åter över ordet till Jan Olof Olsson:</p>
<p>&#8220;I väntan på den oundvikliga döden &#8211; som de först efter tre år i ghettot insåg var slutstationen &#8211; tvangs sålunda judarna in i ett förödmjukande liv; förutom hungersnöden och sjukdomarna som skövlade familjerna, lämnades barn föräldralösa på gatorna eller i våningarna allt medan tyska soldater på permission gick omkring och fotograferade i stan, klev över döda eller svältande och skrattade åt de arma judarnas kommers med lösöre eller de plagg de kommit över och försökte sälja för att kunna skaffa barnen mat.&#8221;</p>
<p>Den judiska befolkningen gjorde vad den kunde för att överleva och bildade ett stort antal hjälporganisationer av olika slag, men till slut insåg man att väpnat motstånd var den sista utväg som stod till buds även om hoppet om att klara livhanken inte kan ha varit stort. Nyheter om den massiva utrotningskampanj som startats av tyskarna i samband med invasionen av Sovjetunionen nådde Warszawaghettot hösten 1941, och från den stunden började den aktiva motståndskampen förberedas.</p>
<p>Inspiration tillfördes av underrättelser om att litauska judar i och kring Wilna (Vilnius) inlett en gerillakamp mot tyskarna. En central roll i upproret hade organizationen ZOB (Judiska kamporganisationen), som leddes av den tidigare omtalade Mordechaj Anielewicz (1919-43), som alltså begick självmord tillsammans med andra upprorsledare. Överlevde gjorde, förutom nämnde Edelman, Icchak Cukierman (1915-81) och Cywia Lubetkin (1919-78).</p>
<p><img src="http://www.findagrave.com/photos250/photos/2005/135/10966832_111626949783.jpg" alt="" /></p>
<p>Motståndsledaren Mordechaj Anielewicz (1919-43).</p>
<p>Trots att tyskarna gynnades av en massiv numerär och militär överlägsenhet togs de på sängen av resningen i april 1943 och led förluster under de första dagarna. Sedan tyskarna samlat sig kunde de emellertid få kontroll över situationen, vilket tvingade upprorsledarna att ta skydd i bunkrar vilka kom att fungera som motståndscentra. De tyska styrkorna, som kommenderades av general Jürgen Stroop,  förstörde emellertid på ett systematiskt sätt dessa bunkrar, och den 8 maj hade turen kommit till ZOBs ledningsbunker på Milagatan 18 som oskadliggjordes med en gasbomb. Den 16 maj gav general Stroop order om att Warszawas synagoga skulle förstöras som en markering av segern över den judiska motståndsarmén. Motståndet fortsatte dock &#8211; om än i blygsammare skala &#8211; fram till hösten 1943.</p>
<p>Trots att ghettotupproret slutligen nedkämpades av tyskarna hade motståndskämparna nått två grundläggande mål: de hade dels etablerat ett judiskt deltagande i kampen mot Tredje riket som ett fait accompli; dels hade de väckt omvärldens moraliska samvete inför det folkmord nationalsocialisterna var på väg att genomföra.</p>
<p>I Polen uppgick den judiska befolkningen i svunna tider till uppemot hälften av hela befolkningen. Efter den nazityska judeutrotningen och de antisemitiska kampanjer som drevs av den kommunistiska regimen efter kriget finns i dag troligen färre judar i Polen än i Sverige. 3000 av dem bor i Warszawa. Det hindrar inte att det finns en relativt livaktig judisk verksamhet i dagens Warszawa inklusive Teatr Zydowski (Judiska teatern) vid Grzybowskitorget, Nozyksynagogan på Twardagatan och Judiska historiska institutet på Tlomackiegatan</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Aniversario de la reunificación alemana]]></title>
<link>http://columnacritica.wordpress.com/2009/10/04/aniversario-de-la-reunificacion-alemana/</link>
<pubDate>Sun, 04 Oct 2009 11:09:43 +0000</pubDate>
<dc:creator>alvarito1986</dc:creator>
<guid>http://columnacritica.wordpress.com/2009/10/04/aniversario-de-la-reunificacion-alemana/</guid>
<description><![CDATA[Tal día como ayer 3 de Octubre se cumplió el diecinueve aniversario de la reunificación alemana tras]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Tal día como ayer 3 de Octubre se cumplió el diecinueve aniversario de la reunificación alemana tras estar durante casi cuarenta años dividida, la división de Alemania surgió en 1949 en que se crearon dos estados alemanes muy diferentes entre sí como lo fueron la RFA (República Federal Alemana) con una ideología occidental y capitalista y la RDA (República Democrática Alemana) con una ideología comunista y economía planificada al servicio estatal y de la URSS, todo esto causado como consecuencia del contexto internacional que supuso la Guerra Fría en todo el continente europeo y sobretodo en la Alemania dividida de después de la Segunda Guerra Mundial.</p>
<div id="attachment_949" class="wp-caption alignright" style="width: 309px"><img class="size-thumbnail wp-image-949" title="180px-BRD-DDR" src="http://columnacritica.wordpress.com/files/2009/10/180px-brd-ddr1.png?w=71" alt="Unión de la RDA y la RFA en una misma Alemania" width="299" height="236" /><p class="wp-caption-text">Unión de la RDA y la RFA en una misma Alemania</p></div>
<p>La RFA nació como consecuencia de la unión de las tres zonas de ocupación británica, francesa y estadounidense en un único estado, la RFA implantó un sistema económico basado en el capitalismo logrando en la década de los 50 el famoso milagro económico alemán (Wirtschaftswunder) con lo que consiguió que la economía creciese muy rápido y convirtiese a la RFA en la locomotora del desarrollo de la parte occidental de Europa, por otro lado estaba la RDA que basó su economía en un sistema planificado comunista logrando que fuese el país más rico de todos los que formaban parte del eje de influencia soviético.</p>
<div id="attachment_952" class="wp-caption alignleft" style="width: 348px"><img class="size-thumbnail wp-image-952" title="ber23" src="http://columnacritica.wordpress.com/files/2009/10/ber231.jpg?w=150" alt="Muro de Berlín con la Puerta de Brandemburgo de fondo" width="338" height="210" /><p class="wp-caption-text">Muro de Berlín con la Puerta de Brandemburgo de fondo</p></div>
<p>Viendo que la RFA aumentaba el nivel de vida de sus ciudadanos y la economía crecía de una manera más rápida que los de la RDA, esto unido a la falta total de libertades en la Alemania oriental hizo que muchos alemanes orientales cruzaran las fronteras hasta occidente, cosa que molesto y mucho a Moscú que ordeno la construcción del famoso Muro de Berlín que estuvo en vigor desde 1961 hasta su caída el 9 de Noviembre de 1989, mucha gente desgraciadamente murió tiroteada o electrificada en este muro de más de 100 km intentando cruzar del este al oeste. Durante muchos años los dos Estados alemanes no tenían contacto de ningún tipo ya que la OTAN y la mayor parte de los países occidentales no reconocían como Estado a la RDA, todo esto cambio afortunadamente cuando accedió a la cancillería en la RFA, el socialista Willy Brandt que lanzó la famosa Ostpolitik o política de acercamiento entre la RDA y la RFA.</p>
<p>Ya en la década de los 80 gracias a las reformas impuestas por el dirigente de la URSS, Mijaíl Gorbachov con su perestroika y glasnost, hizo que estas reformas al sistema económico tuvieran repercusión directa sobre los países de influencia comunista del este de Europa, a finales en la RDA surgieron muchas manifestaciones contra el gobierno debido a que no hacia ninguna reforma sobre el país ni sobre la economía con lo que hundía más a la RDA cada año, como consecuencia de todo esto y enfrentado al malestar civil de algunos sectores, el dirigente de Alemania Oriental Erich Honecker dimitió el 18 de octubre de 1989. Unido a esto las grandes restricciones de derechos que sufrían los alemanes orientales se suprimieron por lo que por primera vez en cuarenta años, podían viajar libremente sin temor a ser perseguidos por la temida Stasi.</p>
<div id="attachment_955" class="wp-caption alignright" style="width: 312px"><img class="size-thumbnail wp-image-955" title="356422bandera_RDA1" src="http://columnacritica.wordpress.com/files/2009/10/356422bandera_rda11.jpg?w=150" alt="Bandera de la RDA" width="302" height="181" /><p class="wp-caption-text">Bandera de la RDA</p></div>
<p>Al mes siguiente en Noviembre de 1989, miles de alemanes tanto orientales como occidentales empezaron a derribar el muro que los había separado durante tantas décadas sin tener contacto ninguno, ya en 1990 la RDA negoció con Alemania Occidental, el Reino Unido, Francia, Estados Unidos y la Unión Soviética las precondiciones para una reunificación alemana en un futuro cercano, esto concluyo con el famoso tratado internacional “dos más cuatro” que allanó de una manera más fácil el camino hacia la deseada reunificación en un solo Estado alemán.</p>
<p>Junto a estas negociaciones multilaterales de varias partes, siguió la reunión bilateral entre las dos alemanias concluyendo varios acuerdos y finalmente el Tratado de Unificación (<em>Einigungsvertrag</em>) se firmó el 31 de agosto de 1990 por representantes de la RFA y de la RDA, esto unido al anterior tratado dos más cuatro hizo que hubiera una única soberanía estatal para toda Alemania. Alemania fue reunificada oficialmente el 3 de Octubre de 1990 cuando se produjo que los cinco estados federales länder que formaban parte de la RDA se unieron a lo que era la RFA que junto al länder reunificado de Berlín constituyen el gran país que es Alemania.</p>
<div id="attachment_960" class="wp-caption alignright" style="width: 290px"><img class="size-thumbnail wp-image-960" title="caida_del_muro_de_berlin" src="http://columnacritica.wordpress.com/files/2009/10/caida_del_muro_de_berlin.jpg?w=101" alt="Caída del Muro de Berlín" width="280" height="229" /><p class="wp-caption-text">Caída del Muro de Berlín</p></div>
<p>Esta reunificación en un solo país ha tenido desgraciadamente unos efectos que habiendo trascurrido veinte años no han finalizado y no creo que en los próximos años se terminen, efectos de diverso signo positivo o negativo, positivo ha sido claramente aparte de la reunificación que ha reunido de nuevo a muchas familias alemanas tras décadas sin verse, la modernización de la Alemania oriental dentro de los parámetros sociales y económicos de cualquier Estado desarrollado del siglo XXI, y si no cabe citar las grandes construcciones de edificios como el Reichstag que dieron lugar en el Berlín Oriental con el objetivo de sacar a flote esta parte de la capital alemana, lo negativo de todo esto ha sido y es en la actualidad el gran coste económico de la reunificación alemana, que ha sido una pesada carga para la economía alemana y ha contribuido a la  considerable disminución de su crecimiento económico en los años recientes. La peor parte se la ha llevado los habitantes de la antigua Alemania Oriental de todo este proceso ya que la mayor parte de la RDA ha sido desindustrializada, provocando una tasa de desempleo de alrededor del 20%, similares a las que sufre España en la actualidad, continúan increíblemente a día de hoy habiendo inmigrantes de los länder del Este a los del Oeste como si siguiera en pie el Muro, y lo malo de todo esto es que de esto que ocurre en la Alemania Oriental no sale al exterior y sus problemas se quedan hacia dentro.</p>
<div id="attachment_957" class="wp-caption alignright" style="width: 300px"><img class="size-thumbnail wp-image-957" title="250px-EinigungsvertragBRD-DDR" src="http://columnacritica.wordpress.com/files/2009/10/250px-einigungsvertragbrd-ddr1.jpg?w=150" alt="Tratado de Unificación (Einigungsvertrag) " width="290" height="197" /><p class="wp-caption-text">Tratado de Unificación (Einigungsvertrag) </p></div>
<p>Aunque oficialmente existe una única Alemania, a mi opinión es que en la mentalidad de la gente sigue habiendo dos y muy distintas entre sí, cabe citar que aunque el gobierno federal esté en Berlín, muchos ministerios siguen todavía en Bonn, la que fue capital de la RFA, según previsiones del Banco Central Alemán (Bundesbank), los problemas económicos de Alemania no tienen que ver nada con el Euro sino con un gran problema interior que todavía no han solucionado que es la gran desigualdad existente entre la parte occidental germana de la oriental. Esperemos que algún día dentro de unos cuantos años no exista discriminación en Alemania dependiendo de donde vivas o de que länder seas, sino que se sientan orgullosos de ser alemanes.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Nasce la Nuova Germania pentapolare]]></title>
<link>http://ale1980italy.wordpress.com/2009/09/29/ngp/</link>
<pubDate>Tue, 29 Sep 2009 13:23:46 +0000</pubDate>
<dc:creator>Alessio in Asia</dc:creator>
<guid>http://ale1980italy.wordpress.com/2009/09/29/ngp/</guid>
<description><![CDATA[La Merkel cancelliera grazie ai liberali, ma CDU/CSU al minimo storico   Nasce la Nuova Germania pen]]></description>
<content:encoded><![CDATA[La Merkel cancelliera grazie ai liberali, ma CDU/CSU al minimo storico   Nasce la Nuova Germania pen]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Franz Müntefering in Erlangen]]></title>
<link>http://maxiststudent.wordpress.com/2009/09/16/franz-muntefering-in-erlangen/</link>
<pubDate>Wed, 16 Sep 2009 21:29:11 +0000</pubDate>
<dc:creator>Max</dc:creator>
<guid>http://maxiststudent.wordpress.com/2009/09/16/franz-muntefering-in-erlangen/</guid>
<description><![CDATA[Noch 11 Tage bis zur Bundestagswahl &#8211; das bedeutet eins: In der Republik ist Wahlkampf-Zeit. H]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><strong>Noch 11 Tage bis zur Bundestagswahl &#8211; das bedeutet eins: In der Republik ist Wahlkampf-Zeit. Heute war Franz Müntefering in Erlangen (zeitlich etwas versetzt dazu besuchte Angela Merkel Nürnberg, aber das war mir dann doch zu weit und zu spät) und ich war dort, um ihn zu hören.</strong></p>
<p>Schon früh stellte sich heraus, dass man sich auf Zeitangaben nicht verlassen konnte. Laut der SPD-Webseite sollte die Wahlkampfveranstaltung um 16:30 beginnen, zu dieser Zeit gab es aber nur ein etwas lahmes «Interview» mit einem Siemens-Betriebsrat und der SPD-Direktkandidatin des Wahlkreises, die kaum Chancen auf eine Wahl hat. (Schon bei der letzten Wahl hatte die ja durchaus nicht unbekannte Ex-Familienministerin Renate Schmidt hier gegen den bayerischen JU-Vorsitzenden Stefan Müller verloren, Martina Stamm-Fibich als Neuling auf der politischen Bühne wird ihm wohl auch nicht diese Mehrheit nehmen können.)<br />
Laut der großen Video-Leinwand vor Ort sollte Franz Müntefering um  17 Uhr erscheinen. Zu diesem Zeitpunkt erzählte auf der Bühne jemand, warum Frank-Walter Steinmeier kinderlieb ist und Deutschland erneuerbare Energien braucht. Um 18 Uhr dann stellte ich fest, dass mein Parkschein bald ablaufen würde, und machte mich deswegen auf dem Weg zu meinem Auto. Nur noch mit einem halben Ohr bekam ich mit, dass nun Müntefering, aber auch weitere bekannte SPD-Mitglieder erscheinen sollten. Sollten. Die Musik war dramatisch, aber niemand zeigte sich. Als ich dann auf dem Weg gedankenverloren etwas in meinen Handy-Notizen suchte, rannte ich fast in Münteferings Bodyguards. Offensichtlich suchte man das Bad in der Menge, während ich nicht einmal damit gerechnet hatte, fast in den SPD-Tross hineinzurennen.</p>
<p>Franz Müntefering redete eine knappe Stunde, sein Vortrag war größtenteils frei, aber erkennbar einstudiert. Die Redepausen für den Applaus waren bewusst gewählt, das Wasserglas auf dem Pult rührte  er nicht an. Mit plastischen Beispielen umriss er die Wahlkampf-Forderungen der SPD, reagierte humorvoll auf kleinere Fehler («Schwarz-grün hat 1998 gut gearbeitet!» &#8211; gemeint war rot-grün) und kultivierte den verknappenden Münte-Sprech. Insgesamt ein sympathischer Auftritt! Müntefering kann reden (was man von den «niedrigeren» SPD-Mitgliedern wie dem Betriebsrat oder Stamm-Fibich nicht behaupten kann), Müntefering kann mitreißen.<br />
Etwas Polemik gegen schwarz-gelb, etwas Merkel-Schelte, etwas Lob für die eigenen Genossen (zum G20-Treffen in Pittsburgh: «Peer [Steinbrück] klärt das und Merkel erklärt das dann&#8230;»), etwas Lob auf die Wurzeln der Sozialdemokratie (Arbeiterbildungsvereine), etwas Rückbesinnung auf die großen Gestalten der SPD (v.a. Willy Brandt). Insgesamt erwartbar, natürlich kein Blick hinter die Kulissen oder in den Kopf des Parteivorsitzenden &#8211; aber eben auch einfach eine saubere Leistung, die der SPD sicherlich den ein oder anderen zusätzlichen Wähler bescheren wird. (Und ich hätte nichts dagegen, Münte noch einmal reden zu hören.)</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Bestes Politikerinterview ever.]]></title>
<link>http://felipedelamuerte.wordpress.com/2009/09/06/bestes-politikerinterview-ever/</link>
<pubDate>Sun, 06 Sep 2009 19:22:34 +0000</pubDate>
<dc:creator>felipedelamuerte</dc:creator>
<guid>http://felipedelamuerte.wordpress.com/2009/09/06/bestes-politikerinterview-ever/</guid>
<description><![CDATA[Erfrischend gegensätzlich zu den heute allgegenwärtigen Quacksalbern: Klare Antworten. Was will man ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Erfrischend gegensätzlich zu den heute allgegenwärtigen Quacksalbern: Klare Antworten. Was will man mehr?</p>
<p><span style='text-align:center; display: block;'><object width='425' height='350'><param name='movie' value='http://www.youtube.com/v/lM9i-8j45xg&#038;rel=1&#038;fs=1&#038;showsearch=0&#038;hd=0' /><param name='allowfullscreen' value='true' /><param name='wmode' value='transparent' /><embed src='http://www.youtube.com/v/lM9i-8j45xg&#038;rel=1&#038;fs=1&#038;showsearch=0&#038;hd=0' type='application/x-shockwave-flash' allowfullscreen='true' width='425' height='350' wmode='transparent'></embed></object></span></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Seehofer macht sich lustig über Merkel]]></title>
<link>http://rotstehtunsgut.de/2009/09/06/seehofer-macht-sich-lustig-uber-merkel/</link>
<pubDate>Sun, 06 Sep 2009 17:55:12 +0000</pubDate>
<dc:creator>Christian Soeder</dc:creator>
<guid>http://rotstehtunsgut.de/2009/09/06/seehofer-macht-sich-lustig-uber-merkel/</guid>
<description><![CDATA[Die CDU hat ihren Wahlkampf mittlerweile auch eröffnet. Besser spät als nie, möchte man meinen, aber]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Die CDU hat ihren Wahlkampf mittlerweile auch eröffnet. Besser spät als nie, möchte man meinen, aber nun gut. Jedenfalls finde ich das <a href="http://www.stern.de/wahl-2009/bundestagswahl/wahlkampfauftakt-in-duesseldorf-union-schuert-angst-vor-rot-rot-1507511.html">Seehofer-Zitat über Angela Merkel ausgesprochen witzig</a>: &#8220;Ich habe einige Kanzler erlebt, keiner vor Angela Merkel hatte dieses internationale und nationale Ansehen.&#8221; Horst Seehofer ist 1949 geboren, er hat also nicht nur einige, sondern sogar alle Kanzler Deutschlands erlebt. Man kann vermutlich ausschließen, dass Seehofer vergessen hat, wie alt er ist. Dass er glaubt, Merkel genieße ein größeres Ansehen als Konrad Adenauer und Helmut Kohl, kann man nicht ernsthaft glauben. Von Nobelpreisträger Willy Brandt völlig zu schweigen.</p>
<p>Der einzig logische Schluss ist: Seehofer macht sich lustig über Merkel. Und das wirklich Witzige daran ist: niemand scheint es zu bemerken.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Zu Richard Löwenthals 101. Geburtstag]]></title>
<link>http://vandenhoeck.wordpress.com/2009/08/13/zu-richard-lowenthals-101-geburtstag/</link>
<pubDate>Thu, 13 Aug 2009 09:35:07 +0000</pubDate>
<dc:creator>Ulrike Blech VR</dc:creator>
<guid>http://vandenhoeck.wordpress.com/2009/08/13/zu-richard-lowenthals-101-geburtstag/</guid>
<description><![CDATA[Richard Löwenthals 100. Geburtstag haben wir um ein Jahr verpasst. Aber der 101. Geburtstag ist eind]]></description>
<content:encoded><![CDATA[Richard Löwenthals 100. Geburtstag haben wir um ein Jahr verpasst. Aber der 101. Geburtstag ist eind]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA["Willy Brandt"]]></title>
<link>http://segurquetomba.wordpress.com/2009/08/08/145/</link>
<pubDate>Sat, 08 Aug 2009 12:25:56 +0000</pubDate>
<dc:creator>emigro</dc:creator>
<guid>http://segurquetomba.wordpress.com/2009/08/08/145/</guid>
<description><![CDATA[  Willy Brandt. Miguel Ángel Rodríguez Arias. (La libertad de los valientes, Freiburg i Brsg)   Hay ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p style="text-align:center;"><img class="aligncenter size-full wp-image-187" title="Willy Brandt_ pide perdon" src="http://segurquetomba.wordpress.com/files/2009/08/willy-brandt_-pide-perdon1.jpg" alt="Willy Brandt_ pide perdon" width="500" height="640" /> </p>
<p style="text-align:center;"><strong>Willy Brandt.</strong></p>
<p style="text-align:center;">Miguel Ángel Rodríguez Arias.</p>
<p style="text-align:center;">(<em>La libertad de los valientes</em>, Freiburg i Brsg)</p>
<p style="text-align:center;"> </p>
<p style="text-align:center;">Hay nombres que refulgen en la noche,</p>
<p style="text-align:center;">hay torrentes de voz,</p>
<p style="text-align:center;">- bocanadas de fuego -,</p>
<p style="text-align:center;">hay mástiles en alto frente al miedo.</p>
<p style="text-align:center;"> </p>
<p style="text-align:center;">Hay nombres esculpidos en mañana,</p>
<p style="text-align:center;">hay nombres en azul,</p>
<p style="text-align:center;">hay nombres en eterno,</p>
<p style="text-align:center;">hay nombres que enarbolan nuestros sueños.</p>
<p style="text-align:center;"> </p>
<p style="text-align:center;">Hay hombres hechos libres desde dentro,</p>
<p style="text-align:center;">un día están aquí&#8230;</p>
<p style="text-align:center;">otro desaparecen&#8230;</p>
<p style="text-align:center;">nos dejan su esperanza entre los dedos.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Die Treffen der SPD mit der SED in den Achtzigern]]></title>
<link>http://webbaer.wordpress.com/2009/08/07/die-treffen-der-spd-mit-der-sed-in-den-achtzigern/</link>
<pubDate>Fri, 07 Aug 2009 11:00:13 +0000</pubDate>
<dc:creator>webbaer</dc:creator>
<guid>http://webbaer.wordpress.com/2009/08/07/die-treffen-der-spd-mit-der-sed-in-den-achtzigern/</guid>
<description><![CDATA[Es gab eine Zeit, als es Deutschland, so wie wir es jetzt kennen, noch nicht gab. Der eine oder ande]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Es gab eine Zeit, als es Deutschland, so wie wir es jetzt kennen, noch nicht gab. Der eine oder andere ältere Leser [1] wird sich vielleicht erinnern, dass es einmal den so genannten <a href="http://de.wikipedia.org/wiki/Ostblock" target="_blank">Ostblock</a> gab, der dem Westen, der damals oft mit der <a href="http://de.wikipedia.org/wiki/Nato" target="_blank">NATO</a> gleichgesetzt worden ist, entgegen stand. Es gab seinerzeit einen <a href="http://de.wikipedia.org/wiki/Helmut_Kohl" target="_blank">Bundeskanzler</a>, der auf Grund seiner Leibesfülle &#8220;der Dicke&#8221; [2] gerufen wurde und es gab regelmäßige Treffen der <a href="http://de.wikipedia.org/wiki/Sozialdemokratische_Partei_Deutschlands" target="_blank">SPD</a> und der <a href="http://de.wikipedia.org/wiki/Sozialistische_Einheitspartei_Deutschlands" target="_blank">SED</a> [3], insgesamt sieben an der Zahl, in denen es um etwas ging. Um was es genau ging, war nie ganz klar, man redete aber und das gemeinsame Reden wurde zu einem Teilziel dieser Treffen erklärt.<br />
<!--more--><br />
Wer regelmäßige Treffen einer sozialdemokratischen Partei mit einer marxistisch-leninistischen Partei als eher unnatürlich empfindet, hat vermutlich Recht, aber die Achtziger waren eine verrückte Zeit: Der <a href="http://de.wikipedia.org/wiki/NATO-Doppelbeschluss" target="_blank">NATO-Doppelbeschluss</a>, die <a href="http://de.wikipedia.org/wiki/Anti-Atomkraft-Bewegung" target="_blank">AntiAKW-Bewegung</a>, <a href="http://de.wikipedia.org/wiki/Udo_Lindenberg" target="_blank">Udo Lindenbergs</a> Herumschwänzeln bei <a href="http://de.wikipedia.org/wiki/Erich_Honecker" target="_blank">Erich Honecker</a> und die regelmäßigen Treffen von SPD- mit SED-Vertretern bestimmten das politische Bild oder waren zumindest symptomatisch.</p>
<p>Jedem dieser SPD-SED-Treffen folgte eine gemeinsame Erklärung, die in den Medien verkürzt wiedergegeben wurde (es existierte vermutlich eine zwischen SPD und SED abgestimmte Kurzform der Erklärung), in schwer verständlichem &#8220;sozialistischen&#8221; Deutsch verfasst war und den Augen beziehungsweise Ohren schmerzte.</p>
<p>Wer die Zeitreise zurück zu diesen unseligen Treffen nicht scheut, ist heute im Internet gut versorgt &#8211; einige Webverweise:</p>
<ul>
<li><a href="http://books.google.de/books?id=1jKhB3jR-NIC&#38;printsec=frontcover&#38;dq=Dialog+durch+die+Mauer#v=onepage&#38;q=&#38;f=false" target="_blank">Dialog durch die Mauer</a> &#8211; Rolf Reiss &#8211; Campus</li>
<li>SPD macht <a href="http://wissen.spiegel.de/wissen/dokument/dokument.html?titel=Frohe+Botschaft&#38;id=13520653&#38;top=SPIEGEL&#38;suchbegriff=spd+sed+treffen&#38;quellen=%2BBX%2CWIKI%2C%2BSP%2C%2BMM%2CALME%2CSTAT%2C%2BMEDIA&#38;qcrubrik=politik" target="_blank">Nebenaussenpolitik</a> und freut sich, Union nicht amüsiert</li>
<li><a href="http://wissen.spiegel.de/wissen/resultset.html?suchbegriff=spd%20sed%20treffen&#38;fo=SPIEGEL&#38;sm=&#38;von=01.01.1980&#38;bis=01.01.1990&#38;attr=&#38;qcrubrik=politik&#38;cl=&#38;clsuchbegriff=&#38;clfilter=&#38;cllabel=&#38;quellen=%2BBX%2CWIKI%2C%2BSP%2C%2BMM%2CALME%2CSTAT%2C%2BMEDIA" target="_blank">SPIEGEL-Archiv</a> zu &#8220;SED SPD Treffen&#8221; der Achtzigerjahre</li>
</ul>
<p><img class="alignright size-full wp-image-519" title="Willy Brandt" src="http://webbaer.wordpress.com/files/2009/08/willybrandt1.jpg" alt="Willy Brandt" width="148" height="203" />1989 kam dann der Zusammenbruch des Ostblocks, viele SPD-Politiker waren in ihrer Auffassung so statisch, dass sie diesen lange nicht verstanden, so wurde von Teilen der SPD der <a href="http://de.wikipedia.org/wiki/Zehn-Punkte-Programm" target="_blank">Zehn-Punkte-Plan</a> des &#8220;Dicken&#8221; anfänglich hart kritisiert und das Weiterbestehen der DDR als wünschenswert behauptet. Ergänzt wurden diese innenpolitischen Debatten durch den Staatsbesuch <a href="http://de.wikipedia.org/wiki/Fran%C3%A7ois_Mitterrand" target="_blank">Mitterands</a> [4] in der DDR, wobei dieser finanzielle Hilfen anbot, um die DDR zu stabilisieren, und durch das Agitieren <a href="http://de.wikipedia.org/wiki/Margaret_Thatcher" target="_blank">Margaret Thatchers</a> gegen die Wiedervereinigung. <a href="http://de.wikipedia.org/wiki/Oskar_Lafontaine" target="_blank">Oskar Lafontaine</a>, der bei einigen der SPD-SED-Treffen mitwirkte, versuchte bemerkenswerterweise den Zuzug von DDR-Bürgern nach Westdeutschland zu stoppen und scheiterte dann mit einem im Kern antideutschen Wahlprogramm kläglich als Kanzlerkandidat 1990. In der SPD schien sich einzig der aus allen Ämtern geschiedene Bundeskanzler a.D. <a href="http://de.wikipedia.org/wiki/Willy_Brandt" target="_blank">Willy Brandt</a> über die Wiedervereinigung zu freuen.</p>
<hr />
<p>[1] oder Leserin<br />
[2] oder wegen seiner Kopfform &#8220;Birne&#8221;<br />
[3] formal trafen sich die &#8220;Grundwertekommission der SPD&#8221; mit der &#8220;Akademie für Geisteswissenschaften im ZK der SED&#8221;<br />
[4] der das Zitat &#8220;Ich liebe Deutschland! &#8211; so sehr, dass ich mich freue, dass es zwei davon gibt.&#8221; zu personifizieren schien</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Quo vadis SPD…?]]></title>
<link>http://keulenkalle.wordpress.com/2009/08/05/quo-vadis-spd%e2%80%a6/</link>
<pubDate>Wed, 05 Aug 2009 14:14:27 +0000</pubDate>
<dc:creator>keulenkalle</dc:creator>
<guid>http://keulenkalle.wordpress.com/2009/08/05/quo-vadis-spd%e2%80%a6/</guid>
<description><![CDATA[Hallo liebe langsam verzweifelnde SPDundSonstigeHausmeistergemeinde, eigentlich wollte ich mich nich]]></description>
<content:encoded><![CDATA[Hallo liebe langsam verzweifelnde SPDundSonstigeHausmeistergemeinde, eigentlich wollte ich mich nich]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Willy wählen!]]></title>
<link>http://philgeland.wordpress.com/2009/07/31/willy-wahlen/</link>
<pubDate>Fri, 31 Jul 2009 17:06:41 +0000</pubDate>
<dc:creator>philgeland</dc:creator>
<guid>http://philgeland.wordpress.com/2009/07/31/willy-wahlen/</guid>
<description><![CDATA[Wenn man Vertreter der heute herrschenden SPD-Gruppe auf die 45,8% anspricht, die die SPD als vergle]]></description>
<content:encoded><![CDATA[Wenn man Vertreter der heute herrschenden SPD-Gruppe auf die 45,8% anspricht, die die SPD als vergle]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[NSDAP: Die deutsche Linke!]]></title>
<link>http://protestjetzt.wordpress.com/2009/07/18/nsdap-die-deutsche-linke/</link>
<pubDate>Sat, 18 Jul 2009 14:53:31 +0000</pubDate>
<dc:creator>protestjetzt!</dc:creator>
<guid>http://protestjetzt.wordpress.com/2009/07/18/nsdap-die-deutsche-linke/</guid>
<description><![CDATA[(&#8230;) Den Nationalsozialismus auf der Rechten zu verorten, ist eine dreiste Geschichtsfälschung.]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>(&#8230;) Den Nationalsozialismus auf der Rechten zu verorten, ist eine dreiste Geschichtsfälschung. <strong>Die Nationalsozialisten selbst haben sich nie als Teil des rechten Lagers gesehen.</strong></p>
<p>Adolf Eichmann, der Organisator der Massenmorde an den Juden, bekannte in seinen Memoiren: „<strong>Meine gefühlsmäßigen politischen Empfindungen lagen links.“</strong> Joseph Goebbels, der Chefpropagandist, stellte klar: <strong>„Der Idee der NSDAP entsprechend sind wir die deutsche Linke… Nichts ist uns verhaßter als der rechtsstehende nationale Besitzbürgerblock.“</strong> Und selbst der Immigrant Willy Brandt empfahl seinen Genossen von der Sozialistischen Arbeiterpartei: „Das sozialistische Element im Nationalsozialismus, im Denken seiner Gefolgsleute, das subjektiv Revolutionäre an der Basis, muß von uns erkannt werden.“ (Alle Zitate mit Quellenangaben nachzulesen auf Seite 22 des neuen Buches von Josef Schüßlburner.)</p>
<p>Und Hitler selbst? Nicht nur ließ er unter dem Vorwand der Röhm-Revolte am 30. Juni 1934 den General von Schleicher samt seiner Frau und andere <strong>rechtsgerichtete</strong> Persönlichkeiten <strong>ermorden</strong>, nicht nur kam die einzige wirklich gefährliche Opposition gegen sein Regime von rechts (siehe die Verschwörung in der Reichswehr 1938, die Aktivitäten von Admiral Canaris und das Attentat von 1944), sondern er zog auch gegen Ende seiner Herrschaft das Fazit: <strong>„Wir haben die linken Klassenkämpfer liquidiert, aber leider haben wir dabei vergessen, auch den Schlag gegen rechts zu führen. Das ist unsere große Unterlassungssünde.“</strong></p>
<p>So sprach Hitler am 24. Februar 1945 auf einer Tagung der Reichs- und Gauleiter – nachzulesen auf Seite 457 in „Hitler – Selbstverständnis eines Revolutionäres“ von Rainer Zitelmann.</p>
<p><strong>Damit wird die verlogene, historisch nicht belegbare Gleichsetzung von rechts und NS vollends ad absurdum geführt.</strong> Denn: Wenn Hitler den Grund seines Scheiterns darin sah, daß er den „Schlag gegen rechts“ unterließ und wenn man bedenkt, daß der aktuelle deutsche Staat seit der Wiedervereinigung Hunderte von Millionen für den „Kampf gegen rechts“ ausgegeben hat und noch ausgibt – wie kommt es dann, daß dieser Staat die ohne Zweifel rechtsgerichteten Freiheitskämpfer des 20. Juli 1944 (noch) in Ehren hält?</p>
<p>Übrigens weist auch Sebastian Haffner in seinen „Anmerkungen zu Hitler“ darauf hin, <strong>daß die einzige für Hitler gefährliche Opposition – die der Militärs – von rechts gekommen sei.</strong> Haffner fügte hinzu: „Von ihr aus gesehen <strong>stand Hitler links</strong>. Das gibt zu denken. Hitler ist keineswegs so leicht als extrem rechts im politischen Spektrum einzuordnen, wie viele Leute zu tun gewohnt sind.“ (&#8230;)</p>
<p>Um den gesamten Text zu lesen, bitte <a href="http://lichtschlag-buchverlag.de/rezension/37" target="_blank">hier klicken</a>.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>

</channel>
</rss>
